SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse som kan erfaras pÄ olika sÀtt. Barns smÀrta skiljer sig frÄn vuxnas och hanteras dÀrför pÄ olika sÀtt. NÀr barn kommer i kontakt med vÄrd Àr nÄlrelaterade procedurer nÄgot som kan framkalla mycket smÀrta och Ängest hos barn. Det kan utgöra ett vÄrdlidande och ge problem i framtida vÄrd.  Sjuksköterskan behöver ta hÀnsyn till barns Älder och erfarenhet och tillÀmpa individanpassad vÄrd. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillrÀckligt med kunskap kring barns smÀrtupplevelser.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svÄrigheter. Forskningen berör olika faktorer som Àr betydelsefulla i arbetet med dessa barn sÄ som miljö och förhÄllningssÀtt. HÀr presenterar vi Àven centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svÄrigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollÀrare för att möta barn med socioemotionella svÄrigheter pÄ ett bra sÀtt i förskolan?MetodI studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och vi har anvÀnt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat Ätta förskollÀrare, pÄ fyra förskolor, i tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vÄr studie visar pÄ att förskollÀrarna betonar vikten av ett medvetet förhÄllningssÀtt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor kan förebygga och lindra smÀrta i samband med smÀrtsamma procedurer hos skolbarn 7-12 Är. Metoden som anvÀndes var en beskrivande litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Medline via PubMed, Academic Search Elite och Blackwell Synergy. Materialet i litteraturstudien begrÀnsades till 14 artiklar. I resultatet presenteras de faktorer som pÄverkar barns upplevelser av smÀrtlindring i tvÄ kategorier: ?Förberedelser inför smÀrtsamma procedurer? och ?Lindring av smÀrta under proceduren?.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Samtalsanalys har tidigare anvÀnts som ett komplement till traditionellt anvÀnda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mÄl med intervention för barn med sprÄkstörning.Tre barn med sprÄkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och pÄ förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med förÀldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mÄl som sÀtts upp i logopedisk behandling. PÄ grund av deras fonologiska svÄrigheter pÄverkas barnens kommunikation dÄ det ofta uppstÄr problemkÀllor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskrÀnks.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ nÄgra förskolechefers instÀllning till IKT. Hur ser de pÄ möjligheterna som IKT kan erbjuda nÀr det gÀller utveckling av lÀrandet samt vilken instÀllning cheferna har till att utbilda sin personal? Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskolechefer och undersökningen utfördes i tvÄ skilda kommuner för att jÀmföra deras syn med varandra nÀr det gÀller lÀrande och digitala medier. Resultatet visar att förskolecheferna i bÄda kommunerna Àr positiva nÀr det gÀller IKT i verksamheten. De vill satsa pÄ den nya tekniken och att fortbilda sin personal och de betonar att IKT har goda möjligheter för lÀrande.

Denna rapport Àr ett resultat av ett examensarbete som Àr den avslutande delen av högskoleingenjörsprogrammet Teknisk Design som har utförts under 10 veckor vÄren 2008. I dag finns en mÀngd kundvagnar i olika utföranden i butikerna. Ett behov Àr inte tillgodosett, det Àr att handla med barnvagn samt att ha flera barn med sig. Företaget Likolo kom pÄ en idé med en kundvagn med en lyftfunktion för barnvagnen och en stÄbrÀda för barn. Denna idé patenterade företaget som nu vill ha hjÀlp med att fÀrdigstÀlla kundvagnen.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Socialstyrelsen (2011) skriver att det Àr under de senaste tio Ären som man har börjat uppmÀrksamma barn som bevittnat vÄld och att dessa barn kan reagera pÄ samma sÀtt som barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och Àr i behov av stöd och hjÀlp. Syftet med studien Àr att öka kunskapen om SocialtjÀnstens och Polisens arbete med barn som bevittnat vÄld. MÄlet Àr att försöka förstÄ om det finns en skillnad pÄ myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat vÄld gentemot barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och hur denna skillnad i sÄ fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med SocialtjÀnsten och tre med Polisen.

En undersökning av hur gymnasielÀrare i fysik anvÀnder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin fysikundervisning gjordes. Studien baserades pÄ intervjuer samt enkÀtsvar av sex lÀrare frÄn olika gymnasieskolor inom VÀsternorrlands lÀn. Intervjuerna analyserades i en jakt pÄ övergripande mönster och enkÀtsvaren sammanstÀlldes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de hÀr lÀrarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad anvÀnder liknande metoder pÄ liknande sÀtt men Àven att det ?nns en spridning inom gruppen nÀr det gÀller hur de anvÀnder den hÀr metodtypen.Undersökningen visar Àven att den hÀr lÀrargruppen har en positiv syn pÄ den hÀr typen av metoder Àven om de identi?erat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta pÄ det hÀr sÀttet..

Syskon till barn med cancer Àgnas lite tid inom hÀlso- och sjukvÄrden. De Àr ofta emotionellt försummade av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal samt nÀrstÄende. Syftet med studien var att belysa behovet av stöd hos syskon till barn med cancer. Metoden var en litteraturstudie innehÄllande totalt 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var bÄde av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.