Uppsatsen behandlar sökmotoroptimering gÀllande Google. En litteraturstudie görs för att besvara vilka metoder som Àr de mest effektiva för ett sÄ bra trÀffresultat som möjligt samt vilka metoder som Google inte anser följer deras riktlinjer. En empirisk studie görs Àven genom att skicka ut ett antal frÄgor om sökmotoroptimering till SEO-konsulter i Sverige. Ett antal ?on-page?-metoder och ?off-page?-metoder redovisas samt Àven ett antal tveksamma metoder.

NĂ€r barn drabbas av sjukdom och skador involveras förĂ€ldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är dĂ„ barnet i ett livshotande tillstĂ„nd blir förĂ€ldrars delaktighet en aktuell frĂ„ga. Syftet med denna litteraturöversikt Ă€r att belysa förĂ€ldrars och sjuksköterskors upplevelser av förĂ€ldrars delaktighet inom vĂ„rden nĂ€r barn befinner sig i ett livshotande tillstĂ„nd. Metoden för denna litteraturöversikt utgĂ„r ifrĂ„n Fribergs modell.

Barn pÄverkas av förÀldrars psykiska sjukdom i form av oro, rÀdsla och skuld samt har en förhöjd risk att sjÀlva drabbas av psykisk sjukdom. En utmaning för den psykiatriska vÄrden Àr det ökande antalet av vuxna med psykiatrisk sjukdom som Àven Àr förÀldrar till minderÄriga barn. Sjuksköterskor inom psykiatrin har en viktig roll nÀr det gÀller att uppmÀrksamma dessa barn samt se till att de fÄr adekvat hjÀlp och stöd. Syftet med studien var att beskriva hur barn till förÀldrar med psykisk sjukdom upplever det stöd de fÄr ifrÄn den psykiatriska vÄrden samt beskriva vÄrdpersonals upplevelser av stöd till dessa barn. Metoden som anvÀndes var kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex barn som har förÀldrar med psykisk sjukdom och fjorton vÄrdpersonal som arbetar inom den psykiatriska vÄrden.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollÀrarna beskriver barn som avviker frÄn normen, samt om förskollÀrare har nÄgra metoder eller strategier, nÀr de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks Àven om förskollÀrarna har tillgÄng till nÄgot stöd och hjÀlp nÀr de har barn i verksamheten, som avviker frÄn normen. Studien bygger pÄ semistrukturerade frÄgor, som genomförs med hjÀlp av Ätta utbildade förskollÀrare pÄ tre olika mindre orter i södra och vÀstra Sverige. För att fÄ substans i arbetet, anvÀnds Àven litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig pÄ flera olika sÀtt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvÄrdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes pÄ databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna pÄ engelska och publicerade Är 1997 till 2007. Endast primÀrartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract.

Studiens syfte var att öka kunskap och förstÄelse om vilken betydelse frihetsberövande av fÀder kan ha för ett barn. Studiens frÄgestÀllning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fÀder och mödrar och anstÀllda inom kriminalvÄrden sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fÀder kan ha för ett barn? För att nÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers pÄverkan pÄ barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade förÀldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av tvÄ parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fÀder, tvÄ mödrar, tvÄ kriminalvÄrdstjÀnstemÀn och tvÄ beslutsfattare.

Praktiskt estetiska Àmnena anses som viktiga för lÀrandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svÄrt för teoretiskt lÀrande eller Àr i behov av sÀrskilt stöd. Att lÀra ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska Àmnen, som textilslöjd och hemkunskap, dÀr eleverna ges möjlighet att utveckla sina fÀrdigheter och Ästadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur nÄgra lÀrare och elever upplever lÀromiljön, lÀrande och de praktiskt estetiska Àmnenas betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Uppsatsen belyser ocksÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt lÀrande i dessa Àmnen. Studien Àr en kvalitativ fallstudie och ansatsen Àr explorativ. De Àmnen som ingÄr i studien Àr textilslöjd, trÀ - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet bestÄr av tre intervjuer med elever pÄ grundskolans högstadium vilka har lÄngvarigt behov av sÀrskilt stöd, fem intervjuer med lÀrare samt fem observationer i praktiskt estetiska Àmnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallÀrare. Resultaten redovisas utifrÄn de centrala begreppen, lÀromiljö, lÀrande och praktiskt estetiska Àmnen, som belyses med hjÀlp av underteman.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

Ett studieomrÄde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan pÄverka pÄ bÄde individ- och organisatorisk nivÄ. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. PÄverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? AnsÄg skolkuratorerna att de fick anvÀnda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett sjÀlvskattningsformulÀr och en intervju var de metoder som anvÀndes i studien.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ blyghet hos barn samt att ta reda pÄ hur man som förskollÀrare kan stödja blyga barn pÄ förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gÄng saknat att fÄ ta del inom omrÄdet. Ett ytterligare syfte Àr att utforska vad teorin och forskning belyser gÀllande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar pÄ att blyga barn kan ha svÄrigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat pÄverka de kommunikativa fÀrdigheterna negativt samt ge svÄrigheter med att inleda sociala kontakter med jÀmnÄriga.

Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.