Nya banker etablerar sig kontinuerligt i Sverige. Det är därför av stort intresse för etablerade banker att ha nöjda och lojala kunder för att klara av marknadens hårda konkurrens. Uppsatsen riktar sig mot banksektorn och undersöker bankkundernas åsikter kring vad kundnöjdhet är och vad de efterfrågar från bankerna för att vara nöjda och lojala.Genom en fokusgrupp har denna studie undersökt hur lokala bankkunder upplever bankerna utifrån ett kundnöjdhets- och lojalitetsperspektiv. Fokusgruppen bestod av sju deltagare som fick svara på frågor i en diskussionsform. Data från fokusgruppen ställs mot vald teori och sammanställs i en analys.Resultatet av uppsatsarbetet visar att kundnöjdhet hos bankkunder inte är resultatet av hur väl företag lyckas överträffa kundens förväntningar.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert. Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

De fyra svenska storbankerna; Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB agerar och värderas internationellt. Värderingarna grundas på bankernas kompetens, resurser och finansiella produkter och framförallt värderas bankernas marknadsandel och befintliga kundrelationer. Den svenska bankmarknaden påverkas av den växande internationella konkurrensen och bankerna måste därför skapa egna eller anskaffa internationellt konkurrenskraftiga finansiella produkter. Syftet med denna artikel är att utifrån den resursbaserade teoriansatsen analysera fallföretaget Sparbanken Finn. Framförallt skall vi applicera ett modulärt angreppssätt på produktion av finansiella produkter; detta för att avgöra den modulära teorins eventuella tillämpbarhet.

När företag är i behov av kapital är det vanligt att de vänder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lån eller hur låneavtalet ska utformas måste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Kreditbedömningsprocessen som följer består vanligtvis av inhämtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhämtas består av antingen informell eller formell information där redovisningsinformationen är en av de formella informationskällorna.  Den 1 januari 2014 trädde K3-reglerna i kraft.

I denna uppsats diskuteras företagens self-service technology (SST) vilket innebär att kunderna själva får utföra sina tjänster med hjälp av företagens SST. Genom att låta kunderna göra detta kan företagen exempelvis spara pengar på att omorganisera personal eller rent av minska arbetsstyrkan eftersom mindre kunder kommer att kräva hjälp av personalen.I denna uppsats har resebranschen och dess SST att studeras. Uppsatsens frågeställning lyder: ?Hur upplever resebranschens kunder bokningar överInternet? där syfte är ?att undersöka och få förståelse för varför resebranschens kunder använder sig av SST när det finns andra möjligheter?.En kvalitativ metod har genomförts där sex kunder har lagt grunden till uppsatsens resultat. De huvudteorier som använts i denna uppsats är SST, customer value och technology readiness, och Davis TAM modellen samt Sheths value teori har legat till grund för analysen i uppsatsen.Teorin bakom SST är att det inte bara gynnar företagen utan även gynnar kunderna, då SST kan höja kundnyttan.

Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur sambandet ränteförändring och risk ser ut, utifrån bankernas perspektiv såsom bostadslångivare. Hur påverkas bostadspriser och hushållens boendekostnader av räntan? Innebär nuvarande situation på den svenska marknaden någon risk och är bankerna i så fall medvetna om denna? Finns det anledning att se över nuvarande strategi för bostadsutlåning för att bättre möta ett eventuellt högre ränteläge? Metod: Sambandet ränta ? risk utforskas genom antagandet att kreditrisk drivs av dels sjunkande bostadspriser och dels ökande boendekostnader. Alltså studeras hur dessa två faktorer påverkas av en ränteförändring. Denna del görs deduktivt genom tillämpning av kvantitativ data på diverse teori om bostadspriser.

Kontraktstillverkningen karaktäriseras av minskande marginaler och det innebär stora utmaningar för aktörerna på marknaden. Det blir allt viktigare att ha tillfredsställda kunder för att behålla dem och attrahera nya kunder. NOTE är ett företag inom kontraktstillverkning inom elektronikindustrin och de erbjuder såväl komponenter som färdiga system. Bakgrunden till denna undersökning är att NOTE har identifierat ett behov att veta vad kunderna har för behov och krav. Syftet med studien var att utvärdera kriterierna som kunderna har då de väljer sin leverantör inom kontraktstillverkning i elektronikindustrin.

Floating innebär att man ligger i en tank med tempererat saltvatten som gör att man blir tyngdlös och flyter. Floating kan bland annat minska ner stressymptom. Kundens konsumtionsbeteende styrs i hög grad av varumärken. För att stärka ett varumärke måste relationer skapas med hjälp av värdeskapande aktiviteter. Sinnesmarknadsföring är ett sätt att nå ut till kunderna på ett djupare plan och stärka deras relation till varumärket och varumärkets identitet genom att integrera de fem sinnena i marknadsföringen.

