Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poĂ€ng pĂ„ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frĂ„n tvĂ„ handledare pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola i nĂ€rvaro av handledaren, opponenten och andra Ă„hörare. Ett avsnitt berĂ€ttar kort historik om MörbylĂ„ngas framvĂ€xt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pĂ„ orten 1908-1991. Det avsnittet Ă€r tĂ€nkt för att introducera lĂ€saren i MörbylĂ„nga och i det aktuella planomrĂ„det. ÅldersbestĂ€mningen som finns pĂ„ befintliga byggnader Ă€r endast ungefĂ€rlig, dĂ„ de exakta Ă„rtalen har varit synnerligen svĂ„ra att fĂ„ tag pĂ„. NulĂ€gesbeskrivningen bestĂ„r i kartor som visar hur MörbylĂ„nga försörjs trafikmĂ€ssigt via ett större omland.

Gröna byggnader har under senare tid blivit ett alltmer aktuellt begrepp eftersom den globala uppvÀrmningen uppmÀrksammats och miljöfrÄgor har uppkommit i fler sammanhang för att reducera utslÀppen. Mycket forskning inom omrÄdet gröna byggnader hanterar till stor del kommersiella fastigheter, sÄsom lokaler och kontor. Studier har frÀmst utförts i USA och Storbritannien. Nuvarande regering har som mÄl att uppföra 250 000 nya bostÀder inom sex Är. Detta vÀckte vÄr uppmÀrksamhet och uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka incitament privata fastighetsÀgare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader med upplÄtelsen hyresrÀtt samt om nuvarande regler inom det svenska hyressÀttningssystemet pÄverkar dessa fastighetsÀgare.

Den globala trenden över hela vÀrlden Àr en allt mer tilltagande urbanisering. För att stÀder ska kunna klara av en ökande mÀngd mÀnniskor krÀvs att de jobbar med mÄnga olika lösningar, en lösning Àr att bygga mer pÄ höjden. Detta Àr dock inte helt utan problem utan skapar viss problematik vad gÀller sÀkerhet och dÄ frÀmst för utrymningen. Ett alternativ som finns för att underlÀtta för utrymningen Àr utrymningshissar. Den hÀr rapportens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en efterfrÄgan och ett behov av ett sÀrskilt regelverk för utrymningshissar i Sverige.

Examensarbetets syfte Ă€r att ge ett arkitektoniskt förslag pĂ„ hur en tillbyggnad till Nationalmuseum kan omformulera hur vi utifrĂ„n dagens kontext förhĂ„ller oss till Nationalmuseum som byggnad samt kringliggande kulturhistoriska byggnader. Tyngdpunkten har lagts pĂ„ teoretiska undersökningar dĂ€r bland annat frĂ„gor kring den historiska Ă„terupplevelsen som fenomen; kulturell och historisk kontext samt betraktande har hanterats. Även fĂ€ltstudier har genomförts och presenterats dĂ€r kontemporĂ€ra tillbyggnader och ombyggnader som gjorts i byggnader frĂ„n 1800-talets mitt till 1900-talets början undersökts ifrĂ„ga om gestaltning och förhĂ„llning till orginalbyggnaden. Undersökningarna har lett fram till ett förhĂ„llningssĂ€tt om tydlighet och transparens kring vad som Ă€r nytt och vad som historiskt, vilket omsatts i det arkitektoniska förslaget..

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa möjligheter och begrÀnsningar med olika tekniska system för att identifiera kontakter pÄ stridsfÀltet, frÀmst med avseende pÄ att minska risken för vÄdabekÀmpningar. Uppsatsen skall ocksÄ belysa om införande av tekniska system för identifiering av kontakter Àr den enskilt bÀsta metoden för att undvika vÄdabekÀmpningar. Syftet Àr att lÀsaren skall uppnÄ en förstÄelse för vad olika typer av system för identifiering kan bidra med för att minska risken för vÄdabekÀmpningar. Utöver detta belyses andra nackdelar och fördelar med de olika tekniska systemen förutom just inom omrÄdet identifiering.Uppsatsen beskriver olika hÀndelser dÀr vÄdabekÀmpningar skett och kopplar dessa mot hur olika tekniska system eventuellt hade kunnat minska risken för att vÄdabekÀmpningen skulle ha skett. Uppsatsen beskriver ocksÄ ett antal olika tekniska system för identifiering av kontakter pÄ stridsfÀltet..

