Trots att fler och fler bankkunder uträttar sina bankärenden via Internet ökar antalet Bankkontor i Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka tjänster den internetbaserade privatkunden utför på Bankkontoret samt varför kunden väljer denna kanal. Genom telefonintervjuer med privatpersoner har information samlats in och vår undersökning visar att kontoret används i en mängd ärenden, både enkla som komplexa. Det intressanta som uppsatsen visat är att det finns en skillnad mellan vad personerna anser att de uträttar på kontoret och vad de faktiskt uträttat på kontoret. Majoriteten av de personer som intervjuats anser att de använder kontoret till mer komplexa tjänster och detta för att kontoret är den enda kanal där möjligheten finns att träffa en bankperson, ansikte mot ansikte.

Vanligtvis har de flesta vuxna svenskar na?gon typ av relation till en bank. De svenska storbankerna erbjuder alla likartade tja?nster och produkter. Ett av bankernas stora konkurrensmedel a?r ra?ntorna, dock a?r det inte stora skillnader mellan ra?nteniva?erna.

Författarna erhöll i februari 2009 ett uppdrag från Nordea Skoghall. De var intresserade av Hammaröbors beteende gällande banktjänster och vad som efterfrågas utav dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka förortsbors val av Bankkontor, samt analysera hur de värderar tillgänglighet, öppettider, rådgivning, priser och kontanthantering hos banker. Uppsatsens empiriska del är uppbyggd utifrån en kvantitativ metod där insamlingen bygger på 130 enkäter. Utifrån resultatet, som sammanställts i siffror istället för ord, har ett stort antal observationer gjorts. Teorin har samlats från litteratur som berör relationsmarknadsföring, tjänstemarknadsföring samt information från relevanta källor på Internet.

Författarna erhöll i februari 2009 ett uppdrag från Nordea Skoghall. De var intresserade av Hammaröbors beteende gällande banktjänster och vad som efterfrågas utav dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka förortsbors val av Bankkontor, samt analysera hur de värderar tillgänglighet, öppettider, rådgivning, priser och kontanthantering hos banker. Uppsatsens empiriska del är uppbyggd utifrån en kvantitativ metod där insamlingen bygger på 130 enkäter. Utifrån resultatet, som sammanställts i siffror istället för ord, har ett stort antal observationer gjorts. Teorin har samlats från litteratur som berör relationsmarknadsföring, tjänstemarknadsföring samt information från relevanta källor på Internet.

Kunskapsintensiva tjänstebolags viktigaste resurs är medarbetarnas kunnande. Det är i mångtoch mycket företagets produkt och det är av stor vikt att organisationens ledarskap och kulturgrundar sig i den tanken. Att låta medarbetarnas kunskap utvecklas och överföras mellanvarandra är en konkurrensfördel som dessa bolag beror av. Mitt fallföretag är ettkunskapsföretag vars produkt beror av rådgivarnas kunskap, därför är det av stor vikt att devistas i en miljö som präglas av lärande. Min uppsats syftar till att identifiera hur kunskapöverförs och vilka faktorer som möjliggör detta.Den litteratur jag använder mig av behandlar hur organisationer kan verka för att möjliggörakunskapsöverföring och för att praktisk erfarenhetsbaserad kunskap ska spridas.

Denna uppsats behandlar vad som gör en kund värd att satsa på för ett lokalt Bankkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken mån banker på ett rättvisande sätt kan avgöra lönsamheten hos sina kunder. Studien syftar även till att fastställa vilka typer av kunder banken har, och i vilken utsträckning man har en relation till dem. För att få en större förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång av olika modeller om värdeskapande. Den teoretiska genomgången följs upp av en empirisk del.

Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken.Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både Bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank.

Tekniken har under senare årtionden fått allt större betydelse i samhället. Som en naturlig följd av detta har bankernas verksamhet förändrats, bland annat genom ökat utbud av tekniska tjänster. Då det är av vikt för banker att se till kundernas skilda behov, förmå dem att använda befintliga tjänster på önskat sätt samt möjliggöra framställning av nya önskvärda tekniktjänster, är det av relevans för dem att känna till vilka faktorer som påverkar individers attityder till erbjudna tjänster. Universitetsstudenter utgör en i detta sammanhang intressant grupp, grundat i att de är många till antalet samt att de genom sin utbildning har potential för framtida god inkomst.Denna studie syftar till att utifrån ett antal förklaringsvariabler kartlägga universitetsstuderandes attityder till tekniska banktjänster. Med utgångspunkt i för attitydstudier relevanta teorier har en integrerad modell framställts, vilken legat till grund för de hypoteser som därefter testats med hjälp av regression.

Efter avregleringen av den svenska kreditmarknaden och bankkrisen ökade antalet banker i Sverige avsevärt med en ökad konkurrens som följd. Den hårdare konkurrensen resulterade i minskade marginaler på traditionella bankprodukter som lönekonto och lån. Flertalet banker har som ett resultat av de minskade marginalerna flyttat fokus från de traditionella produkterna till försäljning av nya och mer lönsamma produkter samt tjänster. Detta nya försäljningsfokus har mött stort motstånd i facktidningen Finansvärlden på grund av den stressfaktor som det medfört. Syftet med denna uppsats är att fastställa banktjänstemäns attityder till personlig försäljning, samt se samband mellan attityderna och bakgrundsfaktorerna kön, ålder, antal studieår utöver gymnasial utbildning, antal år i nuvarande bank och antal år i bankbranschen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur bankpersonalen på ett nyetablerat Bankkontor arbetar i förhållande till sina kunder och hur kunderna upplever det, för att fastställa om det finns ett samband mellan RM och lojalitet. Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är en kundenkät och semistrukturerade intervjuer av personal. Studien visar att det finns ett samband mellan relationsmarknadsföring och lojalitet. Det nyetablerade Bankkontoret har med hjälp av ett visionsdokument, en positiv nybyggaranda och specialrekryterad personal lyckats få nöjda kunder vilket innebär goda förutsättningar för långvariga relationer med lojala kunder.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala Bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna påSwedbank upplevt den organisationsförändring som en ny affärsmodell medfört, vad gäller attförstärka personalens motivation. Affärsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet ochstärka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde på kontoret. Detta blir intressant attundersöka då det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetensoch samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affärsmodell.Vi utgår från ett explorativt tillvägagångssätt där vi, för att besvara vårt syfte, har utförtsemistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre lokala Bankkontor i Uppsala.Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkänsla, berikandearbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragitslutsatsen att det även behövs en viss typ av formalisering inom autonomibegreppet för attindividen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsställande..

Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna.Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala Bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken.Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna.Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om Bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt.

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling.

Syftet med denna uppsats var att visa hur banker balanserar lönsamhetskrav med rollen som samhällsfunktion. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrågor om hur banker identifierar och hanterar olönsamma kunder samt behandlar samhällsansvar gällande finansiell uteslutning. En fallstudie baserades på intervjuer med kontorscheferna på tre lokala Bankkontor i medelstor svensk stad. Det empiriska resultatet presenterades anonymt för att få härligare och mer uttömmande information. Resultatet visade att banker använder ögonblickligt värde för att analysera kunder värde och när det gäller hantering av olönsamma kunder finns risk för finansiell uteslutning främst på grund av kreditkrav och riktad marknadsföring.