Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhället genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU ? kommissionen har som en reaktion på den pågående finanskrisen lagt fram ett förslag som innebär en förändring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet på den andel av bostadens värde som överstiger 40 procent höjas kraftigt.

Small business enterprises have escalated in Sweden during the last decade. However, new established companies are struggling to maintain their selves during the startup process and according to a survey from Tillväxtanalys, only 68 % of startup companies from 2008 were still active three years later. One of the main reasons is lack of capital and the most common approach to finance companies is to apply for a bank loan. In other words, commercial banks are of great importance for new businesses. Although, the problem arises when there is no previous history from the new businesses that the bank could base its credit assessment on.

Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad.

SammanfattningUppsatsen behandlar svenska bankers möjlighet att säga upp en näringsidkares kreditsavtal till förtidig betalning och vid en tidpunkt som bestäms av banken. Uppsatsen behandlar utifrån Storbankens kreditavtal samt rättspraxis, på vilka grunder en bank kan säga upp ett kreditavtal samt vilka konsekvenser som kan uppstå för ett företag som får sina krediter uppsagda.En banks rätt att säga upp ett kreditavtal motiveras ofta med att, en bank ska hålla nere kreditrisker för att skydda sina och kundernas pengar. Detta är förståligt och bra för de som investerar i bankens olika placerings alternativ eller endast har pengar på ett sparkonto, men det kan inte anses vara lika bra för de som har lån i samma bank. En näringsidkare som hamnat i en svår ekonomisk situation och kan ha svårt att komma ut ur den blir lätt en kreditrisk för banken. Skulle följden bli att företagets krediter blir uppsagda till full betalning kan en av konsekvenserna bli att företaget även kommer hamnar på obestånd.

En förändring i skattelagstiftningen år 2007 medförde att den tidigare avdragsrätten för räntekostnader på lån som bostadsrättsföreningar hade togs bort. Den slopade avdragsrätten medförde således en högre räntekostnad vilken belastade bostadsrättsmedlemmarna med en högre boendekostnad. Genom en omstrukturering av lånet från föreningen till medlemmarna privat, kallat kapitaltillskott, återfås avdragsrätten för räntekostnader vilket resulterar i en lägre boendekostnad. Genom två pilotintervjuer med branschverksamma från en bank och en mäklarbyrå som hölls i ett tidigt skede av uppsatsarbetet framkom att kapitaltillskott sällan genomfördes. Från pilotintervjuerna framkom även tänkbara faktorer som kunde påverka beslut i frågan.

Problembakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är att fokusera på detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill säga de förluster som dåligakreditbedömningar innebär. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjälp av välutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterär det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. Således blirinternrevisionsavdelningen en viktig länk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gå till. Dessutom studeras vilket värde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.

Bakgrund: Entreprenörer behöver ofta kapital för att förverkliga sin affärsidé och genomföraexpansion. Tillgången till kapital har dock begränsats bland annat av den rådande ekonomiskaoron som lett till restriktivare kreditgivning från banker. Riskkapital kan därför anses vara enviktig finansieringskälla för nystartade tillväxtbolag.Syfte och problemformulering: Uppsatsens syfte är att undersöka hur värdering avonoterade tillväxtbolag som befinner sig i tidiga skeden på den svenska marknaden kan gå tilli praktiken. Värdering av tillväxtbolag bygger bland annat på antaganden och framtidaförväntningar vilket kan göra värderingen problematisk. Problemdiskussionen leder fram tillforskningsfrågan hur tillväxtbolag som befinner sig i tidiga skeden kan värderas i praktiken.Uppsatsen kan vara relevant för venture capitalbolag, entreprenörer och för andra intresseradesom önskar få en djupare inblick i hur värdering av tillväxtbolag kan gå till i praktiken.Metod: För att uppfylla syftet och besvara uppsatsens forskningsfråga behövdes djupgåendeintervjuer.

De senaste åren har bankerna genomgått en hastig digital förändring och utvecklingen har inneburit stora omställningar, inte minst för bankernas privatkunder. Framväxten av flertalet nya elektroniska tjänster har inneburit stora förändringar inom finansbranschen. Privatkunder anammar dock denna nya teknik i olika takt, vilket har föranlett intresset att utföra denna studie där vi vill undersöka hur användande av självserviceteknik påverkas av olika aspekter av kundernas tekniknivå.Med detta som bakgrund genomfördes vår studie utifrån följande problemformulering: ?Hur kan svenska banker öka användandet av sina digitala banktjänster bland privatkunder?? Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om teknikberedskap, innovationsanammning, teknikacceptans samt tjänstemarknadsföring, och med hjälp av en kvantitativ studie undersökt hur dessa påverkar användandet av självserviceteknik, (SST) som är kärnan i denna studie.Då vi har undersökt privata bankkunder så har dessa varit grunden i vår kvantitativa undersökning där datainsamlingen skedde via en Webbenkät som besvarats av 185 respondenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort omfattande statistiska och deskriptiva analyser, samt grupperat olika respondenter efter olika faktorer såsom ålder, olika användarkombinationer, inställning till risk, förändring och inflytande, och liknande.

