Bland det viktigaste vid en omorganisation är att kommunikationen fungerar väl. I en offentlig förvaltning finns det två led av ledning där kommunikationen måste fungera. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för internkommunikationens påverkan på effektiviteten i förändringsprocessen och att visa på viktiga faktorer när det handlar om kommunikation vid omorganisation där det finns två led av ledning. Med effektivitet menas att förändringen genomförs snabbt och smidigt så att medarbetarna och de som verksamheten är till för inte far illa. Studien är en kvalitativ fallstudie med inifrånperspektiv i en kommun där forskaren själv varit aktör.Studien utgår från ett tolkande hermeneutiskt synsätt och forskningsstrategin är abduktiv.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring. Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv.

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att Balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta får för konsekvenser på företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de två dominerande synsätten på hur företag ska förhålla sig till sin omvärld gällande den strategiska styrningen, där frågan om intressenter står i centrum. Det handlar om den traditionella, ägarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad från företag som anammar en ägarorienterad styrning står de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nämligen att Balansera styrsystemen så att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jämbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktäriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgått från R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmål.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan.Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum.

Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet.

SammanfattningSyftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvård samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från fem olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade två teman. Temat ?Att Balansera mellan nuet och planera slutet ? att vara steget före? framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvårdnadsåtgärder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med närstående, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhållningssätt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vårda palliativa patienter.

I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier Balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande.

Dagens samhälle består allt mer av att kunna Balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hälsofrämjande ledarskap i kombination med föräldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehåller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen på Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hälsofrämjande ledarskap på arbetsplatsen med föräldraskap på fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vår undersökning är att fokusera på de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhållningssätt och arbetssätt i frågor om hälsofrämjande arbete och hur man samtidigt får ihop sitt livspussel.Det är ett aktuellt ämne och det finns inte så mycket studier gjorda med kombinationen hälsofrämjande ledarskap och föräldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrån detta arbete gör vi en utvärdering som är kopplad till personalstrategins fem fokusområden; arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Problem: Bankerna har i en situation med ökande konkurrens anammat en relationsmarknadsföringsstrategi för att genom denna ansats bättre kunna tillfredsställa kunderna och därmed stärka marknadsandelarna. Vid denna strategis tillämpning tillskrivs den personliga bankmannen en central, men också mycket komplicerad roll. Hon eller han ställs följaktligen inför uppgiften att Balansera de krav som organisationen har på vinst och lönsamhet med de finansiella önskemål och behov som kunderna har. Emellertid kan denna dubbla uppmärksamhet resultera i att bankmannen, för egen kortsiktig vinning, exploaterar och påverkar kundens svagare situation vilket kan medföra att strategin i ett längre perspektiv undergrävs. Syfte: Att klargöra huruvida bankerna och de personliga bankmännen är medvetna om problemen med påverkan, samt att utreda ifall de agerar för att förhindra att kunderna utnyttjas och på vilket sätt detta i så fall sker.

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen.Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna Balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer.Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket..