Omkring en procent av allabarn som föds i Sverige varje Är föds med ett medfött hjÀrtfel och förförÀldrarna resulterarar detta vanligtvis i stora psykiska pÄfrestningar. Kunskap om förÀldrarnas upplevelse av att leva med ett barn med medfötthjÀrtfel kan stÀrka sjuksköterskans förmÄga att fungera som ett stöd tillförÀldrarna. Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrarnasupplevelse av att leva med barn med medfött hjÀrtfel. En litteraturstudie genomfördessom inkluderade 17 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Huvudkategorier ochunderkategorier skapades utifrÄn artiklarnas innehÄll: PÄverkan pÄ kropp och sjÀl med underrubriker psykisk obalans, leva med stress och oro och maktlöshet och rÀdsla.

Inledning: Den sorg och smÀrta som förÀldrar till ett döende barn upplever Àr omöjlig att förstÄ men med mer kunskap kan bÀttre hjÀlp ges till den som Àr drabbad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva förÀldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metod: Sju artiklar har funnits i databaserna PsykInfo och PubMed samt tvÄ artiklar har sökts manuellt, och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: UtifrÄn analysen skapades fyra kategorier: Splittrade rutiner, stödets betydelse, bemötande frÄn vÄrdpersonalen och sorgens olika uttryck. Diskussion: Hela familjen var i behov av stöd frÄn omgivningen och vÄrdpersonal nÀr ett barn var döende dÄ familjens hela tillvaro splittrades.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Titeln pÄ detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det Àr en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln pÄ arbetet Àr Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacherŽs interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollÀrare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstÄ och de arbetssÀtt som anvÀnds inom förskolan för att stödja och hjÀlpa de barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram Àr Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor och tvÄ specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende pÄ grund av orsaker i miljön eller till följd av nÄgon form av oförmÄga hos barnet.

AnvÀndare som har olika typer av funktionsnedsÀttningar, exempelvis nedsatt tal och kommunikations förmÄga, har idag möjlighet att fÄ stor hjÀlp i sin vardag utav tekniska hjÀlpmedel. Dessa hjÀlpmedel har oftast en standardiserad design och det finns fÄ lösningar som gör att anvÀndarna kan anpassa hjÀlpmedlens utseende efter sina egna preferenser. Vilket Àr speciellt viktigt för barn och ungdomar.En designer har en stor utmaning med att identifiera anvÀndarnas behov, nÀr anvÀndarna har funktionshinder. Vanligtvis görs insamlingen i form av intervjuer eller enkÀter, vilket inte Àr enkelt om kommunikationen mellan designer och anvÀndare kompliceras av funktionshinder. Den övergripande frÄgan som har vÀglett arbetet Àr hur designers kan anvÀnda och anpassa anvÀndarorienterade metoder sÄ att de kan samla in information frÄn anvÀndare Àven i fall dÄ anvÀndarna har funktionsnedsÀttningar?Syftet med projektet var dÀrför att undersöka hur anvÀndarorienterade metoder kan stödja designprocessen sÄ att funktionsnedsÀttningar inte utgör ett hinder för insamling av information frÄn anvÀndare.

 VÄrt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 Är och deras pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.De metoder vi har anvÀnt i studien Àr intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar avpraktiska skÀl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vÄrt resultat frÄnförskolorna för att nÄ fram till vÄr diskussion och vÄra slutsatser.Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen ocksÄ önskar det ochibland kÀnner sig maktlösa. En orsak Àr att mycket i verksamheten Àr styrt och regleratvilket varken pedagoger eller barn kan pÄverka. De flesta pedagoger upplever attdÄ de provat att ha ett mer tillÄtande klimat har tillvaron blivit avsevÀrt lugnare.Respondenternas syn pÄ arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar pÄ svÄrigheterna att kombinera barnens behovoch rÀtt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som Àrpraktiskt genomförbart. HÀr kan vi se att förskolans engagemang och förutsÀttningarpÄverkar, men Àven pedagogernas intresse, vilja, förmÄga och kunskap om bÄde barnenoch innehÄllet i styrdokumenten..