Föreliggande rapport utgör ett examensarbete vid Yrkestekniska Högskolan med inriktning vÀg och anlÀggning LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet handlar om att projektera en cirkulationsplats i anslutning till universitet. BestÀllare av detta projekt Àr Tekniska kontoret LuleÄ kommun och syftet Àr att förbÀttra trafikmiljön och sÀkerheten i omrÄdet. Det underlag som projektgruppen baserat rapporten pÄ Àr böcker, andra rapporter och övrigt material som tillfört oss information. Projektgruppen har analyserat för och nackdelar i vÄra 4 olika lösningsförslag.

DÄ det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med vÀldig fart, Àr det viktigt att individerna i samhÀllet anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke pÄ detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förstÄelse för om de anstÀllda pÄ en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen Àndrar förutsÀttningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frÄgestÀllningar som handlar om anstÀllda pÄ en IT-avdelnings upplevelser om pÄ vilka sÀtt förÀndringar sker pÄ företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förÀndrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de fÄr ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger pÄ en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anstÀllda pÄ en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar pÄ att de anstÀllda pÄ IT-avdelningen kÀnner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det stÀndigt sker tekniska förÀndringar som pÄverkar företaget.

PÄ det svenska företagsbeskattningens omrÄde finns det ett nÀra samband mellan skatterÀtten och redovisningsrÀtten. Det Àr dock inte klart huruvida ovan nÀmnda samband existerar i varje enskilt fall. VÀrdeförÀndringar av tillgÄngar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller Äterföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en vÀrdeförÀndring av ovan nÀmnt slag skall behandlas i skatterÀtten. Jag studerar fyra typer av tillgÄngsslag, vilka Àr inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgÄngar.

Utökade e-postsystem Àr en populÀr typ av grupprogram som ger anvÀndarna fler möjligheter Àn att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a anvÀndarna möjligheten att föra kalender, schemalÀgga möten och delegera uppgifter. Denna undersökning utgÄr ifrÄn kÀnda icke-tekniska utmaningar med att nÄ anvÀndaracceptans av grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har pÄ utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats Àr att den ska ge insikter Ät organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svÄrigheter med att nÄ anvÀndaracceptans av den funktionalitet som sÄdana system tillhandahÄller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras Àr att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nÄ anvÀndaracceptans i högsta grad har en inverkan pÄ acceptansen av mÄnga av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahÄller. Speciellt verkar tekniska begrÀsningar i systemet göra att mÄnga av dessa utmaningar blir kÀnda..

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundlĂ€ggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) dĂ€rtill hur anvĂ€ndningen av förstĂ€rkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta nĂ€r de trĂ€ffar pĂ„ produkter som Ă€r nya pĂ„ marknaden.Att förstĂ€rka betongkonstruktioner med kolfiberförstĂ€rkning har blivit allt mer vanligt under de senaste Ă„ren. Även stĂ„lband eller stĂ„lbalkar anvĂ€nds för att förstĂ€rka bjĂ€lklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion mĂ„ste förstĂ€rkas kan bero pĂ„ ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€ndras.KolfiberförstĂ€rkning Ă€r i jĂ€mförelse med stĂ„l mycket starkt i förhĂ„llande till sin vikt. Tunna förstĂ€rkningar gör stor skillnad.

I dagens samhÀlle Àr det mycket som inte Àr tillgÀngligt och anvÀndbart för alla. MÄlet Àr att det ska vara jÀmlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebÀr att Àven personer med en funktionsnedsÀttning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tÀnkte man inte pÄ tillgÀnglighet pÄ samma sÀtt och byggnaderna blev dÀrför inte tillgÀngliga för alla. Men idag finns det bestÀmmelser som mÄste följas och Àven kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste tillgÀnglighetsanpassas.

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Enligt ett beslut frÄn EU-kommissionen ska ÄtgÀrder genomföras för att energianvÀndningen inom EU ska minska. Minskningarna ska motsvara ungefÀr 20 % av dagens energianvÀndning och ska uppnÄs till Är 2020 (Europeiska Kommissionen, 2011). En sektor som anvÀnder stora mÀngder energi Àr byggbranschen som stÄr för nÀstan en tredjedel av energianvÀndningen i samhÀllet (Brogren, 2012). Den största delen av energin anvÀnds inte under uppförandetiden utan under byggnadernas efterföljande livstid. Det finns dÀrför stora besparingar att göra om energin som krÀvs för att upprÀtthÄlla ett tillfredsstÀllande inomhusklimat minimeras.