Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året.Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning?Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport.Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället.Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen.

Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna.

Syftet med studien är att få kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den är anpassad efter de förhållanden som råder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat på teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, två är avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rådande förhållanden finns hos bankerna i form av ökade krav på individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de använder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall göra bättre kredituppföljning, förmå bankerna att fokusera mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter och att oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.

Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

Bakgrundochproblem:Under1980-­?taletavskaffadesränteregleringenochutlåningstaketiSverigevilketskapadegodaförutsättningarförbankernaattexpanderasinutlåning.Avregleringeninnebarenexplosionpåkreditmarknadenvilketkomattpåverkabankernamedenormakreditförluster.Attförståhurkreditbedömningenochbeslutsfattandetibankergårtillärviktig,dådessaintebaraharkonsekvenserförbankenutanävenförföretagen.Dåbankernaharencentralrollvidföretagsfinansieringärdetväsentligtattbankernaanvändersigavinformationochfaktorersomminskarosäkerhetervidkreditgivning.Problemetmedkreditbedömningärutmaningenattsamlainochtolkakorrektochrelevantinformationomföretaget.Syfte:Syftetmeduppsatsenärattundersökavilkeninformationbankernautgårifrånvidkreditbedömningsamtundersökavilkafaktorersomansesvaraavgörandeförkreditbeslutet.Metod:UppsatsenbyggerpåenkvalitativmetodundersökningochavgränsarsigtillfyrabankeriGöteborgsområdet.Studienärgenomfördutifrånettdeduktivtangreppssättmedinsamlingavteoretiskreferensramförst,följtavempiri.Resultatochslutsatser:Överlagsåutgårbankernaisinkreditbedömningavmotsvarandeinformationochfaktorerienlighetmeddetreferensramenförespråkar.DockförekommerdetskillnaderihurdessafaktorerställsiförhållandetillvarandraFörslagtillvidareforskning:Attstuderabankernashanteringavprissättningvidkreditgivningavföretag,samtundersökahuruvidaprissättningenståriparitetmedhurriskprofilenserut..

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

En bra relation mellan banken och dess företagskunder är en central fråga för banken. Då de största kunderna för en bank ofta är företag är relationen mellan banken och företagskunderna högt prioriterade. På en fri konkurrensmarknad där bankerna tävlar om att få de mest lönsamma företagskunderna blir det därför oerhört betydelsefullt att upprätthålla och skapa relationer som både banken och företagen kan dra nytta av..

Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förändring. Och i takt med att världen med hjälp av tekniska innovationer blir mindre, blir det också lättare för globala storföretag att etablera sig på nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att välja en annan bank. Nu är det upp till bankerna själva att erbjuda tjänster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rådgivare i banker.

Att förstå sina kunder är en grundläggande faktor för att bedriva en framgångsrik affärsverksamhet. Men hur gör man för att förstå sina kunder och hur ökar man det upplevda kundvärdet? Företag är idag allmänt dåliga på att ta reda på vad kunderna egentligen efterfrågar, stora resurser läggs på utveckling av områden som företaget internt anser är viktigt. Men inte nödvändigtvis kunderna. Vi utförde en fallstudie med tre svenska företag, för att ta reda på hur man går till väga för att utveckla kundvärde samt hur synen internt i företaget kan skilja sig beroende på vad man har för arbetsuppgifter.

Städbranschen har på senare tid ökat sin omsättning och fler företag har etablerat sig på marknaden, därmed har konkurrensen hårdnat markant och det är viktigt för företagen att ta reda på hur kunder värderar och tänker när de väljer städbolag. Informationen är även viktig ur ett marknadsföringsperspektiv eftersom det blir lättare att möta kunders behov och krav med skräddarsydda lösningar, och i sin tur kan det leda till att företaget skapar både kundnöjdhet och lojalitet.Uppsatsens syfte har varit att ta reda på vad kunderna till Carlstad Städservice tycker om olika aspekters betydelse när de ska välja städbolag samt attityden gentemot företaget. För att ta reda på syftet genomförde vi besöksintervjuer hos kunderna och svaren har sedan analyserats med hjälp av Fishbein´s modell och relevanta teorier och modeller.Resultatet som vi fick fram från undersökningen visar att kvalitet är den aspekt som kunderna värdesätter högst följt av garantier och pålitlighet. Kunderna var också väldigt nöjda med de tjänster som Carlstad Städservice tillhandahåller och företaget överträffade kundernas förväntningar i fem av sex aspekter. Vidare visade det sig att de flesta av kunderna hittade företaget via internet och att den personliga kontakten var avgörande vid köptillfället.

Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

Utbredningen av sociala medier har idag gjort dessa till självklara plattformer för företag att marknasförasig på. 2010 lanserades en ny plattform, Instagram. Det har idag blivit ännu en plats för företag att nå uttill sina kunder. Men hur använder sig företagen av mediet, och vad tycker kunderna/användaren omföretagens användning av plattformen?Denna uppsats ämnar besvara hur ska klädföretag utforma innehållet på sitt instagramkonto för attmarknadsföra sig och samtidigt behålla sina följare?Metoder som har använts för att besvara problemformuleringen är observationer av befintliga företag påInstagram och intervjuer med klädföretag.

Karaktärers viktigaste funktion är att visualisera och förmedla ett varumärkes identitet samt skapa och behålla en relation mellan ett företag och dess kunder. I uppsatsen undersöker vi karaktärers effektivitet genom att jämföra den personlighet som företaget vill förmedla genom karaktären med den personlighet som kunderna uppfattar..