Energideklarationen började gÀlla fullt ut vid Ärsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar gÄr isÀr lite. Men de flesta Àr positiva till denna och Àr överens om att det Àr en bra sak. Dock sÄ har det och finns fortfarande lite frÄgetecken kring denna som Ànnu inte rÀttats till. Den kommer antagligen att bli Ànnu bÀttre under tidens gÄng nÀr den Àr mer etablerad i fastighetsbranschen.

En ökad miljömedvetenhet och högre klimatmÄl vÀrlden över, stÀller allt större krav pÄ nyutvecklad teknik. Ett stort fokus ligger dÀrför pÄ energieffektivitet dÀr transportfordon pÄverkas i stor utstrÀckning. Med detta vÀxer miljöfordonsflottan och tekniska lösningar för att reducera miljöbelastningen har utvecklats, dÀr inte endast motorernas energieffektivitet högaktas. Tekniska lösningar med exempelvis energiregenererande bromsar dÀr bromsenergi tillvaratas, vilken annars endast bildar vÀrme, finns redan. Forskning om energiregenererande tekniska lösningar anses dÀrför avgörande vid ett högt uppsatt energimÄl för miljöfordon.

Rapporten Àr sammanstÀllda studier av hur prefabricerade betongstommar av pelare och balkar montagestagas idag. Stommarna anvÀnds frÀmst till industri, offentliga samt kommersiella byggnader. Fokus Àr lagt pÄ de tvÄ vanligaste balktyperna raka balkar med I-tvÀrsnitt samt sadelformade balkar med I-tvÀrsnitt.Vid montering av pelare- balksystem uppstÄr lastfall som man inte vill dimensionera elementen för. Stagning av konstruktionerna sker dÀrför med hjÀlp av kolvning som kompletteras med wirekryss vid behov.  Resultatet har sammanstÀllts i en enhetlig standard gÀllande utformning och dimensionering av montagestagning för prefabricerade betongstommar av pelare och balkar. Nyckelord: Montagestagning, Prefabricerade system, Raka och sadelformade balkar, kolvning, wirekryss.

Det hÀr projektet omfattar utvecklingen och designen av en webbplats och en webbcommunity för organisationen NÀtverket Vileda samt implementationen av ett content management system för att underhÄlla webbplatsen. Jag reflekterar ocksÄ kring NÀtverket Vileda och nÀtverket som ett socialt fenomen men Àven som en kommunikationskanal för organisationer och hur detta har förÀndrats och utvecklats genom de senaste hundra Ären..

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att jÀmföra tvÄ verktyg som ljuddesigners kan anvÀnda sig av för att placera ljud i önskade akustiska miljöer. Verktygen i frÄga Àr bÄda tvÄ metoder för att applicera reverb pÄ ljudfiler. Angreppsvinkel för jÀmförandet Àr frÀmst frekvensanalys, men utöver rent tekniska detaljer finns Àven en rad andra inspelningsproblematiska detaljer att ta i beaktning..

I detta examensarbete analyseras och utvÀrderas pÄverkan av ett system som gör det möjligt att fjÀrrstyra fjÀrrvÀrmeventiler. Principen för systemet Àr att fastighetens energitillförsel reduceras under kortare stunder, vilket ska Ästadkomma vinster för bÄde fjÀrrvÀrmeleverantören och fastighetsÀgaren utan att ha negativ pÄverkan pÄ inomhuskomforten. Tyngdpunkten i rapporten Àr att pÄvisa vilka vinster som kan Ästadkommas med en sÄdan typ av applikation, frÀmst dess pÄverkan pÄ kundernas fjÀrrvÀrmeanvÀndning och deras effektbehov har studerats.Initiativet till examensarbetet Àr taget av Tekniska Verken i Linköping AB som under hösten 2009 till vÄren 2010 har haft ett fjÀrrstyrningssystem frÄn NODA Intelligent Systems i drift. Systemet har varit installerat pÄ nio större fjÀrrvÀrmecentraler i Linköping, sammanlagt cirka 65 000m2 boarea. Systemet har varit i drift veckolÄnga perioder varvat med opÄverkade veckor, detta för att skapa referensdata att jÀmföra med.

