Syftet med uppsatsen är att studera vilken typ av belöningssystem som är lämpligt för bankverksamhet. Vidare ska vi utforska hur det kan utformas och tillämpas för att nå motivation hos medarbetarna. Ytterligare vill vi, genom att skapa en fiktiv bank, själva försöka utforma ett lämpligt belöningssystem för banker utifrån företagsledningens perspektiv. Genom användning av en kvalitativ studie ska vi uppnå detta syfte. Vi har undersökt tre olika banker där vi intervjuat två eller tre personer med olika positioner.

Banks are an important institution for the economy of a society. During the later years the world of banking has changed. Several new actors have entered the market and taken over traditional bankservices as well as new ones. The way of conducting banking has changed with the event of new technology. One of the banks customer segments, the students have also been under a change.

Banks are an important institution for the economy of a society. During the later years the world of banking has changed. Several new actors have entered the market and taken over traditional bankservices as well as new ones. The way of conducting banking has changed with the event of new technology. One of the banks customer segments, the students have also been under a change. With a changed market companies have to adapt to the new rules of the game.

Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes är banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgångar till verkligt värde uppdelat på olika nivåer. Värdering när en aktiv marknad saknas är ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet på då de övervärderade sina finansiella tillgångar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vår fråga. Hur stor andel av bankers tillgångar klassificeras som finansiella instrument av nivå 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att titta på banker i Norden som följer IASBs regelverk.

EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning.

Svenska banker har genomgått flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre påverkade valet av problemområde. Många studier har gjorts beträffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade området kring kredituppföljningen, det sekundära kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara användbar för kreditgivare, genom att dra lärdom av bra exempel, och dels vara brukbar för låntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat område.

Bakgrund: Penningflöden är, till skillnad från redovisat resultat, svåra att manipulera och därmed relevanta att redovisa. Redovisningsrådet har inför 1999 kommit med en ny rekommendation, RR 7:98, beträffande kassaflödesanalyser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för kassaflödesanalyser och traditionella finansieringsanalyser genom att studera deras framtagande, informationsinnehåll och användningsområde. Genomförande: Vi behandlar teorier,principer, tekniker och regler om finansieringsanalyser. Vi har även undersökt attityder till finansieringsanalyser hos svenska börsnoterade banker och skogsbolag samt analytikers åsikter om finansieringsanalyser i dessa branscher.

I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhällsansvar har många större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger på allmänhetens förtroende och därför är det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas på svenska ofta för företagens samhällsansvar och definieras vanligtvis av företagen själva. Det får oss att fundera på hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt är CSR för att bankers förtroende ska upprätthållas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete.

EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning.

Syftet med denna studie är att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder påverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, så har CSR begreppet ökat något enormt inom bankbranschen. Krisen har både skapats på grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning på den. Svenska Bankföreningen som företräder Sveriges banker menar att många svenska banker har kommit långt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anställningsvillkor samt jämställdhetsfrågor men också hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.

Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala medier är ett fenomen som vuxit sig stort på senare år och det blir allt vanligare att företag använder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala medier, såsom Facebook och Twitter nå ut på ett kostnadseffektivt sätt, med sitt budskap till allt större publik på en och samma gång. Detta kan i sin tur förstärka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktär samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumärke om spridningen av word-of-mouth är allt för negativ och okontrollerbar. Vi ämnar besvara följande frågeställning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillämpa sociala medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats är analysera hur banker förhåller sig till och kommunicerar via sociala medier.

Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

Bakgrund och problem: Regelförenklingen för mindre aktiebolag är idag ett högt prioriteratområde både i Sverige och inom EU. Som en del i förenklingsarbetet gav Bokföringsnämndenut det så kallade K2-regelverket som kan tillämpas av mindre aktiebolag på årsredovisningarsom upprättas från och med den 31 december 2008. Upprättande av årsredovisningen enligtK2-regelverket innebär en förenklad redovisning där mycket av den information som tidigareskulle ingå i redovisningen har minskats. En viktig intressent till de företag som kan tillämpaK2-regelverket är banker. Hur banker kommer att påverkas av införandet av K2-regelverket ärberoende av i vilken utsträckning banker använder redovisningsinformation sombeslutsunderlag vid kreditgivning.