Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter nÀr det gÀller övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvÀrderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser mÄste dessa tolkningar undersöka för att fÄ belÀgg för dem. Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ gruppintervju av pedagoger i tvÄ olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd. Formen pÄ intervjun Àr halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebÀr att den innehÄller ett antal teman med relevanta frÄgor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlÀmningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut pÄ de olika förskolorna hur överlÀmningssamtalen fungerar.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ uppdrag av Johan Lundberg AB som har haft ett behov av att det tas fram en guide vid Ă„tgĂ€rder av vattenledningar. ÅtgĂ€rder kan innebĂ€ra nylĂ€ggning, utbyte eller renovering av en vattenledning. Syftet med rapporten Ă€r att ta reda pĂ„ om ett visst material eller metod kan anvĂ€ndas till vattenledningar, fĂ„ fram för- och nackdelar med dessa material och metoder, bĂ„de för installationsfasen och för driftsfasen. Detta görs ur ett lĂ„ngsiktigt tekniskt, ekonomiskt och miljömĂ€ssigt perspektiv. Rapporten innehĂ„ller en faktadel med tĂ€nkbara material och schaktfria metoder och sju stycken intervjuer med ledningsĂ€gare har genomförts och en sammanstĂ€llning av dessa intervjuer presenteras i kapitel 5.3.

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebÀr av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. InsÀttning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smÀrtsamma. Det finns i dagslÀget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smÀrta i samband dessa ingrepp men det Àr oklart i hur stor utstrÀckning dessa metoder tillÀmpas.Syfte: Syftet Àr att undersöka sjuksköterskans tillvÀgagÄngssÀtt vid venös provtagning och insÀttning av perifer venkateter. UtgÄngspunkten för studien Àr undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att frÀmja barnets sjÀlvbestÀmmande, anvÀndning av distraktioner, farmakologisk smÀrtlindring samt hur barn och förÀldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insÀttning av perifer venkateter.Metod: Venös provtagning och insÀttning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes pÄ avdelningar och mottagningar pÄ ett barnsjukhus.Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ mer inblick samt bidra till ökad kunskap kring de barn i förskolan som lever i hem med alkoholmissbruk. För att nÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i förskolan. De resultat som framkommit i studien Àr att övervÀgande av de intervjuade pedagogerna har mött barn som lever i hem med alkoholmissbruk. UpptÀckterna gjordes frÀmst genom förÀldrar som luktat vid hÀmtning eller lÀmning. Bland de barn som nÀmns i intervjuerna Àr det bara ett som sjÀlv berÀttat för en pedagog.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollÀrare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla Àr för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollÀrare. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollÀrarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det Àr vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fÄtt frÄn förskollÀrarna, dÀrför Àr resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltsÄ inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollÀrarna som deltagit har en samstÀmmig syn pÄ barnen och gemensamma tankar pÄ hur de ska inkluderas.

Syftet med vÄr undersökning var att studera om avslappning och massage bidrog till minskad stress hos förskolebarn. Undersökningen genomfördes under sju veckor med Ätta barn i Äldrarna 4-5 Är frÄn tvÄ olika förskolor. De metoder vi anvÀnde oss av var intervjuer och observationer vid tvÄ olika tillfÀllen, ett i början och ett i slutet av praktikperioden, för att se om barnen blivit mindre stressade. Resultatet visar att skillnaden efter dessa sju veckor inte varit sÄ stor. Endast ett fÄtal barn har visat en förÀndring.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att vÀxa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer dÀr ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgÄngar och syskonen pÄverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstÄ vad som hÀnder med barn och pedagoger nÀr mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten pÄ förskolan. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar frÄn dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshÀmtande metoder. Som pedagogisk metod har vi anvÀnt oss av ett tema inriktat arbetssÀtt med inriktning pÄ samspelet mellan barn och pedagoger vi har ocksÄ utgÄtt frÄn ett estetiskt förhÄllningssÀtt. Vi har Àven anvÀnt förskolans lÀroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vÄr undersökning. Resultatet visar att bÄde barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö dÀr man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

AbstraktBakgrund: NÀr en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vÄrden genomgÄr de en kris. DÀrför Àr det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingÄ i omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvÄrdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vÄrden. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

SAMMANFATTNINGBakgrund: BenförlÀngning har hjÀlpt mÄnga barn att fÄ lika lÄnga ben. Det Àr en tidskrÀvande och ofta en smÀrtsam procedur att genomgÄ denna behandling. Ett fÄtal studier visar barns upplevelser av att ha genomgÄtt benförlÀngning. FörÀldrarna spelar en viktig roll under vÄrdtiden men deras upplevelser i samband med deras barns benförlÀngning Àr tidigare inte studerat.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förÀldraupplevelser av vÄrdprocessen nÀr barnet genomgÄr benförlÀngning.Design och metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och deskriptiv design. Urvalet var sju förÀldrar vars barn genomgÄtt benförlÀngning det senaste Äret.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn pÄ blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de anvÀnder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de anvÀnder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa anvÀndes som utgÄngspunkt i bÄde resultatdelen och analysdelen.

Alla som arbetar med mÀnniskor möter frÄgor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftetmed föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vadsom varit hjÀlpsamt och inte för förÀldrar som har varit med om att förlora ett barn genomplötslig död. Fyra personer intervjuades. DÀrefter analyserades svaren utifrÄn Kvales (2009)meningsanalys. Resultatet frÄn intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt förde intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sÀtt att sörja, dÄ kan hjÀlpen frÄn andrabli bÄde hjÀlpsam och lÀkande.

Syftet med studien Àr att visa hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar som besvaras i studien Àr: Hur ser förskollÀrarens och specialpedagogens arbetsÀtt ut gÀllande barn i grÄzonen? Hur samarbetar förskollÀrare och specialpedagoger i förskolan kring grÄzonsbarn? Hur pÄverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i grÄzonen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fem verksamma förskollÀrare och tvÄ verksamma specialpedagoger frÄn olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgÄr studien frÄn teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollÀrare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollÀrare gÀrna samarbetar med specialpedagoger.