Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.

Bakgrunden till arbetet ligger i de lagĂ€ndringar som trĂ€dde i kraft den 1 maj 2009. Med hjĂ€lp av dessa blir det möjligt att inrĂ€tta Ă€garlĂ€genheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gĂ€ller för att fĂ„ inrĂ€tta Ă€garlĂ€genheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förvĂ€ntningarna pĂ„ den nya boendeformen ser ut. Vid ett flertal tillfĂ€llen sedan 1990-talet har frĂ„gan om att fĂ„ inneha enskilda lĂ€genheter i flerbostadshus med Ă€ganderĂ€tt s.k. Ă€garlĂ€genheter varit aktuell. År 2004 infördes möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, vilket Ă€r avgörande för att kunna skapa Ă€garlĂ€genheter.

Rapportens syfte Àr att beskriva det tekniska och teoretiska framtagandet av e-boktjÀnsten BookShark. Den innehÄller bland annat styrkanden rörande tjÀnstens hÄllbarhet pÄ marknaden samt hur teamet har förhÄllit sig till arbetsmetoden Scrum. MÄlgruppen för BookShark Àr kunder som vill ha möjligheten att handla böcker online pÄ ett smidigt sÀtt till ett förmÄnligt pris. UtifrÄn detta har teamet arbetat enligt visionen VÄr vision Àr att revolutionera sÀttet mÀnniskor konsumerar böcker pÄ genom att göra böcker billigare och mer lÀttillgÀngliga för alla.Den tekniska utvecklingen har delats upp i fyra lager: Databas, Databasinterface, Serverskript och Front-end. Teammedlemmarna har delat upp ansvaromrÄden inom dessa fyra lager, men samtidigt haft en kontinuerlig uppdatering om varandras arbete för att pÄ sÄ sÀtt ha koll pÄ respektive teammedlems arbete.BookShark har uppnÄtt den kravspecifikation som sattes av teamet i projektets början, och Àven om viss utveckling fortfarande skulle krÀvas för en kommersiell lansering har önskad funktionalitet uppnÄtts..

Examensarbete/D uppsats 20 poÀng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..

Det rÄder bostadsbrist i Stockholm, en lösning Àr att bygga nya bostÀder. En annan lösning Àr att nyttja befintliga byggnader som inte anvÀnds som bostÀder, genom att bygga om kontor- och industrilokaler till bostÀder. Det som hÀnder Àr att industriomrÄden flyttas lÀngre ut frÄn de attraktiva bostadsomrÄdena. Ombyggnationer av byggnader med olika lokalkategorier krÀver omfattande bearbetning och samarbete mellan flera aktörer sÄsom stadsplanerare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer med flera. Det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till vid ombyggnationsprojekt och vÄrt mÄl Àr att belysa nÄgra av dessa.Den hÀr rapporten studerar först och frÀmst konstruktörens roll, vad en konstruktör ska tÀnka pÄ vid en ombyggnation.

Denna studie har genomförts för att ta reda pÄ vad som har pÄverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta intervjuer med studenter som lÀser vid olika tekniska utbildningar pÄ Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans Ärskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har Àven fÄtt beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten stÀlls mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga Ären pÄ grundskolan, lÀrarens roll och förÀldrarnas utbildning och yrke. De Ätta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förÀlder med en universitetsutbildning pÄ tre Är.

Den tekniska tjÀnsten Àr idag av stor betydelse för att Försvarsmakten skall fungera. Uppgifter inomden tekniska tjÀnsten Àr bland annat att hantera driftstörningar som intrÀffar pÄ materiel och hantera uppföljningar av dessa intrÀffade fel. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka tvÄ olika uppföljningssystem för driftstörningar, ett system frÄn armén och ett system frÄn flygvapnet. UtifrÄndetta diskuteras systemen ur olika synvinklar med fokus pÄ bland annat fördelar och nackdelar. Under bakgrundsbeskrivningen av de olika systemen visade det sig att ARGUS och DA-flyg följer upp i tvÄ olika riktningar vid driftstörningar.

