Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten dÄ det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förstÄelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende pÄverkar dess förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade pÄ ett liknande sÀtt nÀr det gÀller barn med ett avvikande beteende.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. FörĂ€ldrarnas liv efter förlusten förĂ€ndras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten Ă€r förĂ€ldrarna i stort behov av stöd frĂ„n sina nĂ€tverk. De mĂ„ste lĂ€ra sig att leva med förlusten och de fĂ„r kĂ€mpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur förĂ€ldrarna upplevde vĂ€lbefinnande respektive lidande upp till tvĂ„ Ă„r efter att deras barn avlidit i cancer.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan underlÀtta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad DAMP innebÀr. Vidare tas de svÄrigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda lÀraren pÄ bÀsta sÀtt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper bÄde allmÀnna ÄtgÀrder och mer specifika undervisningsmetoder sÄsom sÀrskild undervisningsgrupp eller sÀrskilt anpassat undervisningsmaterial.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Syftet med den hÀr erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essÀn Àr att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssÀtt för lÀrare och fritidspedagoger att kunna hjÀlpa och stötta barn i svÄra livssituationer. EssÀn tar sin början i tre berÀttelser om barn i svÄra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berÀttelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berÀttelserna ihop med olika arbetssÀtt för hur lÀrare och fritidspedagoger kan hjÀlpa barn i svÄra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssÀtten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemomrÄdet uppstÄr kunskap och medvetenhet om hur det Àr lÀmpligt att lÀrare och fritidspedagoger stöttar och hjÀlper barn i svÄra livssituationer.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

 Agila metoder Àr en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsomrÄdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svÄrt att hantera oförutsÀgbara och skiftande krav. Agila metoder föresprÄkar nÀra och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att stÀndigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmÀrksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans anvÀndbarhet. Syftet med rapporten Àr dÀrför att integrera anvÀndarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans anvÀndbarhet hos agila metoder. AnvÀndarcentrerad design Àr en process som fokuserar pÄ anvÀndbarhet genom att anvÀndarna Àr en central aspekt i utvecklingsprocessen.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

I Sverige drabbas nÀstan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi och hjÀrntumör. De flesta barn insjuknar i en lÄg Älder. Sjukdomen innebÀr en lÄng behandling med svÄra biverkningar och orsakar ett avbrott frÄn det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan fÄ konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling.