Examensarbetets övergripande syfte Àr att beskriva förÀldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter faststÀlld diagnos, utifrÄn att vara förÀlder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjÀnstemÀn har vi Àven fÄtt inblick i tre olika omrÄden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett förÀldrapar). Vi har utgÄtt ifrÄn en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berÀttelser. Resultatet visar pÄ att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade förÀldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende pÄ om deras barn hade ett tillÀggshandikapp.

I vÄr kvalitativa studie undersöker vi hur familjer pÄverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver frÄn samhÀllet för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrÄn en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade pÄ vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgÄngen till stöd. Till vÄr teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan anvÀnt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vÄr studie pekar pÄ att det pÄ grund av olika faktorer inte alltid stÀmmer.

Adoptioner i Sverige har minskat under de senaste Ären. Barnen som adopteras Àr Àldre Àn tidigare och har ofta medicinska problem. Forskning har visat att adoptivförÀldrarna Àr osÀkra i sin nya roll. Tankar och kÀnslor vÀcks hos bÄde förÀldrar och barn i samband med adoptionen. MÄnga adopterade barn kommer frÄn svÄra förhÄllanden med flera tidigare vÄrdare och fÄr svÄrt att knyta an till sina nya förÀldrar.

År 2013 berördes 1876 barn av vrĂ€kning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vrĂ€kta frĂ„n sin bostad. Att bli vrĂ€kt innebĂ€r att flytta frĂ„n sin bostad med tvĂ„ng. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vrĂ€kas. I Sverige saknas skydd mot vrĂ€kning av barnfamiljer. SocialtjĂ€nsten Ă€r en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vrĂ€ks dock stĂ€cker sig inte deras möjligheter till alla led i vrĂ€kningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rĂ€ttsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vrĂ€kningsĂ€renden.

IdĂ©en med att utveckla en förskolas utomhusmiljö har utgĂ„tt ifrĂ„n att vi har uppmĂ€rksammat en bristfĂ€llig utomhusmiljö som var i behov av att utvecklas. Utomhusmiljön var en gammal skolgĂ„rd pĂ„ 6400 mÂČ som endast bestod av en torftig asfaltsgĂ„rd och en sandlĂ„da. Det var tre smĂ„barnsavdelningar som utnyttjade utomhusmiljön och sammanlagt var det ca 48 barn och 10 personal som vistades dĂ€r. Syftet har varit att skapa en mer meningsfull och lustfylld utomhusmiljö som frĂ€mjar leken och andra utomhusaktiviteter. Med samtalsintervjuer som metod fick vi ta del av barnens intressen och vad de gjorde i utomhusmiljön innan vi genomförde utvecklingen.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Abstract VÄr undersökning handlar om lek och leksaker i förskolan. De barn som medverkat i vÄr undersökning Àr alla mellan ett och fem Är och gÄr pÄ en kommunal förskola i södra Sverige. Syftet med vÄr underökning Àr att ta reda pÄ hur barn leker pÄ förskolan och hur de anvÀnder sig av leksaker i den fria leken. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka leksaker anvÀnder barnen i den fria leken? Hur anvÀnder barnen leksakerna i de olika Äldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria leken? Hur leker barnen i de olika Äldrarna? De metoder vi har anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr observationer och intervjuer.

BakgrundVarje Är kommer det barn under 18 Är, utan sina förÀldrar, frÄn andra lÀnder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom sÄ mÄnga som 2250 ensamma barn.Enligt mÄnga rapporter underlÀt kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltÀnkta boendenas lÀmplighet. Den 1 juli 2006 trÀdde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting betrÀffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet Àr att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta pÄ boendena under deras asylprocess. SÀrskilt fokus har vi lagt pÄ att undersöka om man pÄ boendena tar hÀnsyn till att de ensamkommande barnen kommer frÄn en annan social miljö, med en helt annan kultur.FrÄgestÀllningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrÄn kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger pÄ djupintervjuer med en flyktingsamordnare, tvÄ chefer för olika boenden och tvÄ asylsökande barn som bor pÄ ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bÀttre pÄ ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anstÀllt mer personal med kulturkompetens.

Att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt kan vara en svÄr utmaning för ambulanssjuksköterskor och stÀller stora krav pÄ kompetens och kreativitet. Behovet av pediatrisk akutsjukvÄrd Àr inte vanligt förekommande men nÀr det vÀl behövs Àr det viktigt med effektiva och omedelbara ÄtgÀrder för att förbÀttra utfallet för det akut sjuka eller skadade barnet och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom individuella, semistrukturerade intervjuer med nio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor med mellan 5 och 18 Ärs erfarenhet av prehospital ambulanssjukvÄrd. Dataanalysen genomfördes med en tematisk innehÄllsanalys och ett övergripande tema: Att tillgodose nÀrstÄendes enskilda behov, och fem kategorier framkom: Att kÀnna trygghet i sin yrkesroll, Att etablera en vÀrdefull relation med nÀrstÄende, Att möta och hantera svÄrigheter i mötet med barnets nÀrstÄende, Att bli kÀnslomÀssigt berörd och Att kÀnna behov av att bearbeta jobbiga hÀndelser.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolechefers syn pÄ förskolebarn med sÀrskilda förutsÀttningar, sÀrbegÄvade barn, barn som tidigare Àn andra visar mycket goda förmÄgor inom olika omrÄden som till exempel sprÄkliga och logisk-matematiska. För att erhÄlla respondenternas erfarenheter av sÀrbegÄvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för Ätta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt pÄ en mailförfrÄgan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lÀrare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vÄrdmötet med barn vara en viktig hÀlsofrÀmjande resurs för samhÀllet nÀr det gÀller förebyggande ÄtgÀrder och tidig upptÀckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans stÀllningstagande i att anmÀla sin oro dÄ barn misstÀnks fara illa. Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrden upplever prehospitala vÄrdmöten dÀr barn misstÀnks fara illa.

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

I Sverige i dag, Àr mÀn underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften Àr mÀn. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker Àndra pÄ detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot mÀn. De upprÀttar ocksÄ nÀtverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet mÀn inom detta omrÄde som dra sig tillbaka. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper mÀn har som Àr tillgÄngar till förskolor i Sverige. KÀnner barn och förskollÀrare ett behov av mÀn i förskolan, och i sÄ fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i tvÄ förskolor; Men endast en av dessa lÀrare var mÀn.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..