Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att belysa hur barn som tillfÀlligt eller varaktigt Àr i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande.Teori: Studien vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund dÀr sprÄket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vÄr verklighet (Bergström & Boréus, 2005). SprÄket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sÀgas vara en produkt av de aktuella sÀtten att anvÀnda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt prÀglad. Sociala handlingar sker utifrÄn den kunskap man för tillfÀllet besitter och aktuell kunskap fÄr sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).Metod: Med hjÀlp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlÀgga framtrÀdande diskurser.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strÀvar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att lÄta barn framföra sina synpunkter pÄ verksamheten. Sex barn i Äldern 7-11 Är, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgrÀnsat problem och ett ak-tivt förhÄllningsÀtt gentemot sin problematik Àr faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmÄtt anpassa sin metod utifrÄn barnens specifika behov, gett konkreta rÄd och stÀllt frÄgor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstÀrks av berÀttelser om symptomlindring och spÀnningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs ett till tre tar hÀnsyn till flersprÄkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska sprÄket. Detta gÀllande val av arbetssÀtt och val av material för flersprÄkiga barn. Samt hur lÀrarnas uppfattningar kring modersmÄlslÀraren och fritidsledare Àr. Intervjuer har genomförts med tio lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lÀrarna har likadant synsÀtt pÄ hur lÀrare bör bemöta samt hur lÀrare ska arbeta med flersprÄkiga barn.

Syftet Àr att belysa hur rektorer och förskollÀrare ser pÄ arbetet kring rutiner som anvÀnds i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lÀrande, hur görs förÀldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd? För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte sÄ har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollÀrare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen Àr viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var Àven överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och förÀldrarna Àr viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete pÄ sin förskola med förÀldrarna. Förskolornas sÀtt att arbeta kring stödÄtgÀrder varierar dÄ det var lika mÄnga som anvÀnde sig utav ÄtgÀrdsprogram som av handlingsplaner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebÀr, vilken instÀllning de har till begreppet samt om de sjÀlva anser att de har den kompetens som krÀvs för att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smÀrta hos barn och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr adekvata vid smÀrthantering Metod: Artiklarna till denna studie Àr sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svÄrigheter med att uttrycka (dvs. sÀtta ord pÄ) och sÀrskilja vilka symtom som var de mest besvÀrande för dem under den postoperativa perioden. GrÄt, skrik, jÀmmer och gnÀll, verkade vara relaterade till barnens oförmÄga att prata om smÀrta.

SyfteÖvergripande syfte i studien Ă€r att undersöka vad som Ă€r möjligt att tillĂ€mpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan fĂ„ för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjĂ€lp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att anvĂ€ndas som ett verktyg för analys. DĂ€refter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat pĂ„ ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssĂ€tt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jĂ€mförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande anvĂ€nds pĂ„ ett övergripande sĂ€tt och att man i interventionerna inte anvĂ€nder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna Ă€r ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebĂ€r detta att man inte beaktar de processer som pĂ„gĂ„r i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Som förÀlder till tvÄsprÄkiga barn har jag ibland tÀnkt pÄ vikten av sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn. Under min utbildning pÄ lÀrarhögskolan blev jag mer intresserad av detta Àmne. Som blivande förskollÀrare kommer jag sÀkert att möta barn som talar tvÄ eller fler sprÄk. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kÀnnedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvÄsprÄkiga barn. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om pedagogernas syn pÄ begreppet tvÄ- eller flersprÄkighet samt deras arbetssÀtt i en mÄngkulturell förskola.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

UtifrÄn temat HÄllbart SamhÀlle och aspekten Socialt HÄllbart SamhÀlle, Àr denna uppsats en berÀttelse om ett examensarbete som tagit sig an leken i förhÄllande till funktionsnedsÀttningen autism hos barn och dÀr frukten av examensarbetet blivit en leksaksprodukt.Med hjÀrta, hjÀrna och engagemang har jag undersökt utifrÄn mina anvÀndare hur jag kan skapa en artefakt med potential att ge mina anvÀndare förutsÀttningar som de behöver för att leka, samspela och kommunicera. Men Àven andra barns behov i lek, samspel och kommunikation har varit viktiga att tillgodose dÄ mÄlet har varit att möjliggöra det sociala samspelet mellan bÄda dessa parter. Med andra barn menas barn oavsett funktionsnedsÀttning eller ej. MÄlet har dÀrmed Àven varit att formge en leksaksprodukt som möter dessa tvÄ parters behov, sÄvÀl till form som funktion. Visuellt ska leksaksprodukten inte ge nÄgot uttryck av hjÀlpmedel, utan ska snarare vara en leksak som dolt kan tillgodose behoven hos barn med autism.Examensarbetet har Àven varit en möjlighet för mig som designstudent att fÄ lÀra mig om hur företag arbetar med design för barn, vilket har lett mig till företaget BRIO AB som givit sina erfarenheter samt Äsikter till leksaksprodukten.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett förÀldra- samt professionellt perspektiv Àr utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att fÄ kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frÄgestÀllningar har stÀllts: Hur ser familjehemsförÀldrar och familjehemssekreterare pÄ de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter fÄr biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjÀlp för sin egen del och i sÄ fall hur?Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsförÀldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och Àr i hög grad delaktiga i den dagliga vÄrden av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjÀnsten.