Under de senaste Ären har kurser och utbildningar pÄ Sveriges högskolor och universitet utsatts för granskning och genomgÄtt stora förÀndringar. Vi har benchmarkat nÄgra företagsekonomiska kurser vid LuleÄ Tekniska Universitet med ett antal utvalda högskolor och universitet i Sverige. VÄrt syfte var att se om det fanns skillnader mellan kurserna pÄ de olika högskolorna och universiteten samt att komma med implikationer till möjliga förÀndringar. För att uppnÄ vÄrt syfte undersökte vi vad de intressenter, som vi ansÄg vara viktigast, hade för synpunkter pÄ kurserna för utveckling av förmÄgor till framtida yrkesuppgifter. I och med de intervjuer och det diskussionsforum som vi genomförde med de valda intressenterna fick vi fram kriterier som vi sedan anvÀnde vid benchmarkingen.

Denna studie syftar till att se pÄ hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jÀmförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mÀngden mÀn och kvinnor i tekniska yrken och Àven mÀn och kvinnors instÀllning till de tekniska Àmnena. Vissa forskare visar ocksÄ pÄ Äldersskillnader mellan hur barn lÀr sig tekniska Àmnen. Tar fyra- och femÄringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och fÀrdigstÀller de konstruktionen? Studien har sÀrskilt tittat pÄ om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna nÀr de byggde? Hur pÄverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem Är gamla kan följa bygginstruktioner?Resultatet av denna studie, i viss mÄn, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleÄldern, pojkarna var mer försekomna och hade lÀttare för att följa lego instruktioner Àn flickorna, men frÄgan kvarstÄr; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det ocksÄ ett tydligt resultat som visade pÄ skillnad i byggkunskap mellan fyraÄringar och femÄringar.

FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.

En komponentbaserad mjukvaruutveckling syftar till att minska utvecklings- och underhÄllskostnader för mjukvaruprogram. Trots att det idag inte finns nÄgon enhÀlligt accepterad definition av en komponent sÄ existerar komponentteknologier som Àmnar till att minska utvecklingstiden för mjukvara genom komponenter.De olika teknologierna som undersöks i denna rapport Àr Microsofts COM, OMGs CORBA och Suns JavaBeans. Dessa jÀmförs pÄ tekniska egenskaper, prestanda, sprÄkberoende, plattformsberoende och distributionsstöd dÄ dessa egenskaper Àr viktiga för programvaruutvecklare vid val av teknologi. Detta genomförs med hjÀlp av en litteraturstudie över specifikationerna för respektive teknologi. Litteraturstudien tÀcker Àven material av teknologiernas existens pÄ dagens kommersiella komponentmarknad.Resultatet frÄn jÀmförelsen pekar pÄ att COM-teknologin kommer att dominera marknaden för komponenter pÄ Windows-plattformarna och att CORBA kommer att smÀlta ihop med JavaBeans för att dominera marknaden för icke Windows-plattformar..

EnergianvĂ€ndningen har i Sverige under lĂ„ng tid varit vĂ€ldigt hög. Den höga anvĂ€ndningen leder till stor miljöpĂ„verkan i form av utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser. Sett bara till elanvĂ€ndningen Ă€r bostadssektorn det omrĂ„de som dominerar. För att pĂ„ ett enkelt och tillförlitligt sĂ€tt kunna berĂ€kna energianvĂ€ndningen i byggnader anvĂ€nds ofta olika sorters energiberĂ€kningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberĂ€kningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad pĂ„ VVS avdelningen pĂ„ ÅF i Norrköping.

Miljöledningssystemet ISO 14001 stÀller krav pÄ att de organisationer som Àr certifierade enligt standarden ska ha tillgÄng till och förstÄ de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom mÄste organisationen sÀkerstÀlla att lagkraven efterlevs. Standarden sÀger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns Ätskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror pÄ om det Àr ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Àr en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mÄngsidig verksamhet.

Under sommaren 2011 utvecklade jag en iPhone applikation för tidrapportering Ät Cygate AB. Denna rapport beskriver min arbetsprocess samt diskuterar och motiverar de tekniska lösningar som valts..

Bakgrund: Kunskap har pÄ senare Är erkÀnts som en viktig resurs för att uppnÄ konkurrensfördelar. Problemet som företag möter Àr hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas pÄ ett effektivt sÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.AvgrÀnsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av vÄra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförstÄelse kring företaget Àr viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. HelhetsförstÄelsen uppnÄs genom de fyra kunskaperna och tar frÀmst sin utgÄngspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Grunden för examensarbetet Àr den tÀvling om nytt stadsbibliotek i Stockholm som Stockholms stad utlyste 2006. Det nuvarande stadsbiblioteket frÄn 1928, ritat av Erik Gunnar Asplund, Àr en av Sveriges mest kÀnda byggnader. Uppgiften har varit att rita en tillbyggnad som kan bilda en helhet tillsammans med det nuvarande biblioteket. Det har handlat om att först vÀrdera det som finns idag och sedan tillföra nÄgot för framtiden..