Detta examensarbete Àr det avlutande momentet pÄ civilingenjörsutbildningen Ergonomisk design och produktion vid LuleÄ tekniska universitet. MÄlet med projektet Àr att designa en helt ny skotermodell exteriört. Tyngdpunkten i projektet Àr utseendet men Àven andra aspekter behandlas, sÄ som ergonomi, materialval och tekniska lösningar. En Internetbaserad enkÀtundersökning, marknadsundersökning samt systematisk problembehandling ligger till grund för designen av fyra grundkoncept. Dessa undersöks genom strukturerat konceptval samt samrÄd med uppdragsgivaren.

Detta arbete har tagit sin utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett Àmne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtÀtning av den urbana miljön. NÀr flera funktioner mÄste rymmas inom samma yta Àr det relevant att frÄga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlÀnkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. FrÄgestÀllningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet Àr hÀmtade ur en verklig kontext. MÄlet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter pÄ en ej exploaterad tomt belÀgen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen Àr under utveckling av markÀgaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriomrÄde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

Att undervisa med IT-stöd innebÀr en förÀndring av lÀrares arbetssÀtt och examensarbetet syftar till att studera vilka omstÀndigheter och förutsÀttningar som krÀvs för att lÀrare ska ta till sig och anvÀnda IT med hÀnsyn till de krav som studenter har. Examensarbetet utförs pÄ Linköpings tekniska högskola och för att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder IT samt hur studenter ser pÄ IT-anvÀndningen i undervisningen genomfördes en fallstudie. Teorier frÄn förÀndringsarbete kopplas ihop med IT och skolans vÀrld men studiens resultat kan appliceras pÄ andra organisationer utanför skolvÀrlden. Vikten av stödjande beslut, kunskap, samarbete och utbyte, tid samt praktiska förutsÀttningar gÀller samtliga organisationer dÀr införandet av IT innebÀr ett förÀndrat arbetssÀtt. Betydelsen av delaktighet och möjlighet att pÄverka, riklig och direkt information samt helhetsperspektiv som omfattar samtliga aspekter av organisationen Àr nÄgot som gÀller stora som smÄ organisationer oberoende av bransch eller typ av verksamhet..

Denna uppsats behandlar hur lÄgpolygonobjekt kan detaljeras och optimeras för visning i HPL2, Frictional Games egenutvecklade motor. Uppsatsen jÀmför arbetsflödet för texturutveckling i applikationerna Zbrush och Mudbox och behandlar bÄde modellering och tekniska aspekter av texturering.

Som smÄ varelser har de landat i och kring det gamla Landsarkivet iLund. Deras nÀtta fötter Àr förankrade i tyngden av teglet, och derasnÀrvaro vittnar om ett nytt kapitel, bÄde för arkivet och detlitterÀra Lund.Landsarkivet, med sina tre byggnader frÄn 1903 och 1971 utgör grundenför mitt Examensarbete . Ett arbete som undersöker hur man förhÄllersig till det byggda, hur man anpassar en specifik byggnad till en ny funktion och om vad ett nytt Litteraturhus i Lund  skulle kunna vara..

Denna rapport beskriver vad asbest Àr, vad det anvÀnds till samt vilka problem som orsakas vid hanteringen. Projekter har fortlöpt under höstterminen 2009 och Àr ett examensarbete i programmet bygg och anlÀggning vid LuleÄ Tekniska Universitet..

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.

Denna uppsats syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, jag som sÄngare pÄverkas av vilken epok jag arbetar med. Hur pÄverkar det mig tekniskt att sjunga renÀssansmusik? Gör mina förvÀntningar pÄ t.ex romantisk opera att jag lÀgger mig till med vissa fel? Blir jag rent av en bÀttre sÄngare nÀr jag arbetar med barockmusik? För att ta reda pÄ detta gjorde jag fem inspelningar av stycken frÄn olika epoker. Dessa lÀt jag sen professionella sÄngare och sÄngpedagoger lyssna pÄ, för att dÀrefter besvara en enkÀt med nÄgra frÄgor med fokus pÄ framför allt teknik och uttryck. Jag fick delvis varierande och delvis eniga svar frÄn respondenterna.