Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

Sanningen Ă€r att en bild sĂ€ger mer Ă€n tusen ord, vilket vi idag mĂ€rker allt mer i samhĂ€llet genom bland annat att byggprojekt presenteras med övertygande visualiseringar, eftersom det skapar mer förstĂ„else för vad som Ă€r projektets slutliga mĂ„l. DĂ„ jag gick byggvisualisering som inriktning pĂ„ byggteknikprogrammet var det detta jag ville arbeta med i mitt examensarbete. Mitt uppdrag fick jag av en privatperson som har en obebyggd tomt pĂ„ fritidsomrĂ„det Kvegerö, som ligger cirka 3 mil norr om Nyköping. Ägaren ville ha en bild över hur hans tomt med fritidshus och garage skulle kunna se ut. Med hjĂ€lp av befintliga ritningar och foton pĂ„ byggnader och terrĂ€ng kunde modellerna skapas i det 3-dimesionella ritprogrammet 3D Studio Max och för att fĂ„ slutresultatet sĂ„ verkligt som möjligt anvĂ€ndes verkliga bilder som material.Denna rapport baseras inte pĂ„ en frĂ„gestĂ€llning utan det Ă€r min kunskap som stĂ„r till grund.

Traditionella styrmetoder har under en lÀngre tid kritiserats för dess kortsiktighet samtidigt som det har blivit allt viktigare att mÀta prestationer inom sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. Det balanserade styrkortet Àr en metod som vuxit fram och som till skillnad frÄn den traditionella budgetens kortsiktighet ger en möjlighet till lÄngsiktig planering. Styrkortet utvecklades ursprungligen för nÀringslivet men har Àven börjat anvÀndas inom kommunal verksamhet. Att styrkortet har en positiv pÄverkan pÄ styrningen inom kommunal verksamhet rÄder det dock delade meningar om. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att, ur ett ledningsperspektiv, skapa en bÀttre förstÄelse för hur införandet av det balanserade styrkortet pÄverkat styrningen i kommunal verksamhet.

Detta arbete har utförts pÄ avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion vid LuleÄ tekniska universitet. Uppgiften var att undersöka hur omvÀrldens utbildningar inom produktdesign, innovation och entreprenörskap ser ut och kommer att förÀndras i framtiden. Detta med utgÄngspunkt i det arbete som för nÀrvarande pÄgÄr inom CDIO-ramverket (Conceive Design Implement and Operate) men Àven inom andra utbildningsinitiativ. Bakgrunden till arbetet Àr att det uppstÄtt en klyfta mellan industrin och akademin. Nyutexaminerade ingenjörer besitter inte de kompetenser som nÀringslivet vill att de ska ha med sig i bagaget efter avlagd examen.

Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten hÄller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid mÄnga nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach Àr att förlita sig pÄ den faktiska omgivningen istÀllet för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur vÀl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nÀtverk. Tillförlitligheten hos de tvÄ neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestÀms genom experiment.

Detta examensarbete har undersökt vilka möjligheter som skapas genom att anvÀnda BuildingInformation Modelling (BIM) för Livscykelkostnadsanalyser (LCCA). Arbetet beskriver förstLCCA och sedan hur BIM samt öppna standardiserade dataformat kan anvÀndas för LCCAoch för kvalitetssÀkring av data. Till sist visas hur ett verktyg som rÀknar ut LCC direkt frÄnen byggnadsmodell kan utformas. Genom att kunna synliggöra konsekvenserna av olikalösningsalternativ och göra kvalitativa LCCA erhÄlls genomtÀnkta lösningar och medvetenhetom de framtida förvaltningskostnaderna. För en byggherre som ocksÄ ansvarar för driften kandessa alternativsvÀrderingar och analyser leda till betydligt lÀgre förvaltningskostnader.

LuleÄ kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invÄnarantalet i kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillvÀxt de hoppats pÄ uteblev, dÄ dagens befolkning Àr drygt 73 000. MÄnga av dem som flyttar till LuleÄ Àr studenter som studerar vid LuleÄ tekniska universitet. Denna grupp Àr av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i LuleÄ. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillvÀxten bero pÄ att mÄnga studenter som studerar vid LuleÄ tekniska universitet lÀmnar staden nÀr de Àr klara med sina utbildningar.

Hypermobilitet Àr ett tillstÄnd dÀr rörelseomfÄnget Àr ökat. Av vÀrldens population berÀknas 4-40 % leva med tillstÄndet. Hypermobilitet förekommer i större frekvens hos kvinnor samt hos individer med ursprung frÄn Asien och Afrika. Hypermobilitet minskar med Äldern. Symptom som smÀrta kan uppkomma men individerna kan lika gÀrna vara fria frÄn symptom.