Syfte: Studiens syfte är att genomföra en undersökande studiegenom att jämföra såväl balans? som resultaträkning från desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. Jämförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan åren 2009?2014, vilka äråren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som använts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger på en syn om förståelse och tolkningkopplat till kunskap.

Internet har under de senaste åren blivit en starkare kanal för kommunikation som ökat explosionsartat och även öppnat upp nya kommunikationsvägar för bankerna. Kunder som tidigare varit svåra att bygga upp en relation med kan idag bli nåbara på ett enklare sätt medhjälp av den nya kanalen. Segmentering används idag av banker i allt större utsträckning för att kunna identifiera olika typer av konsumenter för att mer effektivt kunna kommunicera med sina kunder och skapa relationer med dem.Syftet med uppsatsen är att undersöka om svenska storbanker använder sig av relationsmarknadsföring via Internet på ett framgångsrikt sätt mot segmentet unga vuxna i åldern 18-26 år. Studien har utifrån intervjuer med segmentet unga vuxna, intervjuer med en av de svenska storbankerna samt kompletterande undersökningar om ungdomars Internetvanor uppnått följande slutsatser.De flesta ungdomar i segmentet gör inget aktivt val av bank utan låter faktorer som bekvämlighet och enkelhet styra, vilket förklarar varför de flesta har valt samma bank som sina föräldrar. De flesta har heller inte haft några problem med sin bank, då de av naturligaskäl inte heller haft så stor kontakt med banken eller haft specifika behov.

Syfte: Uppsatsens syfte är att diskutera kapitaltäckningsreglernas betydelse för kreditgivning. Detta uppnås genom följande delsyften: 1) Redogöra för de nuvarande och kommande reglerna i samband med Baselkonventionens förslag och dettas genomförande i Sverige. 2) Beskriva och analysera kapitaltäckningsreglernas betydelse i de fyra största svenska bankerna före och efter den kommande förändringen.3) Diskutera kravens betydelse för bankernas och kreditmarknadens stabilitet. Metod: Vi har använt oss av en induktiv metod och gjort en kvalitativ undersökning. I uppsatsen har vi valt att utgå från de fyra storbankernas perspektiv.

Frågeställning: Hur ser bankernas kreditbedömning för små och medelstora företag ut och hur kommer den att förändras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning när företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra åt en viss tillämpning eller önskar de rapportering på basis av den löpande bokföringen?Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för små och medelstora företag, samt vilken påverkan kreditbedömningen kommer få efter införandet av de nya redovisningsregelverken.Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjälp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning.Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgångspunkt är väldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har ännu inte påverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan ändras i framtiden.

Intentionen med uppsatsen har varit att ta reda på vad det är som gör att personer väljer ett visst bilmärke och varför. Ut från detta resonemang har vi tagit reda på hur den svenska bilmarknaden ser ut och vilka konkurrensstrategier det finns. Därefter har en svensk biltillverkare undersökts: Volvo Personvagnar AB. Detta för att ta reda på vilka värdeskapande faktorer de använder sig av för att kunden ska välja just dem bland alla konkurrenter.Syftet har varit att belysa Volvo Personvagnars värdeskapande faktorer och ta reda på om dessa faktorer uppfattas av kunderna på det sätt Volvo Personvagnar önskar. Undersökningen har skett genom intervjuer med Volvoanställda och återförsäljare samt en enkätundersökning med kunder.

The competition has increased with the establishment of the new banks and the credit institutes taking on the market, the big banks are no longer alone on the market.In speed with the increased range, have also the marketing and the recruit of new bank customers become more driven.Bank customers with lacks in the Swedish language, is a segment with potential which doesn?t get used by the banks and in turn of that the bank customers doesn?t get their needs satisfied.The purpose with this survey was to analyze if the four largest banks, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea and SEB had prepared strategies that were directed to bank customers with lacks in the Swedish language. In those cases the banks had strategies, respective measures were presented.Furthermore the bank customers with lacks in the Swedish language were studied if they experienced that the banks were using measures to satisfy their language needs in contact with the banks and presented the benefit of them.The information about the banks strategies was assembled through interviews with persons from each bank. The bank customers experience was assembled through a questionnaire survey.The result showed that the banks hade different strategies for reaching out to these customers, it was from showing understanding to multicultural offices. Half of the customers appreciated that the banks pressured themselves for them by being patient, explained the services and in some cases had staff that could several language.