ABSTRACTTitel:Compliance i två storbankers baltiska dotterbolag Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:Johanna Bäckström, Marita Alanen Handledare:Markku Penttinen Datum:2011 - 01 Syfte:Syftet med studien är att förmedla en insyn i bankernas arbete med implementering av interna regler, internationella och nationella regelverk i sina utländska dotterbolag i Baltikum. Detta för att ge läsaren en ökad förståelse och en djupare inblick i bankernas arbete mot ett effektivt compliancearbete. Metod:En kvalitativ undersökning riktad mot två banker utförda genom intervjuer via e-mail. Respondenterna är två personer som arbetar inom området för studien på varje bank. Den teoretiska referensramen är byggd på vetenskapliga artiklar och offentliga handlingar och är utgångspunkten för analysen.

Allteftersom affärsvärlden har förändrats och blivit allt mer komplex har ävenföretagsförvärv blivit allt mer vanligt och behovet av företagsvärderingar ökat.Företagsvärderingar utförs i många olika situationer och för olika syften t.ex. i sambandmed sammanslagningar, vid värdering av aktier eller kreditgivning. I dessa situationerfinns även aktörer som alla har olika intentioner med värderingen. Därför finns det ettantal metoder och modeller att applicera vid en värdering.Denna studies syfte är att skapa tre olika typer av förståelse relaterat tillföretagsvärdering: förståelse för värderingsmodeller, förståelse för hur modellernaanvänds i praktiken samt förståelse för vad en god värderingsmodell är. Förståelsenskapas genom att studera litteratur, artiklar samt insamlat material från intervjuer medpersoner som arbetar med företagsvärdering i praktiken.Studien utförs med en kvalitativ metod samt en induktiv ansats eftersom dessa anseslämpliga för det ovan nämnda syftet.

Problem: Hur går bankernas kreditberedning till när en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förändringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro på kredit-givning till småföretagare.Syfte: Syftet är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av småföretagares låneansökningar går till i skenet utav lagändringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frågeställningar:- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propå av en småföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagändringarna som berör småföretagande vid kreditbedömningen till småföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begränsning av kreditupplysning och förändring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lågkon-junkturen för bankernas kreditgivning till småföretagare?Metod: Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt inom ramen för den gyllene medelvägen som har en växelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger på åtta stycken respondentintervjuer av svenska banker.Slutsatser: När ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas är den vanligaste finansieringskällan insats av eget kapital och krediter i form av banklån. Bankernas kreditgivning har ett begränsat risktagande varför det ofta kompletteras med lån hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebär en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehåller en kvalitativ analys av affärsidé, marknadssituation, konjunkturläge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.

Institutet säkerhetsöverlåtelse är en pantform som bland annat används vid kreditgivning för byggnad på annans mark. Säkerhetsöverlåtelse är inte lagreglerat men  erkänt genom praxis. Högsta domstolen fastställde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenären uppnår sakrättsligt skydd redan genom ingående av säkerhetsöverlåtelseavtalet.Rättsläget gällande säkerhetsöverlåtelseborgenärens utmätningsrätt är emellertid oklart. Inte minst vid säkerhetsöverlåtelsegäldenärens dubbelöverlåtelse visar det sig att säkerhetsöverlåtelseborgenärens möjligheter till utmätning är begränsade.

Bakgrund: År 2006 så initierade regeringen en utredning gällande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. Regeländringen gick igenom år 2010 och små aktiebolag i Sverige fick möjligheten att välja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angående en ytterligare harmonisering mot det högre gränsvärdet i EU förts. Detta ledde in oss på forskningsfrågorna: Hur kan intressenter i Sverige påverkas av en eventuell framtida höjning av gränsvärdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av gränsvärdet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka de effekter en höjning av gränsvärdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag.

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK.

Condictio indebiti innebär att felaktiga betalningar skall gå åter. Banker har emellertid svårt att förlita sig på denna huvudregel. Bankernas centrala ställning i samhället kombinerat med deras uppgift att korrekt förmedla transaktioner, försätter dem i en förtroendeställning. Mottagaren skall kunna lita på att en utbetalning från en bank är korrekt. Bankernas utbetalningar har blivit ett genomgående undantag till principen om condictio indebiti.