Syfte: Syftet är att beskriva och analysera en traditionell, resultatansvarsindelad ekonomistyrning, samt att sätta den i relation till en modernt orienterad styrning. Metod: Vår uppsats är en enskild fallstudie med en kvalitativ ansats av enheten Energiprodukter inom Lunds Energi AB. Vi har genomfört ett antal intervjuer i fallföretaget. Empirin är analyserad med hjälp av relevant teori, främst Lindvalls Verksamhetsstyrning, Källströms Uppdrag Styreffekt och Anthony & Govindarajans Management Control Systems. Slutsatser: Lunds Energi AB har flera inslag av modern verksamhetsstyrning i sin traditionella, resultatansvarsindelade ekonomistyrning.

I komplexa organisationer kan det vara svårt att uppnå målöverensstämmelse, syftet med denna studie är därför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med målöverensstämmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan påverka målöverensstämmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning på Luleå tekniska universitet. Dessutom utformades en enkät som de övriga medarbetarna fick svara på. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter använder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nå långt i skapandet av målöverensstämmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt på kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara Noréus MagnéliHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten.Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar:?Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet.

Syftet med arbetet är att undersöka om det går att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs för teorier som är aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens ställning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i åldrarna 9-12 år. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att få svar på forskningsfrågan genomförs dels intervjuer med lärare och dels enkätundersökningar med elever i grundskolans tidigare år.

Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced Scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced Scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories.

I dagens samhälle har kommuner blivit allt mer konkurrensutsatta då möjligheterna för befolkningen att flytta har ökat. Detta har medfört att kommuner fått ökad press på sig att anpassa sig till nya förhållanden för att attrahera invånare. Nya förhållanden kan orsakas av bland annat demografisk utveckling, politiska val och konkurrerade kommuner. Därmed blir kommuners målstyrningsmodeller och hur de klarar av förändringar av intresse. Vi har kommit fram till att Falkenbergs Kommun som organisation är förändringsbenägen.

Eftersom det pågår en migration av människor till olika länder är integrationsarbetet alltid aktuellt. Anledningen till att det är viktigt med integrationsarbete är att det finns tendenser att personer med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter och rättigheter i samhället. För att uppnå integration måste politiker på lokal nivå skapa olika åtgärder för att det ska bli möjligt. Undersökningen har studerat en sådan åtgärd och beskrivit vad som påverkat dess utformning. Åtgärden som studerats är Göteborgs Stads styrkort för integration och det är ett balanserat styrkort och kom i användning i stadens verksamheter i och med Göteborgs Stads budget 2011.

Det råder en allmän uppfattning om att när ett förändringsarbete ska genomföras i en organisation, har människorna i den ett inbyggt motstånd mot förändringar och därmed upplever dessa som hinder. Men förändringsmotstånd kan även innebära möjligheter. Luleå kommun har valt att införa ett nytt tankesätt där även de mjuka värdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förändringsmotstånd som då kan uppstå. För att uppnå syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced Scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced Scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories. Finally we have compiled the questionnaire in Netigate and Excel, and analysed the result from the questionnaire. Results: Balanced Scorecard is well-known in the Swedish municipalities and 36 percent of the municipalities use this scorecard in whole or in parts of the organisation.

Det balanserade styrkortet är ett redskap som har använts av organisationer världen över. Ett av de syften styrkortet har är att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anställda, vilket innebär att det ska göras över många organisatoriska gränser. Dessa organisatoriska gränser skiljer så kallade sociala världar åt. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera gränsobjekt mellan sociala världar, det vill säga om styrkortet kan finnas i och tillfredsställa informationsbehoven av dessa världar. Gränser mellan sociala världar är dessutom av olika typer som ställer olika krav på kommunikation.

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden.

 Uppsatsen är av teoretisk karaktär och utforskar tekniker och teorier kring ämnet statisk spelbalans. Som praktiskt exempel används spelet Testament. Texten och balanseringsarbetet med Testament är en produkt av Erik Sjöstrands examensarbete under vårterminen 2009 vid Högskolan i Skövde.Texten presenterar vad statisk spelbalans är och dess syfte. Återkommande termer är att alla val som finns i ett spel ska vara betydelsefulla och att man ska sträva efter att alla som spelar spelet har samma förutsättningar.Tekniker som presenterar och anpassas till spelet Testament är: kunskap om balans och obalans, spelbalans beroende av spelarnas skicklighet, symmetri och asymmetri, transitiva och intransitiva system, modulär design, fail-safes, global balans, samt prototyper och speltestning.Slutsatsen är att det inte går att säga huruvida Testament är balanserat eller inte, att det går att anpassa tekniker för att balansera flerspelarspel till att balansera enspelarspel, att statisk spelbalans bör genomföras under alla faser av spelutvecklingsprocessen, och att de som balanserar spel måste ha god förståelse för de spelsystem de balanserar..

I dagens kunskapsintensiva verklighet krävs att organisationer har förmåga till en god intern samverkan och ett ständigt pågående lärande. För att lyckas med detta krävs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt på de ständiga förändringarna. En fungerande kommunikation är en av förutsättningarna för att ge medarbetarna insikter om förändringarnas betydelse. Det balanserade styrkortet är om det används på ett korrekt sätt, ett verktyg som kan hjälpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats är att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förändrats efter en implementering av det balanserade styrkortet.

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning samt användning av IT-stöd för styrkort eller liknande styrverktyg. Metod: Uppsatsen är en delvis kvalitativ och delvis kvantitativ fallstudie bland programvaruleverantörer, deras kunder samt företag som använder sig av Excel vid styrkortsarbete. Slutsatser: Leverantörer av särskilt IT-stöd för styrkortsarbete lyfter fram programvarornas fördelar. Leverantörskunderna anser att tillämpningen av särskilt IT-stöd är, till största del, fördelaktigt. Företagen som tillämpar Excel vid styrkortsarbete anser att IT-stödet uppfyller deras krav då de finner att Excel är enkelt samt flexibelt.