NÄgot jag som keyboardist ofta brottas med Àr svÄrigheten att spela mÄnga olikaklaviaturinstrument och keyboardstÀmmor samtidigt. Jag har lÀnge försökt hitta genvÀgar ochtekniska lösningar men har aldrig riktigt kÀnt att jag behÀrskar det. I detta arbete sÄ har jag gjorten djupdykning i olika tillvÀgagÄngssÀtt och tekniska lösningar för att spela flerstÀmmigakeyboardarrangemang i en livesituation. Jag försökte Àven att göra reviderade arrangemang dÀrjag spelade alla keyboardstÀmmor pÄ bara ett piano, men med ambitionen att fÄ det sÄ liktoriginalet som möjligt Detta gjorde jag genom att skriva tvÄ lÄtar som jag sedan gjorde tvÄ olikaversioner av, en "multikeyboard version" och en "piano version". Jag spelade in dom tvÄ olikaversionerna pÄ lÄtarna live i studio vilket betyder att jag spelade alla keyboardstÀmmorsamtidigt i en tagning.Detta arbete har gett mig fler verktyg att anvÀnda i mitt musicerande och har gett mig en störreförstÄelse om inte bara mina egna begrÀnsningar, utan Àven min utrustnings begrÀnsningar..

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förÀndring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes ocksÄ hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har pÄverkats av tekniska och ekonomiska omstÀndigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jÀmförts med ljudet och fÀrgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och sjÀlv hÄller pÄ att gÄ över till en standard.Grunden i uppsatsen har legat pÄ teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrÄn den teorin har analysen fokuserat pÄ hur filmer frÄn olika tidsperioder har anvÀnds sig av 3D-formatet. Analysen har ocksÄ granskat filmernas genrertillhörighet och dess anvÀndning av slogans.Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande Àr en attraktion men att den inte lÀngre följer Gunnings teori. Numera Àr 3D-formatet invÀvt i narrationen genom att kameran och skÄdespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar dÀrför inte lÀngre berÀttelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer bÄde ljudet och fÀrgens utveckling till vis del. FÀrgen Àr den innovationsom 3D-formatet mest pÄminner om.

Detta Àr ett arbete om asbest, vad det Àr, hur sanering av asbest gÄr till och vilka hÀlsoproblem som kan uppstÄ vid hantering av asbest. Det Àr ett examensarbete för utbildningen Bygg & AnlÀggning pÄ LuleÄ Tekniska Universitet.

Bakgrund: Barn Àr mer strÄlkÀnsliga Àn vuxna och det Àr dÀrför viktigt att minimera strÄldosen sÄ mycket som möjligt vid barnröntgenundersökningar dÄ Àven lÄga strÄldoser kan ge upphov till slumpmÀssiga effekter sÄ som cancer. En av de vanligaste orsakerna till att barnröntgenundersökningar ger otillrÀcklig diagnostisk information och Àr av dÄlig kvalitet Àr felaktig positionering och att barnet inte varit stilla under exponeringen. Det krÀvs en annan metodik att undersöka barn jÀmfört med vuxna. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva hur röntgensjuksköterskor genom omvÄrdnadshandlingar och tekniska ÄtgÀrder kan minimera strÄldosen till barn vid konventionella röntgenundersökningar. Metod: Metoden Àr en litteraturöversikt dÀr resultatet Àr baserat pÄ 14 vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Examensarbete för avlÀggande av filosofie masterexamen iKulturvÄrd,30 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:29.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet krÀver att byggnader skall energideklareras, alltsÄ undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i tvÄ svenska delbetÀnkandensamt ett slutbetÀnkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan berÀknas för samtligasmÄhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan berÀknas dÄ det inte finns nÄgra uppgifter pÄ byggnadens energianvÀndning.Eftersom byggnaders energiprestanda Àr en central del av energideklarationerna Àgnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

Syftet med denna undersökning har varit att sammanstÀlla och utvÀrdera information vad gÀller uppförandet av ett antal lantbruksbyggnader. MÄlsÀttningen var att kunna presentera ett faktaunderlag som hjÀlpmedel för berörda parter i kommande byggverksamhet. I examensarbetet undersöktes tre huvudpunkter, ?tidsÄtgÄng för byggprocessen?, ?den fÀrdiga stallbyggnadens form och funktion? samt en kostnadsuppföljning av bygget. Informationen samlades in genom att ett antal lantbrukare fick besvara nÄgra förutbestÀmda frÄgor inom dessa omrÄden som sedan sammanstÀlldes.

Tidigare vid ombyggnation, försÀljning och förvaltning av byggnader som var uppförda innan 80-talet utgick fastighetsÀgarna frÄn enkla handritade pappersritningar. Det Àr en svÄr utmaning att hÄlla ritningen uppdaterad till verkliga förhÄllanden d.v.s. relationsritning. För ca 25 Är sedan (i början pÄ 80-talet) byttes papper och penna ut mot avancerade ritprogram (CAD) för framtagning av ritningar. Idag anvÀnds CAD i stort sett för all nyprojektering och de senaste Ären har utvecklingen gÄtt mot en större anvÀndning av 3D-underlag Àn tidigare 2D-ritningar.

Rapporten avhandlar modelleringen av en befintlig industribyggnad och dess tillvÀgagÄngssÀtt. I rapporten har Àven utredningar och studier granskats kring neutrala filformat, laserscanning och byggprocessen i allmÀnhet dÄ dessa omnÀmnda Àmnen gÄr hand i hand och utgör fundamenten i modellerings-projekt. Projektet som författarna modellerade var det befintliga renseriet pÄ Södra Cell i MönsterÄs. Intervjuer som kontinuerligt utförts med berörda personer framgÄr under genomförande delen..

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak.

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak Àr i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation pÄ byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppÄt, frÀmst utomlands men Àven i Sverige. Emporia i Malmö som Àr ett av Skandinaviens största köpcentrum Àr byggt med ett sÄ kallat grönt tak. Detta tak anlades dock pÄ initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur kommunen kan planlÀgga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer ocksÄ att utgöra en del av uppsatsen.

Den hÀr studien avser att undersöka i vilken utstrÀckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete Àr tillÀmpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det Àr ett glapp mellan vad anvÀndare efterfrÄgar socialt och vad som Àr tekniskt möjligt att stödja, dÀr medvetenhet om andra anvÀndare Àr en central utmaning som pÄvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som Àr ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas fÄ riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svÄra att tillÀmpa. Riktlinjer för enskilda anvÀndare och för datorstött samarbete kan dÀrför med fördel kombineras vid utveckling och utvÀrdering av datorstött samarbete för att öka anvÀndbarheten pÄ individ- och gruppnivÄ.

IntranÀt bygger pÄ samma teknik som Internet men Àr begrÀnsat nÀtverk inom organisationer. Teknologin anvÀnds dels som ett arbetsverktyg men ocksÄ för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras pÄ Skandinaviska Enskilda bankens intranÀt. Grunden för analysen bygger pÄ en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jÀmlikt förhÄllande i samhÀllet i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och pÄverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jÀmlik kommunikation ska uppstÄ.