Det hÀr projektet handlar om mitt försök att skapa en motorcykelhjÀlm för framtiden. Projeketetutgick ifrÄn en idé om att ta in tekniska lösningar och förhöjda sÀkerhetsaspekter i ett ochsamma koncept. Projektet Àr i första hand ett designarbete, vilket innebÀr mer fokus pÄ research,skiss och formarbete.Projektet bestÄr av nÄgra större delar dÀr arbetet delats upp. Bland annat research i början ochsenare skissprocess. Avslutningsvis kommer det slutliga konceptet och slutsats.Nyckelord: designprojekt, motorcykelhjÀlm, sÀkerhet.

Vi har studerat hur budget anvÀnds för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, LuleÄ tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen pÄ budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivÄ. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer pÄ olika nivÄer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader pÄ budgetens vÀrde varierar mer med typ av verksamhet Àn mellan olika nivÄer i organisationen. Samtliga Àr eniga om att budgeten har ett stort vÀrde för planering av verksamheten och Àven att den Àr viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

Syftet med uppsatsen Àr övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhÀllet kommit att pÄverka synen pÄ konstens och kulturens vÀrde, vilket rört sig frÄn det ursprungliga rituella vÀrdet till dagens ekonomiska bytesvÀrde. Den undersöker Àven hur detta kom att pÄverka synen pÄ mÀnniskan som subjekt, dÄ det inte enbart Àr det tekniska som innebÀr en mekanisering utan Àven samhÀllssystemet i sig. För att utröna pÄ vilket sÀtt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, dÄ mekaniseringen Ànnu var tÀmligen ny, utgÄr analysen frÄn romanen Kameran gÄr (1915) av Luigi Pirandello vari han lÄter filmvÀrlden representera hela den framvÀxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran gÄr mot bakgrund av den dÀrefter framvÀxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rÄdde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framstÀllda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slÄende likhet gÄtt att skönja som tyder pÄ att dessa idéer om bland annat naturbehÀrskning, objektifiering, vÀrdeförlust och kulturindustrin Àr tydliga redan i mekaniseringens början.

Visualisering har lÀnge anvÀnts för att presentera information, och med 3D-programvarors utvecklande har digitalt prototypskapande, bÄde för byggnader och mindre objekt, vÀxt fram. Syftet med denna studie var att finna den bÀsta metoden för att skapa en 3D-visualisering av stiftelsen Rapatacs nyöppnade aktivitetscenter för ungdomar, pÄ Nordost i GÀvle. Först genomfördes en litteraturstudie för att ta reda pÄ vad som Àr god praxis inom designvisualisering i 3D, dÀrefter samlades referensmaterial in för att utifrÄn detta producera en 3D-modell. Tre olika grafiska uttryck; fotorealistisk, skissartad och cartoon, skapades för att genomföra en enkÀtundersökning bland GÀvles ungdomar om vilket grafiskt uttryck som de tyckte var mest tilldragande. 193 ungdomar tillfrÄgades och resultatet visade att det fotorealistiska uttrycket tilltalade ungdomarna mest.

Syftet med uppsatsen Àr övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhÀllet kommit att pÄverka synen pÄ konstens och kulturens vÀrde, vilket rört sig frÄn det ursprungliga rituella vÀrdet till dagens ekonomiska bytesvÀrde. Den undersöker Àven hur detta kom att pÄverka synen pÄ mÀnniskan som subjekt, dÄ det inte enbart Àr det tekniska som innebÀr en mekanisering utan Àven samhÀllssystemet i sig. För att utröna pÄ vilket sÀtt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, dÄ mekaniseringen Ànnu var tÀmligen ny, utgÄr analysen frÄn romanen Kameran gÄr (1915) av Luigi Pirandello vari han lÄter filmvÀrlden representera hela den framvÀxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran gÄr mot bakgrund av den dÀrefter framvÀxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rÄdde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framstÀllda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slÄende likhet gÄtt att skönja som tyder pÄ att dessa idéer om bland annat naturbehÀrskning, objektifiering, vÀrdeförlust och kulturindustrin Àr tydliga redan i mekaniseringens början.

Unga utgör framtiden och Àr ett segment som banker vill knyta till sig. Det finns emellertid en svÄrighet för banker att veta hur de ska nÄ de unga. Denna uppsats beskriver hur unga vÀljer bank. Resultatet visar att unga Àr kÀnsliga för familj och omgivningens pÄverkan, och det Àr det som i första hand styr deras val av bank. De har Àven höga krav pÄ tekniska lösningar och det Àr dÀr utvecklingen bör ske för att nÄ de unga..

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..