Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjÀnsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och förÀldrar dÀr barn upplevt vÄld inom familjen.  FrÄgestÀllningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjÀnstens arbete och vilket stöd barn och förÀldrar erhÄller. Fem socialarbetare intervjuades utifrÄn en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som anvÀndes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade pÄ att barn Àr delaktiga i socialtjÀnstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrÄn barnets behov.  Det framkom Àven att det finns ett helhetstÀnk inom socialtjÀnsten dÄ bÄde barn och förÀldrar erbjuds stöd i familjer dÀr barn upplevt vÄld. Dessutom visade resultatet pÄ att socialtjÀnsten kan hjÀlpa till att utveckla det sociala nÀtverket hos familjerna..

Barn med Down syndrom har ofta Äterkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsÀttning bland dessa barn Àr en fluktuerande konduktiv hörselnedsÀttning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmÀtningar. Metoder för hörselutredning av smÄ barn och barn som ej kan medverka adekvat Àr BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet Àr att belysa resultaten frÄn BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Familjecentrerad vÄrd Àr ett sÀtt att tillmötesgÄ barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus lÀggs pÄ att anpassa vÄrden för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lÀtt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte kÀnner sig lika vÀrdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vÄrdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.Syfte: Att sammanstÀlla forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vÄrdas för en cancersjukdom.Metod: Litteraturöversikt.Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar.

Detta Ă€r en kvalitativ studie om hur LuleĂ„ kommun förhĂ„ller sig till kompetensförsörjning. Ämnet Ă€r intressant att studera dĂ„ det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur LuleĂ„ kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frĂ„gestĂ€llningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier anvĂ€nder sig LuleĂ„ kommun av? PĂ„ vilket sĂ€tt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har frĂ€mst skett genom intervjuer men har Ă€ven kompletteras med dokument frĂ„n kommunen.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Syftet med denna undersökning Ă€r att diskutera hur pedagoger arbetar med lĂ€sinlĂ€rning dĂ€r alla olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder finns tillgĂ€ngliga, och om lĂ€sinlĂ€rningen skiljer sig nĂ„got Ă„t nĂ€r det rör de lĂ€ssvaga eleverna. Arbetet utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar; Hur arbetar pedagoger med barns lĂ€sinlĂ€rning, vilka metoder anvĂ€nder pedagogerna sig av vid barnens lĂ€sinlĂ€rningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssĂ€tt? Är det nĂ„gon skillnad i arbetet och arbetsmetoden nĂ€r man arbetar med barn med lĂ€ssvĂ„righeter jĂ€mfört med arbetet med barn utan lĂ€ssvĂ„righeter? De metoder urvalsgruppen bestĂ„r av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat pĂ„ enkĂ€ten, dessa arbetar alla pĂ„ tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har stĂ€llts mot den tidigare forskning som gjorts pĂ„ Ă€mnet, den tar bĂ„de upp olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder sĂ„ som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till lĂ€sning. Även nĂ„gra forskares Ă„sikter om barn och deras lĂ€sinlĂ€rning belyses tillsammans med empirin.

Bakgrund: Inom neonatal intensivvÄrd vÄrdas prematura barn med sina förÀldrar och personalen bör ha ett helhetsperspektiv pÄ barnet och dess familj. TvÄ metoder som anvÀnds för att bland annat skapa förutsÀttningar för förÀldra- barnkontakt, Àr Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) och kÀnguruvÄrd. Det finns ett flertal hinder som kan försvÄra förÀldra- barnkontakten nÀr ett barn föds prematurt och sjuksköterskan har en central roll i att frÀmja kontakten. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa upplevelsen av att bli förÀlder till ett prematurt barn i behov av neonatal intensivvÄrd. Metod: Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagogerna pÄ förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen belyser ocksÄ vilka resurser pedagogerna har att tillgÄ i sitt arbete med dessa barn. Detta Àr för att vi sjÀlva som blivande förskolepedagoger ska fÄ en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. UtifrÄn vad vi har sett i vÄrt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra mÀnniskor.

Skolan Àr i stÀndig förÀndring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i vÄra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer nÄgra skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svÄrigheter fÄr i jÀmförelse med barn i behov av sÀrskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielÀrarna har att tillgÄ för att stödja dessa barn. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn frÄgeformulÀr i form av en enkÀt med öppna frÄgor. Respondenterna som medverkat bestÄr av Ätta mellanstadielÀrare samt tvÄ specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Döende patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har ibland minderÄriga barn. Dessa barn Àr i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nulÀget brister detta dÄ mÄnga sjuksköterskor saknar kunskaper inom omrÄdet. För att stödja barn till en döende förÀlder pÄ ett optimalt sÀtt krÀvs kunskap om barns förstÄelse av döden, reaktioner pÄ förlust av en förÀlder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och förÀldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga nÀr en förÀlder Àr döende.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.