Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet. Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen. Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.

I denna studie har jag undersökt hur barnen förstår den verksamhet pedagogerna på en förskola erbjuder inom hållbar utveckling. Studien är genomförd på en förskola med profileringen grön flagg. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hållbar utveckling. I viss mån kan de även redogöra faktakunskaper. De har dock svårt att förklara orsaker och samband.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger på intervjuer av sju förskollärare och fem barnskötare i fem olika kommuner i Skåne. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollärare och barnskötare tänker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen får möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar på att barngruppens storlek inte är det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det är flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar också resultatet på att det inte har någon betydelse för vilken utbildning en person har vad gäller att kunna svara på frågor kring den pedagogiska verksamheten..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur revideringen av förskolans läroplan, lpfö 98, har påverkat förskollärarens förhållande till ämnet teknik. Arbetet har haft fokus på ett enkelt egentillverkat teknikmaterial som några förskollärare fick arbeta med. Detta arbete utvärderderades senare med såväl enkäter som intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna ännu inte har kommit igång med teknikarbetet i förskolan. Orsaker till detta kan vara exempelvis pedagogernas rädsla och okunnighet om ämnet samt brist på förslag till hur ämnet ska presenteras i en barngrupp. Arbetet med teknikmaterialet har gett dem en större förståelse för begreppet teknik och positivare attityd till teknik i förskolan..

Avsikten med studien var att utreda viken inställning musiklärare har till betyg, utifrån de bakomliggande syften som brukar lyftas fram för att motivera betyg och att belysa hur lärare ser på sina möjligheter att värdera elevernas prestationer och sätta rättvisande betyg. Fyra musiklärare intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redogjordes för det relevanta innehållet i intervjuerna och i diskussionen jämfördes slutsatserna med den forskning som redogjorts för i bakgrunden. Uppsatsens huvudresultat är att lärare i musik inte är i grunden negativa till betyg och att de har en god uppfattning om betygens syfte. De anser också att det finns goda möjligheter att utforma och individualisera undervisningen, även om resurser sätter hinder i vägen.

Den här studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhållningssätt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat år 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifråga till denna händelse. Min studie inriktar sig även på att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv när det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin rösträtt. Jag intresserar mig även för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett så fåtal avväljarna använde dennes rösträtt..

Syftet med föreliggande studie var att ur genusperspektiv belysa betygsskillnader mellan flickor och pojkar i grundskolans år 9. Med utgångspunkt i kvalitativ metod och genom personliga intervjuer och en enkätundersökning har uppsatsförfattaren sökt kunskap via elevers egna upplevelser. Elever har själva fått uttrycka sina uppfattningar angående betygsskillnadens orsaker mellan könen. Tolkningen av enkätundersökningen och resultatet av de personliga intervjuerna pekar på att betygsskillnader mellan könen går att spåra till de skrivna och oskrivna regler som könen följer genom att finnas till i den kulturella och sociala miljö som präglar det nuvarande samhället i stort..

Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen..

Arbetet behandlar orsaker till ett kreativt motstånd och flöde. Mitt syfte är att ta reda på vad som driver människor att skapa inom området för låtskrivare/artister. Hur hanterar man idétorka och ?skrivkramp? och finns det någon metod för att upprätthålla ett kreativt flöde?Jag har intervjuat sex personer som alla är verksamma som låtskrivare och artister samt använt mig av litteraturstudium. I mitt arbete har jag kommit fram till att skrivkramp kan uppstå av många olika anledningar.

Ungdomar står inför en rad av valmöjligheter, tyvärr dras en del av dem in mot destruktiva vägar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och så vidare. Dessa beteenden är ofta symptom för bakomliggande missförhållande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat särskilda beteendeproblem. Det här är en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i Luleå Kommun som använder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan få en relation med och får på så sätt någon utomstående att prata och umgås med. Uppsatsen ger en överblick av samhällsproblemen, därefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och även riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen..

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de Bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv.

Metoder används idag i princip vid all utveckling av informationssystem. Undersökningar som gjorts visar dock att de sällan följs på det sätt skaparna av metoderna avsåg utan att systemutvecklare av olika orsaker modifierar eller skräddarsyr dessa metoder och därigenom skapar en Method- in-Action. Syftet med denna uppsats har varit att genom kvalitativa intervjuer undersöka systemutvecklarens metodanvändning samt studera vilka faktorer som påverkar när systemutvecklaren skapar en Method-in-Action. Några av de slutsatser vi dragit av denna undersökning är att nyttan tid, storlek, vana, visualisering och trend är faktorer som påverkar sammansättningen av en Method-in-Action och att systemutvecklare oftast använder en eller högst två metoder i sitt arbete..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnå med det förändrade systemet. Avsikten är också att i de fall effekterna inte uppnåtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnåtts.