Syftet med studien är att undersöka vad som startar processen att lämna en kriminell livsstil bland kvinnor. Vidare vill vi belysa om sådana startpunkter kan teoretiskt förstås som vändpunkter. Vi vill dessutom med hjälp av normativ manlighet undersöka hur en normativ femininitet ter sig i en kriminell livsstil. Frågeställningarna lyder:Hur beskriver kvinnorna en normativ femininitet i förhållande till en kriminell livsstil? Vad har denna normativa femininitet för betydelse i en brytningsprocess?Vad ger kvinnorna som förklaring till förändring av handling och levnadssätt?Hur väl kan deras förändring av levnadssätt förstås med hjälp av begreppet vändpunkt?Metod och material: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

SyfteUppsatsens syfte är att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av artister i Sverige få fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt få vidare förståelse om hur artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstärka helhetsupplevelsen av varumärket och hur fansen upplever det digitala arbetet.MetodDenna uppsats är genomförd utifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer från olika delar av musikbranschen för att få olika synvinklar. Samt gjort en enkätundersökning för att få in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benämner som fans. Dessa tillvägagångssätt har kompletterats med primär- och sekundärkällor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring. SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillämpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, är artisten på god väg att utmärka sig för både fans och musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd tråd och ett helhetskoncept.

En återkommande debatt rörande kriminalvården är hur man ska kombinera de två grundprinciperna i fängelserna: vård och straff. Om isolering är ett straff i straffet, hur ser då vården ut i anslutning till denna? Få eller inga andra former av frihetsberövande skapar så mycket psykologiskt trauma, med så många symptom på psykisk sjukdom, som isolering gör.I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst två månader, hade på den psykiska och fysiska hälsan, samt vilket stöd tidigare fängelseintagna fått under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne själv hade önskat att få.Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med tidigare fängelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen ångest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra.Två av tre respondenter visade tecken på att isoleringen påverkat deras psykiska hälsa mycket negativt.

Bakgrund:De flesta kvinnor oavsett bh-storlek, belastar via sin bh:s axelband nacke, axlar och dess muskulatur med bystens tyngd hela dagen, vilket skapar ett statiskt tryck under en längre tid utan vila. För att belastningsskador inte ska uppstå bör belastning begränsas i tid (AFS 1998:1). Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor i arbetsför ålder med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar smärtan i nacke och axlar utifrån bh-bandens statiska belastning, samt försöka förstå om och hur detta även påverkar arbetsförmågan. Metod: Med en kvalitativ forskningsansats som grund genomfördes en gruppdiskussion utifrån fokusgruppsintervjuns arbetssätt, samt två enskilda intervjuer där respondenterna fick delge sina erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Resultat: För tre av studiens fyra deltagare visade resultatet på att bh-bandens belastning hade betydelse för en utökad smärtupplevelse i nacke och axlar och att detta även påverkade arbetsförmågan negativt när deltagarna upplevde försämrad ork, koncentration och kraftlöshet.

Vi blev under vår utbildning nyfikna på vad som driver och motiverar yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att stanna kvar i sin profession. Våra frågeställningar blev därför som följer: ? Vad upplevs som motiverande för en studie- och yrkesvägledare i hennes/hans arbete? ? Vad påverkar en studie- och yrkesvägledares motivation? ? Finns det skillnader gällande motivation på de olika arbetsplatserna vi har undersökt? Vi har använt oss av en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. De intervjuade är sju kvinnliga och två manliga vägledare i Malmö stad. Intervjuerna spelades in på band.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen.

Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhåller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville också undersöka hur yrkesrollen påverkas av publikkontakt och hur de ser på sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrån tre dimensioner för att undersöka förhållningssätt mot publiken ? publikkontakt, publikorientering och publiksyn ? och skapade frågeställningar som gick ut på att beskriva dessa så bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehållsanalys där jag undersökte hur interaktiviteten ser ut på webben idag.Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina läsare.

The purpose of this study is to examine how the work with young people at home to care and accommodation (HVB) are organized in a municipality outside Karlstad and how the staff perceive emotions in the workplace. The issues that are discussed are based on the concepts of social ties, emotional labor, roles, shame and pride. The number of people who are fleeing in the world is today about 51 million. There has not been this high since World War II. The Swedish Migration Board calculated that about 7,000 of these people were unaccompanied children and came to Sweden in 2014.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) har beskrivits som en vanlig orsak till smärta och dysfunktion och definieras som känsliga punkter lokaliserade i strama band av skelettala muskler. En rad olika behandlingar mot MTrP har använts, evidensen har dock varit bristande. Att undersöka vilken uppfattning sjukgymnaster hade om MTrP samt hur ofta de mötte denna patientgrupp, vilka specifika behandlingsmetoder de själva erbjöd sina patienter, vilka de föredrog, behandlingens effekter samt vad de grundar sitt val av behandling på. Samtidigt ville vi undersöka om några skillnader förelåg gällande hur sjukgymnaster arbetar med MTrP. Metod: En elektronisk enkät skickades ut till sjukgymnaster verksamma inom primärvården i sju landsting.

Bakgrund: Sjukdomen schizofreni innefattas av symtom såsom vanföreställningar, vrede och apati samt har en hög självmordsprevalens. Närstående får ofta en minskad livskvalitet pga. de stora påfrestningar de utsätts för. De behöver stöd från vården för att orka vara delaktiga i den sjukes liv. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som har schizofreni och på så vis öka sjuksköterskans förståelse för denna individgrupp.

En aktiv Triggerpunkt är ett hyperirritabelt område som återfinns i muskulo- skeletalvävnad och består av en knöl i ett spänt muskulärt band. Från dessa punkter genereras en överförd smärta till en annan del av kroppen. Myofasciellt smärtsyndrom orsakas av aktiva triggerpunkter. Syftet med denna studie var att beskriva vilka dokumenterade effekter behandlingsmetoderna: nålar, elektrisk nervstimulering, ultraljud och töjning har vid myofasciellt smärtsyndrom. Litteratursökning för studien gjordes i Pubmed, Pedro, Amed och Cinhal.

En aktiv Triggerpunkt är ett hyperirritabelt område som återfinns i muskulo- skeletalvävnad och består av en knöl i ett spänt muskulärt band. Från dessa punkter genereras en överförd smärta till en annan del av kroppen. Myofasciellt smärtsyndrom orsakas av aktiva triggerpunkter. Syftet med denna studie var att beskriva vilka dokumenterade effekter behandlingsmetoderna: nålar, elektrisk nervstimulering, ultraljud och töjning har vid myofasciellt smärtsyndrom. Litteratursökning för studien gjordes i Pubmed, Pedro, Amed och Cinhal.

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever.