I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att värna om den lagstadgade fria åsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehåll ska presentera olika åsikter mellan vilka allmänheten självständigt ska kunna ta ställning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet på opartiskhet i förhållande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar på att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför såväl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet på opartiskhet mätbart tar jag hjälp av Jörgen Westerståhls tankegods som formulerar två krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat återgiven och för det andra måste rapporteringen förhålla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utsträckning uppfyllde kravet på neutral representation än balanskravet.

Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta så pekar mycket på att informell styrning kan fungera så länge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget växer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt åt hållet på formella verktyg utan måste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen där de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur småföretag i tillväxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vår undersökning valde vi att göra två fallstudier.

The Swedish National Heritage Board (RAÄ) is the agency of the Swedish government responsible for heritage and historic environment issues. During the last couple of years the agency has implemented a new management control system, the balanced scorecard, originally developed for profit driven organizations. Organizations within the public sector have other objectives than profit seeking organizations, and there have been difficulties in applying the balanced scorecard model in the public sector. Therefore we find it interesting to examine the reasons behind these difficulties and believe that some answers can be found in the identification process of the balanced scorecard. Therefore we aim to perform a case study of RAÄ and explain how the identification process of the components of their balanced scorecard can affect further usage of the model as a management control tool.

Denna rapport avser att behandla ekonomistyrning explicit i långa projekt och lyfta ut och granska de problem som kan uppkomma. Vi har valt att avgränsa undersökningen till långa projekt då dessa inte med automatik fungerar i verksamhetens normala budgeterings och bokslutsprocess. Vi undersöker om det finns specifika problem med att projektets löptid sträcker sig över flera år och över årsbokslut. Vi har valt att genomföra undersökningen genom en fallstudie där vi har valt ut ett företag som arbetar med väldigt långa projekt. Vi tittar på hur budgetering och uppföljning fungerar och vilka problem som kan uppstå.

Företag kan ha olika struktur och med denna organisationsstruktur kommer en del utmaningar. Matrisorganisationer är en utformning av det mer komplexare slaget och dess tydligaste kännetecken är multipla rapporteringsvägar. På senare tid har det visat sig att matrisorganisationer som arbetar med Project Management Office (PMO) har problem med hur de ska prioritera sina projekt. Detta för att beslutsvägarna är komplexa och det många gånger är svårt att veta vem det är som bestämmer. Syftet med studien var att beskriva och analysera prioriteringsprocessen i ett PMO som existerar i en matrisorganisation. Studien har även velat påvisa vilka faktorer som påverkar denna prioriteringsprocess.

Enligt lag är samtliga aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det medför att även de allra minsta företagen måste upprätta denna handling.  Detta kan medföra stora kostnader för småföretagarna och många arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera små aktiebolag med färre än elva anställa. Utifrån detta ifrågasatte vi vilken nytta småföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vår problemformulering och vårt syfteI vilken utsträckning använder småföretagare årsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utsträckning nyttjar småföretagarna revisionsbyråerna för ekonomisk rådgivning.Syftet med studie är att analysera småföretagares förhållningssätt till ekonomisk styrning med hjälp av årsredovisningsinformationen.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och området är således redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhållandet?Syfte: Att vidareutveckla och stärka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar ämnar uppsatsen att ge en bättre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgångspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhållningssätt då hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.

Franchising är en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sälja varor och tjänster när ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgångsrikt affärskoncept. Franchisegivaren erbjuder därefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot någon form av ersättning arbeta med konceptet på lokala marknader. Juridiskt är de båda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, där parternas rättigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor här. Varför allt fler företag väljer företagsformen förklaras bland annat av den lägre risk det innebär att vara nyföretagare som franchisetagare jämfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Franchising är en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sälja varor och tjänster när ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgångsrikt affärskoncept. Franchisegivaren erbjuder därefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot någon form av ersättning arbeta med konceptet på lokala marknader. Juridiskt är de båda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, där parternas rättigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor här. Varför allt fler företag väljer företagsformen förklaras bland annat av den lägre risk det innebär att vara nyföretagare som franchisetagare jämfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Syftet med denna uppsats är att jämföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om rådande styrform, kommunikationsklimat och feedback. Syftet är även att identifiera vilka aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som ledningen anser vara viktiga för att medarbetarna skall uppleva arbetstillfredsställelse och prestera goda resultat. Vi har även identifierat olika aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som kan kopplas mot medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer. Slutligen har vi identifierat om olika grad av osäkerhetstolerans och självtillit hos medarbetarna påverkar arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie på en ekonomiavdelning.

Denna uppsats är ett examensarbete skrivet inom ramen för lärarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inställningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under två debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrågan om ett återförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjälp av textanalys därmotioner från riksdagen och propositioner från regeringen analyserades för att belysa derasinställning i frågan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas inställning tillett återförstatligande utifrån en textanalys där deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas inställningkategoriserades utifrån de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvärdering.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company?s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process.

Organisationer måste vara effektiva för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle. Ett sätt att förbättra sin effektivitet är att ha en ekonomisk styrmetod som är anpassad till omgivningen där organisationen har sin verksamhet. Inom processindustrin där organisationer ofta är pristagare på en världsmarknad i vilken priset styrs av råvarukostnaden, är kostnadseffektivitet en av de främsta konkurrenskrafterna. Uppsatsens syfte var att beskriva och förstå varför organisationer byter ekonomisk styrmetod och vilka konsekvenser detta får på operativ nivå. Detta är en kvalitativ studie av en organisation som är verksam inom processindustrin och nyligen har bytt ekonomisk styrmetod.