GÀvle berÀknas inom de kommande Ären vÀxa med cirka 500 invÄnare per Är, vilket mÄste avspeglas i satsningar pÄ bostÀder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer kÀnd som Philipsontomten, bÀr anor frÄn svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stÄtt oexploaterad. Genom att nÀrma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostÀder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtÀtning samt utvidgning av de centrala delarna i GÀvle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan vÀrdefull kulturmiljö, nÄgot som bör ligga i bÄde invÄnarnas, kommunens och Àgaren CA Fastigheters intresse.VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hÄllbar stadsutveckling och en positiv exponering av GÀvle som stad. Att miljöcertifiera byggnader Àr nÄgot som vunnit mark de senaste Ären, men vid projektering av hela bostadsomrÄden finns ett vÀrde i att ta ett ytterligare steg och behandla hÄllbarhetsfrÄgor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten Àr den intilliggande industriverksamheten, omrÄdets anstrÀngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och dÀrmed oattraktiva att betrÀda.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

Vi har byggt ett digitalt musikinstrument, en synthesizer med samplebaserad trummaskin. Synthesizern och trummaskinen Àr mjukvarubaserad medan grÀnssnittet Àr hÄrdvarubaserat. Operativsystemet som anvÀnds Àr Linux och synthesizermjukvaran Àr utvecklad i ljudprogrammeringssprÄket Pure Data. Syftet med denna rapport Àr att kunna ge utomstÄende personer en inblick i hur detta arbete har gÄtt till och hur resultatet blev..

Skolan har fÄtt ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. VÄr uppfattning Àr att dess fulla potential inte anvÀnds och att det har fokuserats för mycket pÄ hur man kan fÄ in datorn i undervisningen, nÀr frÄgan borde ha varit: "Varför?" I lÀroplanen finns det inga tydliga mÄl eller riktlinjer för hur datorn skall anvÀndas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn Àr ett hjÀlpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet.

I en tid dĂ€r vĂ„r miljömedvetenhet och vĂ„rt energianvĂ€ndande fĂ„r allt större utrymme stĂ€lls allt högre krav pĂ„ de alla de material som vi anvĂ€nder oss av. Ett omrĂ„de dĂ€r energianvĂ€ndandet har fĂ„tt allt mer fokus Ă€r byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet pĂ„ att vĂ„ra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenĂ„riga traditioner mĂ„ste klara de energikrav som vi har pĂ„ 2000-talet. Boverket har utifrĂ„n direktivet faststĂ€llt nya krav som sĂ€ger att hus belĂ€gna i den norra klimatzonen fĂ„r ha en lĂ€gsta energianvĂ€ndning av 130 kWh/Ă„r och 110 kWh/Ă„r i den södra.Endast 8? timmerhuset belĂ€get i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav pĂ„ 110 kWh/Ă„r.Uppsatsen analyserar fem energisparande Ă„tgĂ€rder:? AnvĂ€ndning av grövre timmer? UtvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolera av den norra vĂ€ggen samt endast pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r timmervĂ€ggen Ă€ndĂ„ inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervĂ€gg med isolering emellan.

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera vÀrmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvÀrmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvÀrmas med hjÀlp av passivvÀrme. Detta ledde till skapandet av passiv och lÄgenergihus.Det har funnits passivhus i mer Àn 20 Är och vanligen anvÀnds denna princip av privatvillor. PÄ senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet Àr naturligtvis att minska Ärsbehovet av aktiv uppvÀrmning för byggnader och samtidigt minska vÀrmeeffektbehovet.

Att genomföra förÀndringar Àr inget nytt. Redan 500 Är före vÄr tiderÀkning sÀgs den grekiske filosofen Herakleitos ha myntat uttrycket ?Ingenting Àr permanent förutom förÀndringar?. I dagen förÀnderliga samhÀllen Àr det av stor vikt att kunna förÀndra sin organisation efter Àndrade krav frÄn omgivningen. Brist pÄ kommunikation anses vara den frÀmsta orsaken till att förÀndringar misslyckas samtidigt som god kommunikation ofta framhÄlls som ett tecken pÄ framgÄngsrika förÀndringar.

Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med företaget ROL Ergo som konstruerar och tillverkar motordrivna höj- och sÀnkbara skrivbord. Företaget vill utvidga sitt sortiment genom att marknadsföra motordrivna höj- och sÀnkbara TVstativ mot den offentliga sektorn. Stativet ska konstrueras efter samma tekniska lösningar och principer som företaget redan tillÀmpar. Uppdraget delades ut som ett examensarbete till Jönköpings Tekniska Högskola, JTH.Författarna har genom en tilldelad kravspecifikation och egna fÀltstudier pÄ marknaden lagt grunden för utvecklingen av TV-stativet. Genom olika vÀlkÀnda arbetsmetoder har arbetet kartlagts, planerats i detalj och varit till hjÀlp vid beslut av större och mindre konceptval.

The regulations for energy consumption are consistently getting more and morestrict. This leads to a higher customer demand for energy analysis early in the buildingdesign process. Many building planners and architects use powerful modeling softwareto visualize their projects. These digital models contain sufficient information aboutthe building?s physical characteristics for reliable energy analysis.

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av institutionen för TillÀmpad Fysik och Elektronik (TFE) pÄ UmeÄ universitet. Examensarbetet Àr en del i det pÄgÄende projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket Àr ett sammarbete mellan UmeÄ kommun, UmeÄ universitet och marknadsaktörer i UmeÄregionen. MÄlet med arbetet Àr att ta fram och sammanstÀlla ett gediget mÀtunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppÄvÀxt. PÄ sikt Àr förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt Àven pÄ dessa breddgrader.En sammanstÀllning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i UmeÄregionen under helÄret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.

Smakbas ? Gourmet Grön Àr en webbplats som ska kommunicera den gröna maten och marknadsföra Gourmet Gröns smakbaser. Webbplatsen innehÄller information och bakgrund om smakbaserna, samt hur man jobbar med dem. Det finns Àven en lite annorlunda receptbank dÀr besökaren kan titta pÄ recept.

Bakgrund: För att bedriva ett framgÄngsrikt miljöarbete kan företagen anvÀnda sig av olika hjÀlpmedel och verktyg. Ett exempel pÄ ett sÄdant verktyg Àr ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömÀssig effektivitet. Det som anses vara av större vikt Àr pÄ vilket sÀtt företag arbetar med miljöledningssystem.Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs pÄ ett sÀtt som gör att den miljömÀssiga effektiviteten i vÄra fallföretag kan förbÀttras. Ett delsyfte Àr ocksÄ att undersöka om det finns nÄgon skillnad i arbetssÀtt gÀllande miljöfrÄgor beroende pÄ om verksamheten Àr offentlig eller privat.Metod:.

Uppsatsen behandlar officersbostĂ€llen i SkĂ„ne frĂ„n indelningsverkets tid (1682-1901), med sĂ€rskild inriktning pĂ„ byggnadsvĂ„rds- och bevarandefrĂ„gor samt pĂ„ tillĂ€mpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmĂ€ssiga fokus ligger pĂ„ 1850-talet. Den bygger pĂ„ arkiv- och fĂ€ltstudier kring det trettiotal av SkĂ„nes 50 officersbostĂ€llen som har karaktĂ€rshus uppförda enligt de av militĂ€ren faststĂ€llda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmĂ€tningar och foto­grafering har genomförts kring tre vĂ€lbevarade bostĂ€llen, Örsjö, MĂ„nstorp och HjĂ€lmshult. Uppfölj­ningar har ocksĂ„ gjorts kring fem bostĂ€llen som har genomgĂ„tt mer om­fattande och inte helt önskvĂ€rda förĂ€ndringar. Sist i uppsatsen finns Ă„tskilliga tips för den som Ă€r intresse­rad av att vĂ„rda militĂ€ra bostĂ€llen och andra byggnader pĂ„ ett varsamt sĂ€tt..