Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund.

Vid utformningen av ett belöningssystem kopplat till Balanced Scorecard finns en mängd faktorer att beakta. Att kommunikationen fungerar både uppåt och nedåt i hierarkin är av yttersta vikt. För att få en tydlig koppling förordar vi att de bonusgrundande måtten är kopplade till respektive enhets scorecard. För att de anställda ska motiveras krävs det en tydlig koppling mellan prestation och utfallande av belöning. För att få ett balanserat belöningssystem ska de bonusgrundande måtten vara tagna från de olika perspektiven i Balanced Scorecard.

Den utformning BSC fått vid kvinnokliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhållande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse än den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behållit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att åstadkomma en bättre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. Själva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och några anmärkningsvärda skillnader i förhållande till denna förekom inte..

Syftet med arbetet är att utveckla min förmåga att utföra jazzimprovisation på gitarr genom att undersöka och jämföra olika utvalda övningsmetoder: Att använda ackords-, led- och närmandetoner, att sjunga det man spelar samt hämta inspiration från andra jazzimprovisatörer. Jag kommer att undersöka var och en av dessa metoder individuellt för att slutligen jämföra och diskutera kring dem. I arbetets klingande delar improviserar jag över olika jazzstandards och utgår då ifrån de utforskade övningsmetoderna.Efter att ha undersökt de tre övningsmetoderna har jag kommit fram till att det är mycket lärorikt att angripa ett så pass stort ämne som jazzimprovisation från olika håll. Metoderna skiljer sig åt samtidigt som de kompletterar varandra väl. Om man lär sig kombinera dem på ett balanserat vis när man improviserar har man kommit en bra bit på vägen mot att bli en bra jazzimprovisatör..

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhällets informations-utveckling under 90-talet förändrade den traditionella ekonomistyrningen då intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare år. Företag kan inte längre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. Istället krävs idag att såväl organisationer, tillverkningsföretag som tjäns-teföretag både ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar på detta. Modellen har till att börja med varit tänkt och använd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bättre varför det gör det intressant att undersöka följande frågor: 1.

Den utformning BSC fått vid kvinnokliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhållande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse än den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behållit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att åstadkomma en bättre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. Själva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och några anmärkningsvärda skillnader i förhållande till denna förekom inte..

Traditional financial management has lately been criticized, since it gives inadequate and unilateral information for decisions and strategy of the operation. The purpose of this essay is to investigate if a balanced scorecard is able to work together with a budget and become a stronger control system for the management. Essential theory underlies the gathering of data as well as the analysis, and the empirical investigation is based on personal interviews. The conclusions drawn from my analysis are that two parallel control systems could complement each other?s weaknesses.

Under de senaste åren har det balanserade styrkortet fått stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmågan. Då politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen är det viktigt att de behärskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats är att ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. Vår studie grundar sig på en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom användandet av det balanserade styrkortet erhåller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.

Företagen befinner sig just nu mitt i en stor förändring. Industrisamhället håller på att övergå till informationssamhället. Syftet med denna uppsats har varit att visa på hur ett IT företag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Delsyftet har varit att se hur mått kan vara kopplade i kedjor av orsak-verkan samband samt identifiera positiva och negativa effekter med styrkortet. Uppsatsen baserar sig på en undersökning av IT företaget Avantra och informationen har samlats in via personliga intervjuer med den verkställande direktören samt fyra anställda.

Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking. In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined. In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality..

BAKGRUND:För ett företag gäller att tillgodose de behov som finns på marknaden genom att upprätthålla en stark konkurrens mot övriga aktörer och på så sätt minska risken att tappa marknadsandelar till aktörer som bättre tillfredsställer dessa behov. I syfte att uppnå detta krävs mål samt strategier för hur företaget ska agera, samtidigt som det är av yttersta vikt att dessa strategier formuleras och implementeras på ett effektivt sätt. Här lyfts ofta prestationsmätning fram som ett verktyg för att lyckas med denna implementering. Att samtidigt kombinera dessa mått i ett system förespråkas eftersom måtten då kan relateras till varandra och bättre beskriva verksamhetens komplexitet för att därigenom generera maximal nytta.Vissa forskare hävdar emellertid att det finns klara skillnader mellan olika företag där deras karaktäristika drivs av företagets storlek. Samtidigt menar samma forskare att de teoretiska ramverken för prestationsmätningssystem har byggts utifrån stora företag och dess situation, varpå de blivit mindre passande för SME.

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad.

Under senare tid har det uppstått negativ kritik mot den traditionella ekonomistyrningen då den anses på lång sikt ge bristfällig och ensidig information för verksamheters beslut och strategi. Behovet av ett nytt, mer effektivt styrmedel uppfattades av två professorer på Harvard Business School vid namn Kaplan & Norton som myntade begreppet Balanced Scorecard. Metoden skulle underlätta styrningen av verksamheten genom att använda sig av fyra perspektiv (finansiella, kund, process och utveckling).Balanced Scorecard är ett verktyg som inte enbart tar hänsyn till ?hårda fakta? såsom siffror, utan även väger in alla aspekter av en verksamhet. De delarna är bland annat; kunder, medarbetare, miljö och utveckling.

Projektet Bastu och bad på Värmdö är beläget i Stockholms skärgård. Den speciella platsen på kanten av ett berg är överväldigande och inspirerande men ställer även krav på en varsam placering för att spara berget och den sköra växtligheten.Badet är balanserat nära bergskanten för att ge känslan av att simma i det intilliggande havet med blicken vilande mot  horisonten. Badet är långt nog för en kort simtur, det mindre huset har endast rum för vila och plats för enkla måltider samt en bastu. Huset är enkelt utformat och har en låg profil med tak och fasader av grånat trä. Projektet Bostäder i Blackeberg visar fyra punkthus, grupperade två och två med en gemensam gårdsyta och kontakt och utblickar till den intilliggande skogen.Husen har varierad form med en högre del i nio våningar och en lägre med sex våningar. Det är  fem lägenheter per våningsplan med tre etagelägenheter högst upp.