De senaste årens massmediala kritik mot bankernas placeringsrådgivning har tillsammans med ökande kundklagomål fått lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra gränserna för bankernas ansvar, ska införas under år 2004. Finansinspektionen började emellertid ställa krav på dokumentation och licensiering redan under år 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rådgivningen mot en för dem önskvärd kvalitetsnivå, vilket på grund av reglerna också måste innefatta uppfyllandet av samhällets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrådgivningen till privatkunder är utformad för att säkerställa tjänstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger på tanken att bankerna från central nivå försöker att styra den konkreta rådgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att påverka kvaliteten.

Basel II planeras att träda i kraft den 1 januari 2007 och kommer sannolikt att få en stor betydelse på den svenska finansmarknaden. Ett grundläggande syfte med mer riskkänsliga kapitaltäckningsregler är att bidra till en prissättning av risk som är mer korrekt, sett ur samhällsekonomisk synvinkel. De nya reglerna torde innebära en förändring i bankernas kundrelationer då bankernas metoder för kreditbedömning blir mer riskkänsliga, vilket i sin tur kan medföra en förändrad situation för såväl bankerna som företagskunderna. Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring hur de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II, kommer att förändra bankernas kreditbedömningar och deras kundrelationer gentemot företag. I studien används huvudsakligen ett hermeneutiskt förhållningssätt och utifrån detta har en kvalitativ ansats och ett deduktivt tillvägagångssätt valts.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft på de svenska respektive danska bankernas bolåneräntor. Studien eftersträvade även att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de långa bolåneräntorna.Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en så bra och detaljerad bild som möjligt av problemområdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i väldefinierade resultat.Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker är positivt inställda till införandet av de nya bestämmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom användandet av ränteswappar.

Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

Den globala finanskrisen har lämnat spår inom den finansiella industrin och svenskaekonomin. Effekten var så stor att den påverkade hela samhället. Bankernas bonusar är kändasom en av orsakerna till krisen som har väckt enorm uppmärksamhet och har skapat debatt imedia och regering där bonusutbetalningarna blivit kritiserade. Bonus eller rörlig ersättninganvänds för att uppnå ett bättre resultat, men hur kan de betalas ut trots förluster? Dettaväckte vårt intresse och vi har genom denna uppsats försökt att undersöka samt få enförståelse för motivet bakom bankernas bonussystem.

EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning.

Bakgrund och problemBanker arbetar idag med effektivisering av sina egna verksamheter och försöker få sina kunder allt mindre beroende av bankkontoren. Detta kräver ständig utveckling av de e-tjänster som idag tillhandahålls. För att tillfredsställa företagskunder krävs effektiva tjänster som inte bara effektiviserar bankernas verksamheter utan också dess företagskunder. För att företag skall kunna erhålla efterfrågade e-tjänster måste bankerna vara medvetna om vad som efterfrågas. Det är därför intressant att studera vad företag förväntar sig av bankerna.

Kapitaltäckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbättra det tidigare regelverket för både interna och externa aktörer och att fokusera på att säkerställa bankernas risker på ett bättre anpassat sätt efter deras verksamhet. Utvärdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus på vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. Då de Europeiska länderna som ingår i G10 nu har följt regelverket drygt två år anser vi att det är möjligt att utvärdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spår i bankernas nyckeltal som mäter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II påverkat bankernas lönsamhet och finansiella ställning? Studies syfte är att med en kvantitativ metod sätta upp hypoteser för att undersöka om vi finner något samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden när Basel II implementerades. Studien utgår från en deduktiv ansats där två möjliga hypoteser var: 1) Att medelvärdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II år 2007.

Syfte: Syftet är att utifrån bankernas definition av små och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrån denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning är efterfrågad för SME. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanställda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation är högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt när det gäller återbetalningsförmåga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motståndskraft.

Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillämpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillämpar vid beräkning av kapitaltäckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgränsning. Vi fann att bankers behov avlegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillämpningav schablon- och IRK-metoden..

Uppsatsen behandlar den svenska bankmarknaden och hur den har utvecklats under de senaste åren. Den tar bland annat upp finanskrisen 2008 och vilken effekt den hade på den svenska bankmarknaden. Syftet är att analysera konkurrensen (och vinsterna) på den svenska bankmarknaden. Vi har använt oss av en litteraturstudie och kvantitativ data för att beräkna olika konkurrensmått, samt analysera bankernas vinster. Marknadsstrukturen är en tydlig oligopolmarknad, med ett Cournot- samt Stackelbergbeteende.

BakgrundDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag. Detta med de främsta motiven att minska företagens kostnader och att anpassa sig efter övriga europeiska länder. Detta påverkade inte bara företagen utan även många av företagens intressenter. Vi valde att avgränsa oss till att studera bankerna och lagändringens effekter på dessa. Problemformulering Har den avskaffade revisionsplikten för små företag påverkat bankernas kreditbedömningsprocesser för dessa bolag? SyfteSyftet med denna undersökning är att skapa en förståelse för hur avskaffningen av revisionsplikten har påverkat bankerna.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Vanligtvis har de flesta vuxna svenskar na?gon typ av relation till en bank. De svenska storbankerna erbjuder alla likartade tja?nster och produkter. Ett av bankernas stora konkurrensmedel a?r ra?ntorna, dock a?r det inte stora skillnader mellan ra?nteniva?erna.

Utbredningen av sociala medier har idag gjort dessa till självklara plattformer för företag att marknasförasig på. 2010 lanserades en ny plattform, Instagram. Det har idag blivit ännu en plats för företag att nå uttill sina kunder. Men hur använder sig företagen av mediet, och vad tycker kunderna/användaren omföretagens användning av plattformen?Denna uppsats ämnar besvara hur ska klädföretag utforma innehållet på sitt instagramkonto för attmarknadsföra sig och samtidigt behålla sina följare?Metoder som har använts för att besvara problemformuleringen är observationer av befintliga företag påInstagram och intervjuer med klädföretag.