De senaste Ären har skolsköterskans roll förÀndrats till att fokusera pÄ att frÀmja hÀlsa, i vilket det ingÄr att stödja barn med behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att stödja barn med sÀrskilda behov i grundskolan. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju skolsköterskor. Tematisk innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera intervjutexten och resulterade i tvÄ teman: Att uppmÀrksamma barnen pÄ deras villkor och Att vid varje möte alltid vara nÀrvarande. Temat: Att uppmÀrksamma barnen pÄ deras villkor hade tvÄ kategorier: Att arbeta för alla barns hÀlsa och lika vÀrde; Att samarbeta för att stödja alla barn att nÄ sina mÄl.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

Bakgrund: För att vÄrden kring ett barn ska bli sÄ bra som möjlig Àr förÀldrarnas nÀrvaro avgörande. VÄrdpersonalen fÄr arbeta mycket utifrÄn sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. MÄlsÀttningen inom barnsjukvÄrden Àr att involvera familjen sÄ mycket som möjligt och utgÄ frÄn varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrÄn ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt pÄ sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehÄller sammanlagt 14 studier inom det valda omrÄdet och dessa har analyserats med en innehÄllsanalys.Resultat: FörÀldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan pÄ relationen mellan familjen och vÄrdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde fÄ stöd med. Familjen upplevde mÄnga kÀnslor och hela vardagen blev pÄverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvÄrdsgivare och familj.

I dagens samhÀlle har barngruppernas storlek och dÀrmed belastningen pÄ förskolepersonalen ökat. Studier visar att det idag finns cirka 10 % barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Oftast Àr vÄrdnadshavare inte medvetna om att deras barn har speciella behov men det finns en möjlighet att fÄnga upp dessa barn redan i förskolan. Studier har visat att tidiga interventioner ger en markant skillnad pÄ dessa barns totala utveckling. Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förskolepersonal i en kommun sÀger sig uppmÀrksamma och hantera barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning i förskolan samt hur förskolorna involverar vÄrdnadshavarna.

AbstractTill förskolan kommer barn med olika förutsÀttningar och en del av dessa barn kan vara i behov av sÀrskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd kan variera, dÄ det kan finnas olika orsaker till sÀrskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn angÄende diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleÄldern, vad diagnosen kan innebÀra för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut.De svÄrigheter, vilka ADHD kan bÀra med sig, kan variera i omfattning och grad och framtrÀder framförallt i det sociala samspelet och det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka ett barns beteende, bl. a.

BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNING Det bör ligga mer fokus pĂ„ barn med funktionsnedsĂ€ttning, eftersom förhĂ„llanden under individens unga Ă„r har stor betydelse för individens hĂ€lsa under hela livet. Tidigare studier har pĂ„visat att hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning Ă€r sĂ€mre jĂ€mfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning, men framför allt stu-dera munhĂ€lsan bland denna samhĂ€llsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika lĂ€nder runt om i vĂ€rlden och endast en studie Ă€r genomförd i Sverige.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder pedagoger anvÀnder för att lÀra barn att lÀsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig pÄ olika lÀsinlÀrningsteorier. Bakgrund har frÀmst belysts utifrÄn kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig pÄ att ta reda pÄ varför pedagoger valt att anvÀnda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. NÀr jag undersökte metoderna var jag ocksÄ intresserad av att ta reda pÄ om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lÀrandet. Dessutom ville jag Àven se om utrymme gavs Ät alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse leken hade för barn och barn i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarna. Vad ansÄg lÀrarna att leken var? Vilket utrymme fick leken, rörelse och motorik hos dem? Samt vilka tankar och reflektioner lÀrare, specialpedagoger och idrottslÀrare hade kring lek pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Syftet var ocksÄ att undersöka om och hur lÀrarna i sÄdana fall anvÀnder sig av lek, rörelse och motorik i sin undervisning.MetodEn kvalitativ intervjuform anvÀndes. Intervjuerna skedde pÄ fyra stycken utvalda lÀrare, en lÀrare, en speciallÀrare, en idrottslÀrare och en idrottslÀrare med specialidrott.