Polychlorinated biphenyls, PCBs, were used in elastic sealants in buildings during the years1956-1973. Studies of PCB have revealed that it is harmful for humans and animals,especially water-living predators and other top-predators. It is also a persistent organicpollutant and remains in the environment for a very long time. To reduce the levels of PCB inthe environment, it has to be removed from the buildings. According to Swedish law, theproperty holder has to decontaminate sealants with a PCB level of 500 mg/kg or above.

Bakgrund: Organdonation ?r en betydande process som fr?mjar v?lbefinnande genom att r?dda liv och f?rb?ttra livskvaliteten f?r individer med sv?ra medicinska tillst?nd. D? nya lagar och donationsmetoder ?r i st?ndig utveckling f?r att optimera tillg?ngligheten av organ, beh?ver operationssjuksk?terskan h?lla sig uppdaterad inom fenomenet. Operationssjuksk?terskan ?r en nyckelperson inom donationsteamet och ansvarar f?r korrekt hantering av b?de tekniska s?v?l som omv?rdnadsetiska aspekter under processen.

Examensarbetet initierades för att undersöka hur fordonstillverkare pÄ ett effektivare sÀtt kan hantera ochdra nytta av den vÀxande marknaden av elektroniktillbehör sÄ som mp3-spelare, GPS-navigatorer osv.Dessa produkter gÄr förstÄs redan att anvÀnda i fordon idag, men Àr oftast inte möjliga att kontrollera medfordonets inbyggda kontrollenheter som till exempel volym knappar i ratten. En anledning Àr frÄnvaron aven standard över hur elekronikprodukter ska kommunicera med varandra. Produkterna Àr i första handdesignade för att anvÀndas separat, en mp3 spelare har interface (USB) för filöverföring, men Àr för övrigtinte möjlig att pÄverka utifrÄn för att t.ex. byta lÄt.Rapporten beskriver hur ett system kan designas för att lösa detta problem. Inspiration och tekniskalösningar har tagits ifrÄn Àmnen som autonoma system dÀr nÄgra av dess grundlÀggande funktioner harstÄtt som bas för framtagande av tekniker och lösningar.

Antalet programvaror ökar för varje dag och mĂ€nniskor anvĂ€nder dagligen en mĂ€ngd olika sorters programvara bĂ„de pĂ„ datorer och pĂ„ andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietĂ€ra programvaror. Öppna och fria programvaror slĂ€pper sin kĂ€llkod helt fri sĂ„ anvĂ€ndaren sjĂ€lv har möjlighet att göra Ă€ndringar i den programvara som anvĂ€nds medan proprietĂ€r programvaras kĂ€llkod Ă€r skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jĂ€mförs och diskuteras utifrĂ„n tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik Ă€r att undersöka vad privatpersoner som Ă€r tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietĂ€r, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssĂ€tt bestĂ„ende av en webbenkĂ€t som besvarats av privatpersoner tillĂ€mpats. Resultatet frĂ„n denna enkĂ€t har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som pĂ„verkar en privatperson dĂ„ val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som anvĂ€ndaren prioriterar högst i en programvara Ă€r anvĂ€ndbarheten som handlar om hur anvĂ€ndarvĂ€nligt anvĂ€ndargrĂ€nssnittet Ă€r och hur lĂ€ttanvĂ€nd en programvara Ă€r.

Intresset för smÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader har ökat under de senaste Ären. Allt fler mÀnniskor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras dÀr den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det Àr dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jÀmfört med i öppet landskap, dÄ det finns mÄnga faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. MÄnga av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, dÀrför mÄste dessa vindkraftverken placeras pÄ höga höjder för att nÄ den laminÀrt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska lÀngder pÄ de master som krÀvs, Àven om vindkraftverket monteras pÄ en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri pÄ rotorn anvÀndas.

I den hÀr uppsatsen försöker jag undersöka huruvida Internet kan anvÀndas för att fördjupa detdemokratiska deltagandet, d.v.s. möjligheterna för en s.k. ?Internetdemokrati?. Mer direktundersöker jag Webb 2.0 utifrÄn ett demokratiskt perspektiv och kopplar det till en empiriskundersökning av de demokratiska behoven i Lunds kommun.

Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det gĂ„r att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet.TvĂ„ aspekter som Ă€r viktiga för att skapa ett vĂ€lmĂ„ende bostadsomrĂ„de Ă€r identitet och karaktĂ€r. OmrĂ„dens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkĂ€nnbar. Identitet ska spegla nĂ„got som Ă€r minnesvĂ€rt för platsen. De faktorer som pĂ„verkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet.

Dagsljus i byggnader Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. DagsljusinslÀpp i byggnader sker genom fönster, men fönster Àr Àven den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. DÀrför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsstÀllande dagsljus ska tillÀmpas i byggnader dÀr mÀnniskor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsstÀllande dagsljus, för att uppnÄ kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, dÀr Àven intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. MÄlet var att upprÀtta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan anvÀndas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen nÀr en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsÀttningar, dÀr dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

Sedan en tid tillbaka har det uppmÀrksammats att flera svenska kommuner stÀller högre krav pÄ byggnadsverks tekniska egenskaper Àn Boverket nÀr de tecknar markanvisningsavtal, det vill sÀga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalÀgd mark. Detta torde i princip vara tillÄtet dÄ kommunerna i dessa fall agerar som markÀgare och inte som myndighet, men dÀremot Àr det inte möjligt att stÀlla sÄdana krav vid exploatering av privatÀgd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit mÄnga pÄstÄenden om att sÄdana krav, sÄ kallade sÀrkrav, likvÀl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stÀmmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits nÄgon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen stÀller. Denna uppsats Àr avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av sÀrkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.

Examensarbete/D uppsats 20 poÀng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola.

I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig pĂ„ icke förnyelsebara energikĂ€llor för uppvĂ€rmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfĂ€llet var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstĂ„tt som allt mer tydlig. Detta innebĂ€r att mĂ„nga Ă€ldre byggnader ofta kan ha mycket dĂ„liga vĂ€rmeisolerade egenskaper eftersom bĂ„de energipriser och byggnormer var lĂ„gt stĂ€llda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet Ă€r en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, ÅmĂ„l. De har framfört att de har problem med för höga uppvĂ€rmningskostnader och svĂ„righeter med att hĂ„lla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.

Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik gÄr snabbt framÄt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjÀlp vid diagnostik och medicinska ÄtgÀrder. Att optimera strÄldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter Àr dÀrför ett högaktuellt Àmne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvÄrdnadshandlingar och tekniska ÄtgÀrder för att minimera strÄldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen mÄste vara korrekt.

Projektet Àr ett förslag pÄ hur man kan bygga nya bostÀder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan pÄ Södermalm ligger lÀngs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka frÄn 1923. I förslaget presenteras tvÄ byggnadskomplex med ett 30-tal lÀgenheter pÄ drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna Àr tegelklÀdda med bÀrande stomelement i betongskivor.Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har tvÄ helt skilda karaktÀrer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation.