Syftet med denna uppsats Àr att testa olika tradingmodeller inom valutahandel, byggda pÄ tekniska indikatorer, för att undersöka om man kan nÄ en positiv avkastning.Undersökningen omfattar 24 olika modeller, byggda pÄ fyra olika tekniska indikatorer och med tre olika money management strategier. Modellerna testas pÄ fem olika valutapar under tre mÄnaders tid. Slutsatsen Àr att det gÄr att nÄ positiv avkastning och Àven positiv överavkastning med automatiska tradingmodeller om rÀtt indikatorer och money management strategier anvÀnds. Modellernas avkastning Àr mer kÀnsliga för valet av money management strategi Àn för valet av vilka tekniska indikatorer och parametervÀrden som ska anvÀndas..

Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnÀtverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. PÄverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar Àr tydlig och viktig att arbeta med för att uppnÄ en lÄngsiktig affÀrsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar pÄverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgÄngspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga ÄterförsÀljare inom deras affÀrsnÀtverk pÄverkas av olika tekniska system.

Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.

Environment.

MÄnga av Sveriges kommuner vill förtÀta sina stÀder med bostÀder och lokaler för att bygga ett mer hÄllbart samhÀlle. AmbitionenÀr att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och anvÀnda stadsmark som tidigare inte Àr bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som mÄste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller. NÀr Skanska tidigare har projekterat bostÀder i stadskÀrnan har man upplevt problem med att fÄ bygglov nÀr den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger pÄ de krav och rÄd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att fÄ bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.

Det blir allt vanligare att Àgare till webbplatser anpassar sin webbplats till lÄgupplösta enheter som t. ex mobiltelefoner. För att genomföra en anpassning finns flera tekniska alternativ. I denna uppsats har det undersökts vilka tekniska aspekter som kan utgöra eventuella hinder nÀr utvecklare möter webbyrÄkunders krav pÄ upplösningsoberoende design med en av teknikerna, nÀmligen responsiv webbdesign. Arbetet innefattar en intervju med en webbyrÄkund som resulterade i en kravspecifikation som sedan stod till grund för en prototyp, dÀr tekniken responsiv webbdesign testades och utvÀrderades.

Allt hÄrdare lagkrav gör att det Àr svÄrt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förÀndra deras utseende.Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga smÄhus uppförda under 1900-talet, som Àr möjlig att uppnÄ genom förbÀttring av byggnadernas klimatskal, det vill sÀga tak, vÀggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska vÀrden.Arbetet bestod av en förstudie dÀr tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede dÀr information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede dÀr energibesparande ÄtgÀrdsförslag togs fram och utvÀrderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader frÄn 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-vÀrdesberÀkningar och energiberÀkningar av befintliga byggander och byggnader baserade pÄ föreslagna ÄtgÀrdsförslag.Ingen av byggnaderna nÄdde efter föreslagna ÄtgÀrder ner till passivhuskravet 59 kWh/Är/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/Är/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvÀndning.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poÀng pÄ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frÄn tvÄ handledare pÄ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pÄ Blekinge Tekniska Högskola i nÀrvaro av handledaren, opponenten och andra Ähörare. Ett avsnitt berÀttar kort historik om MörbylÄngas framvÀxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pÄ orten 1908-1991. Det avsnittet Àr tÀnkt för att introducera lÀsaren i MörbylÄnga och i det aktuella planomrÄdet.

Rapporten Ă€r en sammanstĂ€llning av de vanligaste grundlĂ€ggningsmetoderna samt pĂ„lning och hur de kan anvĂ€ndas vid grundlĂ€ggning pĂ„ lera i Sverige.Examensarbetet Ă€r utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld pĂ„ SGI samt Kaj Granath pĂ„ Tekniska Högskolan i Jönköping.FallstudieomrĂ„det Ă€r i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. SamhĂ€llet har idag 1 300 invĂ„nare och Ă€r belĂ€get 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, lĂ€ngs med Göta Älv. Vid den nya strĂ€ckningen av Norge- VĂ€nerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhĂ€lle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostĂ€der mellan samhĂ€llet och den nya pendeltĂ„gsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjĂ€nstemĂ€n pĂ„ Lilla Edets kommuns avdelningar SamhĂ€llsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

I uppsatsen analyseras tvÄ tekniska manualer och deras översÀttningar. I fokusstÄr texternas imperativa funktion och hur texterna har anpassats tillmottagarna. Analysen omfattar sÀttet pÄ vilket instruktionerna presenteras ochvilket tilltal som anvÀnds i manualerna samt vad som hÀnder i översÀttningenav dessa och vilka följderna blir..

Kiruna stad kom till Är 1900 dÄ kronan antog stadsplanen. Stadens grundare Àr gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det Àr tack vare jÀrnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig dÀr och samhÀllet vÀxte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna dÄ han sÄg till sÄ att samhÀllet blev ett mönstersamhÀlle.JÀrnmalmen bryts i en av vÀrldens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det mÄste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

Detta examensarbete handlar om bebyggelse som drabbas av översvÀmningar. Vad fukt innebÀr och hur det pÄverkar konstruktion och material undersökte vi först genom litteraturstudier och diskuterade sedan (eftersom det var svÄrt att hitta konkret information kring Àmnet) större vattenmÀngders effekt pÄ byggnader. En sjÀlvklar slutsats Àr att en översvÀmning i en byggnad troligtvis leder till fuktskador. Efter att ha tittat pÄ olika konstruktioner (bl.a. frÄn Isover) och diskuterat erfarenheter kunde vi ta fram ett praktiskt och dessutom billigt förslag pÄ en förebyggande metod som hindrar vatten frÄn att trÀnga sig in i byggnaden. Metoden gÄr ut pÄ att bygga till en sockelliknande element av vattentÀt betong kring en byggnads grund och vÀgg.

Det hÀr Àr resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vÄrterminen 2010 pÄ programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet Àr det avslutande examensarbetet efter 3 Ärs studier i fysisk planering pÄ grundlÀggande nivÄ. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlÀtta i stÀder, dÀr behovet av byggnader förÀndras snabbare Àn en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts pÄ Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling pÄ ön Kungsholmen i Karlskronas skÀrgÄrd dÀr en funktionsomvandling Àr aktuell idag Är 2010.

Uppsala kommun har beslutat att bebygga omrĂ„det Östra Sala backe, belĂ€get mellan GrĂ€nby i norr och BolĂ€nderna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet berĂ€knas starta 2013. OmrĂ„det Ă€r tĂ€nkt att ha en hĂ„llbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvĂ€ndningen med utgĂ„ngspunkt frĂ„n första etappens planerade byggnader. HuvudfrĂ„gorna för arbetet har varit följande:GĂ„r det ur lĂ„gtempererad fjĂ€rrvĂ€rme att utvinna tillrĂ€ckligt med energi för att tĂ€cka vĂ€rmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet Ă€r utfört i samrĂ„d med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillstĂ„ndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehĂ„ller en bakgrundsbeskrivning, berĂ€kning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvĂ€rmning och elproduktion hos smĂ„skaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvĂ€rmning med olika fjĂ€rrvĂ€rmetemperaturer och dels byggnader med solfĂ„ngare och solceller.BerĂ€kningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan pĂ„ vilken temperatur tilluften behövdes vĂ€rmas till.