Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsÀttning pÄ förskolan. Det handlar ocksÄ om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsÀttning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd som exempelvis barn med synnedsÀttning. Detta har tagits reda pÄ med hjÀlp av frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger pÄ en förskola med ett barn som har synnedsÀttning och Àr i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valdes att intervjua tre pedagoger pÄ en förskola.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i praktiken pÄ skolorna. Hur dessa metoder anvÀnds av pedagogerna och varför de vÀljer att anvÀnda dem, Àr andra frÄgor som kommer att undersökas. Intentionen var att genom en enkÀtundersökning kunna kartlÀgga vilka lÀs- och skrivinlÀrnings metoder som anvÀnds i praktiken. För att ta reda pÄ hur dessa metoder anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet gjordes en intervjuundersökning. Undersökningen visar pÄ att den fonologiska metoden, lÀsning pÄ talets grund, Bornholmsmetoden och Kiwimetoden Àr de vanligaste metoderna vid lÀs- och skrivinlÀrning.

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

Studien synliggör hur olika förskollÀrare ser pÄ och jobbar med inskolning av barn i behov avsÀrskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd, hurpedagogernas kompetens pÄverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien anvÀnder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras pÄ tre enskilda intervjuer med förskollÀrare samt engruppintervju med tvÄ förskollÀrare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhÄllningssÀtt ochmÀnniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgÄngspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar pÄ att pedagogernassyn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara Ànnu mer individanpassad för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare uppfattar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelÀrare beskriver sitt förhÄllningssÀtt samt vilka faktorer som kan pÄverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har dÀrefter analyserat vÄrt material med hjÀlp av frÄgestÀllningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik.Resultatet visar att det relationella perspektivet pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd dominerar. Vi kan Àven se att respondenterna har svÄrt att definiera begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd.

Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet var i behov av att utvÀrdera anvÀndbarheten pÄ den prototyp som de tagit fram för mÀtning av fysiologiska parametrar i distribuerad vÄrd. Syftet blev dÀrför att genom att anvÀnda metoder sÄ som heuristiska och summativa utvÀrderingar ta reda pÄ vilka behov och krav som de tÀnkta anvÀndarna stÀller pÄ anvÀndargrÀnssnitt som anvÀnds inom distribuerad vÄrd. För att kunna genomföra dessa metoder genomfördes studiebesök, anvÀndaranalys, fokusgrupper, kontextuell utforskning och en funktionsanalys. Resultatet av de tvÄ utvÀrderingarna visar att anvÀndarna stÀller höga krav pÄ den hÀr typen av anvÀndargrÀnssnitt, framförallt gÀllande sÀkerstÀllande av identitet och anpassning till anvÀndarnas verklighet..

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan pÄ barn vilket blev vÄr utgÄngspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad tvÄ pedagoger och en psykolog berÀttar om krigets inverkan pÄ traumatiserade barn frÄn krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan pÄverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har Àven valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar pÄ hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn frÄn krig.

Syftet med min studie Àr att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hÀlsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ÀndamÄlsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mÄl med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frÄgestÀllningar Àr följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

Mitt mÄl som förskollÀrare Àr att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till sjÀlvstÀndiga individer. För att kunna uppnÄ det mÄste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det Àr behoven som Àr olika. Ibland krÀvs det att man Àndrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella Àmnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsÀttningar ska tas i beaktande.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Barn i sjukvÄrden som ska genomgÄ anestesi och kirurg kÀnner betydande oro och Ängest vilket medför ett lidande hos barnet. Detta kan resultera i postoperativa komplikationer och förlÀngda vÄrdtider. I sjuksköterskans ansvarsroll ingÄr det att hjÀlpa barnet lindra sin oro och Ängest. Syfte: Att beskriva och utvÀrdera de preoperativa metoder sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att minska barns oro och Ängest inför anestesi och kirurgi. Metod: Design: Litteraturstudie.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.