SamhÀllets normer och riktlinjer Àr att dagens byggnader ska minska sinenergianvÀndning för att erhÄlla en bÀttre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att sÀkerstÀlla att sÄ Àr fallet. Högskolan i Halmstad (HH) bestÄridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvÀndning. För att fÄen helhetsblick över HHs energisituation har mÀtvÀrden för fjÀrrvÀrme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att fÄ fram dessa mÀtvÀrden har varit mödosam dÄ flera instanser frÄnbÄde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rÄdfrÄgas.

I detta dokument belyses praktisk fÀrdighet utifrÄn en teknisk synvinkel. FÀrdigheten delas upp i mindre bestÄndsdelar. Dessa bestÄndsdelar beskrivs var för sig och pÄ vilket sÀtt de bidrar till samt pÄverkar den praktiska fÀrdigheten. Syftet med arbetet Àr att visa hur den lÀroprocess som eleven genomgÄr vid trÀning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlÀttas, genom att utgÄ frÄn ett tekniskt perspektiv. Det bör betonas att praktisk fÀrdighet studeras enbart utifrÄn ett tekniskt perspektiv. Det ger mÄnga möjligheter att analysera fÀrdigheten, men synsÀttet ger Àven upphov till begrÀnsningar avseende en total förstÄelse av vad praktisk fÀrdighet Àr. NedanstÄende arbete bör dÀrför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som ocksÄ har begrÀnsningar i sin giltighet. Resultatet visar att praktisk fÀrdighet kan betraktas och analyseras utifrÄn sina tekniska bestÄndsdelar.

Isocyanater Àr en grupp kemiska Àmnen som framförallt anvÀnds vid tillverkning av polyuretan (PUR). PUR förekommer i en mÀngd olika varianter sÄ som skum i möbler och bilar, men Àven som fÀrger och lacker. Isocyanaters hÀlsovÄdliga effekter Àr vÀlkÀnda och exponering kan leda till olika typer av luftvÀgsbesvÀr (texbronkit och astma). Det finns mÄnga olika metoder beskrivna för att mÀta halter av isocyanater i luft.De isocyanater som anvÀnds i industriella sammanhang Àr ofta tekniska kvalitéer som bestÄr av olika typer och isomerer av isocyanater.Försök har visat att det totala isocyanatinnehÄllet underskattas i vissa tekniska kvalitéer av isocyanater vid bestÀmning med kromatografiska metoder [1].Anledningen till detta Àr oklart, men analyter som Àr svÄra att eluera medomvÀndfas LC eller allmÀnt svÄrlösta analyter skulle kunna vara en förklaring.I den hÀr rapporten presenteras en metod för att karakterisera tekniska kvalitéer av isocyanaten MDI. Metoden baseras pÄ kromatografisk separation med hjÀlp av HPTLC och karakterisering av fraktioner frÄn HPTLC-plattan med MS.Isocyanaterna har analyserats frÀmst som derivat med dibutylamin, men andraderivat har Àven studerats.Det gick att pÄvisa en fraktion med okÀnt isocyanatinnehÄll, pÄ HPTLC-plattan.Strukturen pÄ ingÄende komponenter kunde inte sÀkerstÀllas.

VÄr vÀrld Àr i behov förÀndring för att de internationella och nationella miljö- och klimatmÄlen ska upp- nÄs. För att en förÀndring ska kunna ske mÄste utslÀppen börja minska, inom en snar framtid. Men vems ansvar Àr det att förhindra globala klimatförÀndringarna? Den svenska bygg och fastighetssektorn stÄr idag för ca 40 procent av energianvÀndningen i Sverige, dÀrmed har sektorn ett stort och viktigt ansvar för det nationella miljöarbetet.Detta arbete bygger pÄ en inledande litteraturstudie och vidare pÄ en specifik fallstudie. En lokalbyggnad Àgd av ett fastighetsföretag i LuleÄ har studerats.

Kommunikation kan definieras pÄ en mÀngd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvÄ typer; formell och informell kommunikation. BÄde den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie Àr att inbördes jÀmföra de tvÄ typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen pÄverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras pÄ litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i StockholmsomrÄdet.Efter genomförd studie framgÄr det att teorin och praktiken Àr generellt enade i frÄganom vilka för- respektive nackdelarna Àr med formell samt informell kommunikation.Vidare Àr Àven synen pÄ den informella dialogens pÄverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar pÄ en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan pÄverka en organisation bÄde positivt och negativt, sÄledes bör det ligga i ett företags intresse att ta hÀnsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

Denna uppsats behandlar projektering av ett smÄhus i form av framstÀllande av system och konstruktionsritningar som följer Boverkets byggregler. Den innefattar Àven val av material för utvalda delar av smÄhuset dÀr hÀnsyn tagits till vÀsentliga parametrar. För att framstÀlla godkÀnda ritningar har berÀkningar utförts för att kunna bestÀmma tillrÀckliga dimensioner pÄ ventilation, vÀrme, sanitet och konstruktion. Slutligen har Àven en kostnadskalkyl utförts för att analysera totalkostnad och driftskostnader för smÄhuset.Detta Àr fördjupningsdelen i ett arbete som ocksÄ innefattar projektering och dimensionering av ett smÄhus. .