Denna studie har bekrÀftat LuleÄ tekniska universitets förvaltnings farhÄgor om en hög procentandel av presumtiva studenter som valt att inte registrera sig pÄ respektive samhÀllsvetenskaplig utbildning. Förvaltningen misstÀnkte att det kunde röra sig om upp till 30% av de antagna förstahandssökande till höstterminen 2005 som valt att inte registrera sig pÄ de samhÀllsvetenskapliga programmen. Undersökningen visade att det faktiska bortfallet av studenter var betydligt större Àn sÄ, nÀrmare bestÀmt 45,6%. UtifrÄn de enkÀtsvar som analyserats i anknytning till denna studie gÄr det dessvÀrre inte att dra nÄgra generella slutsatser till anledningen av ovanstÄende. Det finns dock vissa gemensamma nÀmnare som ger antydningar till vad som pÄverkade dessa individer till att inte anta sin utbildningsplats.

Vid VÀsterbottens museum finns ett antal byggnader som Àr flyttade frÄn olika delar av VÀsterbotten för att visa hur livet vid en gÄrd pÄ 1800-tals sÄg ut. Idag kallstÀlls husen under vinterhalvÄret dÄ de saknar uppvÀrmningssystem. Museet önskar installera ett vÀrmesystem i ett av husen, WallmarksgÄrden byggd Är 1736, för att möjliggöra anvÀndande av huset under den kalla delen av Äret. VÀrmesystemet skall i sÄ liten utstrÀckning som möjligt pÄverka husets kulturhistoriska vÀrden.Tre olika uppvÀrmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggflÀktar har jÀmförts under fem olika driftförhÄllanden. De olika driftförhÄllandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant inomhustemperatur och tvÄ har varierande temperatur med en grundtemperatur pÄ 0 °C respektive 10 °C och vÀrms tvÄ dagar per vecka till 20 °C.

Det mÀnskliga beteendet Àr en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser pÄ ett visst sÀtt för att frammana en kÀnsla av trygghet och lugn och pÄ ett annat sÀtt för att skapa spÀnning och dramatikLockelsen Àr kanske vÄr starkaste mÀnskliga drift. Den dÀr osynliga kraften som trÀder in och gör att vi mÄste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vÄr nyfikenhet. I jakten pÄ en upptÀckt.Springan i gardinen, hÄlet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns dÀr innanför blir sÄ mycket mer intressant och lockande. Jag stÀller mig frÄgan om det samma kan tillÀmpas pÄ en hel byggnad?Blir en byggnad mer spÀnnande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klÀr den i en yttre "kappa" i vilken vi lÀmnar smÄ nyfikna öppningar, smÄ lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

VÄrt samhÀlle Àr uppbyggt av normer som sÀger hur vi bör se ut, bete oss och leva. MÄnga av dessa normer fokuserar pÄ hur en person som man eller kvinna bör vara i förhÄllande till sitt kön. Könsnormer Äterspeglas i design och det vi formger, i produkter, möbler och byggnader. Genom ett genusspecificerat normkritiskt förhÄllningssÀtt undersöker vi hur könsnormer uppkommer i design och hur vi som formgivare kan designa normkritiskt. Med mönsterdesign som undersökande metod vill vi belysa och undersöka hur könsnormer upprepas i det vi formger, precis som ett mönster definieras av linjer och former som upprepas eller upplevs att göra det.Under vÄr undersökning framkommer det att mönster kan bidra till diskussion och stÀllningstagande som fungerar i flera forum.

