Sök:

Sökresultat:

3310 Uppsatser om BVL (byggnadsverkslagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk på byggnader) - Sida 2 av 221

Fastighetsutveckling av Norrmalm 5:1 : En studie över Karlbergs station

Rapporten är en undersökning gällande det som händer när en plats ändrarfunktion och karaktär. I Stockholm har pendeltågstationen Karlberg en centraloch social roll som kan komma att rubbas av dess stängning. Vår rapport kommersåledes handla om att undersöka och förstå platsen för att sedan geåtgärdsförslag på ett gestaltningsarbete i form av ett byggnadsverk..

Energideklaration av Svenska kyrkans byggnader i Växjö : utredning, deklaration och fördjupning nattkyla

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i Växjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingår det även att ge åtgärdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har också utförts. Examensarbetet är uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrån verksamhet och byggnadstyp och därefter utreds om de ska energideklareras.

Teknik : hur arbetar pedagoger med tekniska system i förskolan?

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ?Tekniska system? tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98.Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet.Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ?vart tar rören vägen vidare till reningsverket??Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system.

Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad : Referensobjekt; Kvarteret Skeppshandeln 1, Hammarby Sjöstad

Byggnader och dess användare står för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara på jordens resurser och minska energiförbrukningen är det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrågas hållbara byggnader allt mer av hyresgäster vilket innebär att fastighetsägarna, för att vara konkurrenskraftiga, måste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader.Miljöbyggnad är ett sätt att miljöcertifiera både nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och är till för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Miljöbyggnad är indelad i fyra klassificeringsnivåer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, där BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).

Energihushållning i byggnader : Historik och utveckling

Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem.

Elevers vardagsuppfattningar om tekniska system

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system.

Analys av projekthantering: Tekniska förvaltningen, Luleå kommun

Detta arbete gjordes som avslutning på Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning Samhällsplanering vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet var att ta reda på förbättringsområden i arbetet med projekt inom Luleå kommuns Tekniska förvaltnings arbetsområde.För att ta reda på hur projektgången fungerar hades möten med representanter från olika avdelningar på Tekniska förvaltningen samt från andra förvaltningar. Utöver det gjordes även en teoristudie för att jämföra teorin med Tekniska förvaltningens projektprocess.Projektledning och teknik hanterar en stor mängd projekt varje år från flera andra avdelningar och förvaltningar. Arbetet med projekt fungerar för det mesta bra och ett ständigt förbättringsarbete finns. Förbättringsområden har identifierats i samband med början av processen när det gäller andra förvaltningar samt projektslut..

Hemtjänstpersonals erfarenheter av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik

Hemtjänstpersonal drabbas ofta av arbetsrelaterad värk i nacke, axlar och/eller rygg. En orsak till detta kan vara att det ofta saknas kunskap tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik. Studiens syfte är att beskriva erfarenheter hos kommunens hemtjänstpersonal vad gäller användande av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik i samband med patientförflyttningar. En kvantitativ studie utfördes där data samlades in via enkäter. Dessa besvarades av 98 personer som arbetade inom hemtjänst.

Kulturhistorisk inventering av bebyggelse och miljö för områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen är inventerad och värderad sedan tidigare, men övriga delar av staden är i behov av samma arbete.  Målet är att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlättar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och värderas bebyggelsen och miljön i områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad.  Genom fältobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen är av varierande karaktär.

Vårdprogram för kulturhistoriska byggnader : En studie

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram.

Utförande och upphandling av brounderhåll : En studie av Stockholms stads broar

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.

Åtgärdsförslag för erosionsskador i Kölaälv

Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen.

Time and architectural representations: the illusion of being eternal

Att beskriva en byggnad som tidlös är bland det finaste en kan säga. Några av världens mest uppskattade byggnader har beskriv- its som just det, tidlösa. Hur kommer det sig att en av den finaste komplimangen och erkännandet en byggnad kan få, egentligen är intetsägande? Tiden går ständigt och det finns ingenting någon kan göra för att ändra det. Människor, djur och även byggnader utvecklas och åldras.

Husprojektet - Metronomen 14

I jordbävningsdrabbade områden är stabilisering av byggnader en avgörande del i husens utformning. I många av dessa delar av världen lever stora delar av befolkningen i fattigdom med begränsad tillgång till resurser och moderna byggtekniker. Byggnader i jordbävningsdrabbade områden förstärks i olika mån, beroende på jordbävningsfrekvensen och deras magnitud. Staden Arusha i utvecklingslandet Tanzania är ett sådant område som drabbas av små till måttliga jordbävningar, då och då. Där förstärks byggnader med s.k.

C E Löfvenskiöld och hans mönsterritningar

C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterritningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga på den svenska landsbygden för att bättre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nästan inte förändrats under många århundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populära och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bättre miljö för djur och människor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytänkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterritningar skapa dåtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utsträckning de Löfvenskiöldska spåren, trots stora förändringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begränsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktären på dessa byggnader.Fältstudien omfattade fyra olika anläggningar, ett bostadshus och tre ekonomibyggnader: Bostadshuset Näs Söderby utanför Uppsala, magasinet på Wappa säteri utanför Enköping, Mölnbo ladugård i Färinge och ladugården på Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen är att man fortfarande kan finna exempel på väl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förändrats över tid, finns spåren av Löfvenskiölds ritningar kvar och då i relativt oförändrat skick..

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->