People with chronic fatigue syndrome and their experience and need for care referred to Barbro Gustafsson's theory of acknowledgement and the SAUK-model..

Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lärare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

AbstractThe purpose of this essay was to study women?s and men?s place in the room, the public room or the private room, in the five best sold picture books written by Astrid Lindgren and the analysis was done with a feministic perspective. A lot of children read Astrid Lindgren?s picture books and therefore this might influence what?s female and masculine. The five best sold picture books written by Astrid Lindgren is: 1) Känner du Pippi Långstrump 2) Den där Emil 3)Visst kan Lotta cykla 4) Nils Karlsson-Pyssling flyttar in 5) Kajsa Kavat hjälper mormor.

Litteraturvetenskap, Astrid Lindgren, Pippi Långstrump.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken..

Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur.

AbstraktExaminationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i GävleTitel: Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verkFörfattare: Edlund, Nadja                                                                                                         Termin och år: Ht 2008                                                                                                           Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Handledare: Daniel Pettersson                                                                                    Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultursamt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad avutvalda verk författade av Astrid Lindgren.. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen?Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom dennametod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturellauppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barnkan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts ochhur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

The purpose of this essay is to examine the construction of the norm-breaking characters Saga from the young adult novel Tusen gånger starkare written by Christina Herrström and Pippi Longstocking from the books written by Astrid Lindgren. In order to do this I have applied queer theory as well as theories of narrative in my analysis.To be able to study the breaking of norms, it has been essential to first examine the way the norm itself is manifested in the books. Because of this I have chosen to begin my analysis with an examination of two other characters who by their normative behavior contrasts against Pippi and Saga, namely Signe and Annika. The understanding of the normative discourse that Signe and Annika represent is crucial in understanding the way Saga and Pippi later turn against it.After that I examine in which ways Saga and Pippi breaks prevalent norms and how they as characters are constructed as being different. Subsequently I study the effects of Saga?s and Pippi?s norm-breaking, taking focus on how it influences Signe and Annika.Finally I discuss the view of Saga and Pippi as subversive characters, and however the books can be said to have a subversive effect.

Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolåren för elever med annat modersmål. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmål i de tidiga skolåren.

Wermland was affected by the Spanish flu like the Swedish national average, about a half percentage of Wermlands population would lose their lives to the flu during the autumn 1918. The flu has for many fallen into oblivion. This oblivion is so wide spread that it´s possible to talk about a "collective forgetfulness". The society have selected to remember 1918 for "when the guns went quiet on the western front" and not for the millions who died from the treacherous Spanish flu. The world had already suffered enough from the four years of war that had been fought, thus the victims of the flu would be honored but would soon fade in to oblivion.  When you investigate deeper you get the picture that the national average don´t do Wermland and its cities or rural areas any justice when a large variations seems to occur within regional areas.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord.Frågeställningarna var följande:- Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker?- Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan?- Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras?- Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna?För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej.

The purpose of this thesis is to gain insight into children`s voluntary reading in their spare time. I have focused on printed books and none of the digitally published Medias. I want to examine how children experience the power adult`s exercise over their chose of books and also why they choose the books they do. The method of this study is qualitative with interviews of six 10 years old children. I conducted the interviews detachedly and I have used two different point of view for my study; Aidan Chamber`s ?Reading Circle? and Barbro Johanssons opinions if children`s participation in terms of their voluntarily book selection.I have also studied other researchers and author´s writings about literacy, children´s reading habits, adults´ attitudes to children´s reading and children´s passion for reading.During my study it became clear that children who like to read prefer to read detective stories for children, a result that also earlier investigations reached..