Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en långtgående, men inte fullständig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhåller att medlemsstaterna har rätt att befria små och medelstora bolag från revision. Delbetänkande SOU 2008:32 angående revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehåller delbetänkandet SOU 2008:32 en rad förändringar och genom dessa förändringar kommer problematiken med bankers syn på den reviderade årsredovisningen att ställas på sin spets. Detta då utredningen föreslår att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsättningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten.

Enligt årsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin årsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen är att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka området.Syftet med vår undersökning är att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna.

Syftet med vår uppsats är att återge ett antal banktjänstemäns föreställningar huruvida ett avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka kreditbedömningen och kreditgivningen. Samt diskutera ett antal tänkbara effekter av ovanstående förändringar och om det finns några skillnader mellan banktjänstemän i småstad och storstad Uppsatsen är en kvalitativ undersökning. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med banktjänstemän, tre i Malmö och fyra i småstäder i Skåne.T$eorier kring revision, avskaffandet av revisionsplikten, kredithanteringsprocessen samt en sociologisk teori, som berör skillnader mellan livet i en storstad och en småstad, har använts. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med banktjänstemän i södra Skåne.Kredithanteringsprocessen skiljer sig åt beroende på vilken kontext bankerna är verksamma i, till exempel den sociala kontakten, mellan kund och banktjänsteman, har en större betydelse i småstadsbanker. En del av dessa skillnader kommer att förstärkas när revisionsplikten avskaffas..

Mergers and Acuisitions are becoming increasingly common. This can be explained with the fact that the competition is increasing. Therefore many companies are forced to join other markets. This thesis inquires into the process of Mergers and Acqusitions when one company buys another company. The main focus is set on how three different banks handle the process of Mergers and Acqusitions and what results this leads to. These are: Kaupthing Bank, Nordea and Citibank.

Syfte: Uppsatsen syfte är att klargöra och analysera reporäntans ränteförändringars påverkan på aktiekurserna för samtliga svenska banker i large cap på Stockholmsbörsen.Metod: Kvantitativa händelsestudier har gjorts med deduktiv forskningsansats på fyra företag, samtliga noterade på Stockholmsbörsen. Den onormala avkastningen för de undersökta aktiekurserna har beräknats en dag före till en dag efter samtliga realiseringar av reporänteförändringar som skett mellan åren 2004 till 2015. Teori: Den teoretiska referensramen för studien består av den effektiva marknadshypotesen och överreaktionshypotesen.Slutsatser: Studien har påvisat att det råder signifikant samband mellan ränteförändringar och de studerade aktiernas avkastning vid realisering av ränteförändringarna..

Banklån är den finansieringsform som är vanligast bland företag på den svenska marknaden både idag och historiskt sett. När 2008-års bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat åt sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa källor för finansiering. Obligationer är den alternativa finansieringsform som är mest i ropet idag men det är endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer från olika håll visar att potentialen är stor för denna marknad, tycks tillgängligheten vara begränsad för många av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar på hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den åtstramade kreditgivningen och hur det har påverkat deras verksamheter.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries.Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average.Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund.

Banklån är den finansieringsform som är vanligast bland företag på den svenska marknaden både idag och historiskt sett. När 2008-års bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat åt sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa källor för finansiering. Obligationer är den alternativa finansieringsform som är mest i ropet idag men det är endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer från olika håll visar att potentialen är stor för denna marknad, tycks tillgängligheten vara begränsad för många av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar på hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den åtstramade kreditgivningen och hur det har påverkat deras verksamheter.

Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country.Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005.Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg.Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation..

Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mål att underlätta vid värdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmåga till årlig nettoavkastning. Beräkningarna är uppbyggda på nuvärdesmodeller och syftar till att visa likvärdig årlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmåga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i årlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta är att boniteten är avtagande med stigande breddgrad.

Syfte: Studiens syfte är att genomföra en undersökande studiegenom att jämföra såväl balans? som resultaträkning från desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. Jämförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan åren 2009?2014, vilka äråren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som använts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger på en syn om förståelse och tolkningkopplat till kunskap.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Bakgrund och problemformulering: Det är ett problem för mindre-och medelstora företag då redovisningsstandards som redovisningen upprättas enligt har varit onödigt komplicerad utifrån de behov användarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kännetecknats av förenklingar för de små-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benämndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose användarnas behov av finansiella rapporter. K2 är det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag såsom mindre aktiebolag där banker är en av de primära användarna av deras finansiella rapporter. Då K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet får detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrågar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta välgrundat beslut.

Titel: Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris Nivå: B-uppsats Författare: Erik Sohlberg, Viktor Sikström Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2009 december  Syfte: Att ge blivande fastighetsmäklare och redan etablerade fastighetsmäklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsättningar och problem gällande den kommersiella fastighetsmarknaden. Metod: Information har hämtats ur litteratur kopplat till ämnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har även genomfört intervjuer med två personer med lång erfarenhet i branschen. Resultat & slutsats: Kommersiell fastighetsförmedling ställer ökade krav och förutsättningar på fastighetsförmedlaren jämfört med att sälja lägenheter till privatpersoner. Detta gäller speciellt i svåra ekonomiska tider då bankerna är restriktiva i sin kreditgivning. Förslag till fortsatt forskning: En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling är nödvändig för att få en bättre förståelse. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen förklarar och beskriver hur det är att vara fastighetsmäklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar. Nyckelord: Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, finanskris.