Antalet programvaror ökar för varje dag och mĂ€nniskor anvĂ€nder dagligen en mĂ€ngd olika sorters programvara bĂ„de pĂ„ datorer och pĂ„ andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietĂ€ra programvaror. Öppna och fria programvaror slĂ€pper sin kĂ€llkod helt fri sĂ„ anvĂ€ndaren sjĂ€lv har möjlighet att göra Ă€ndringar i den programvara som anvĂ€nds medan proprietĂ€r programvaras kĂ€llkod Ă€r skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jĂ€mförs och diskuteras utifrĂ„n tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik Ă€r att undersöka vad privatpersoner som Ă€r tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietĂ€r, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssĂ€tt bestĂ„ende av en webbenkĂ€t som besvarats av privatpersoner tillĂ€mpats. Resultatet frĂ„n denna enkĂ€t har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som pĂ„verkar en privatperson dĂ„ val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som anvĂ€ndaren prioriterar högst i en programvara Ă€r anvĂ€ndbarheten som handlar om hur anvĂ€ndarvĂ€nligt anvĂ€ndargrĂ€nssnittet Ă€r och hur lĂ€ttanvĂ€nd en programvara Ă€r.

AllemansrÀtten innebÀr en inskrÀnkning i markÀgarens ÀganderÀtt men Àven en förutsÀttning för att var och en ska ha möjlighet att ta sig fram till fots och vistas pÄ annans mark. Sedan Är 1994 Àr AllemansrÀtten grundlagsskyddad i 2 kap 18 § kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. Strandskyddet, som Äterfinns i 7 kap miljöbalken (1998:811), infördes pÄ 1950?talet och ger allmÀnheten tillgÄng till svenska strÀnder. Strandskyddet förbjuder uppförandet av nya byggnader, anlÀggningar eller utförandet av liknande ÄtgÀrder inom 100 meter frÄn var sida om strandlinjen och förbudet gÀller i hela Sverige.

LuftvÀgssjukdomar Àr ett av de vanligaste hÀlsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. LuftvÀgssjukdomar Àr komplexa till sin natur och uppkommer endast dÄ en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta Àr den primÀra patogenen ett virus och den pÄföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota Àven BRSV. Genom en ökad förstÄelse för biosÀker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ÄlderssammansÀttning pÄverkar smittrycket och luftvÀgshÀlsan hos kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

FÄ mÀnniskor vet hur datorer fungerar, vilka komponenter de Àr uppbyggda av och hur dessa samverkar. I detta examensarbete har en prototyp till en multimediepresentation utvecklats. Presentationen kommer att placeras pÄ ett datorhistoriskt museum och dess syfte kommer dÀr att vara att hjÀlpa mÀnniskor förstÄ hur datorer fungerar. Prototypen Àr baserad pÄ bilder och enklare animationer som förklarar samverkan och funktion hos de olika datorkomponenterna, bland annat genom att visa scenarier som mÄnga mÀnniskor troligtvis kÀnner igen frÄn sin vardag. MÄlet med arbetet har varit att inskaffa kunskap kring hur multimedia kan anvÀndas för att illustrera tekniska processer, samt kunskap kring hur multimediepresentationer skall utveck-las.

Syfte med denna studie har varit att studera relationen mellan motivation och portfolio, bÄde digital och pappersbaserad. Samt att studera huruvida den ena metoden Àr mer motiverande för eleverna Àn den andra och hur relationen ser ut mellan portfolio och nÄgra av de sex utvalda motivationsteorierna som redogörs för i uppsatsen.Den metod som har anvÀnts i denna uppsats Àr forskningskonsumtion vilket innebÀr att resultatet Àr baserat pÄ tidigare forskning inom de omrÄden som berörs i denna uppsats, det vill sÀga motivation och portfolio. UtifrÄn dessa artiklar samt ytterligare litteratur har sedan en analys och diskussion gjorts för att undersöka relationen.Resultat som framkom i undersökningen visade att portfolio har en motiverande effekt för eleverna, framförallt den digitala portfolion, detta dÄ den har flera tekniska fördelar jÀmfört med den pappersbaserade portfolion. Det framkom Àven att elevernas motivation i samband med portfolioarbetet visade en tydlig koppling till motivationsteorierna som tas upp i uppsatsen.Mina slutsatser av denna uppsats Àr att framförallt den digitala portfolion Àr en gynnsam metod att anvÀnda för att elevernas motivation ska öka. Dock bör teknologin i den digitala portfolion fortsÀtta utvecklas för att minska risken för tekniska problem.