Syftet med vår undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska läroböcker. Vi undersöker även hur bilden av Skåne gestaltas i svenska och danska läroböcker i historia från sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar även närmare på hur läroböckerna förhåller sig till gällande läroplaner. Vi har i vår undersökning kommit fram till att den äldsta svenska och den nyaste danska läroboken formulerar ett starkare särskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskänsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan två skilda folk. De äldre danska läroböckerna har en neutral hållning till Sveriges historia.

Introduktion: I juli 2012 uppdaterades regelverken för farmakovigilans inom Europa och flera förändringar gjordes i de bestämmelser som rör säkerhetsstudier på godkända läkemedel. En sammanställning av dessa behövdes för att lyfta fram viktiga bestämmelser och ge en tydligare överblick av de myndighetskrav som berör PASS (Post-Authorization Safety Studies) och PSP (Patient Support Programs). Syfte: Projektet syftar till att analysera och tolka regelverk och riktlinjer gällande PASS och PSP inom Europa samt utreda vad som gäller för PASS i de skandinaviska länderna. Detta för att lyfta fram viktiga bestämmelser och underlätta tolkningen för berörda företag. Material och metoder: Huvuddelen av projektet bestod av en litteraturstudie där fokus låg på lagar och riktlinjer inom Europa. Informationsinhämtning skedde även genom intervjuer med personal på Bayer AB och Läkemedelsverket. Jämförelser har sedan gjorts mellan svenska, norska och danska regelverk. Resultat: Myndighetskraven för PASS och PSP skiljer sig åt i vissa avseenden.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns skillnader i chefskapet mellan danska kontra svenska nya första linjens chefer utifrån en nationalkulturell aspekt. Studien har utgått från ett induktiv angreppssätt där vi har valt att använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Detta i form av 21 semistrukturerade intervjuer riktade till nya första linjen chefer och 108 enkätstudier riktade till deras medarbetare. Studien har genomförts på sex olika företag i Öresundsregionen som bedriver verksamhet i såväl Sverige som Danmark. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgått från Geert Hofstede´s teori beträffande nationalkulturer samt de specifika förutsättningarna som föreligger för de båda länderna.

För att effektivt utforma reklam samt integrera denna över nationsgränser är det viktigt att ha en god förståelse för vad som skiljer ländernas kulturer åt. Det är dessutom viktigt att kunna hantera dessa skillnader för att nå fram med det tilltänkta budskapet. Med utformning menas på vilket sätt en reklam är presenterad, vilket kan liknas med manuset till en film. Syftet med denna uppsats är att diskutera och analysera dansk och svensk reklamutformning ur ett kulturellt perspektiv, för att utveckla en förståelse för kulturens betydelse vid utformningen av reklam riktad till Danmark respektive Sverige. Vi har utifrån det ställt oss frågan: Hur bör reklam utformas med hänsyn till kultur för att effektivt kommuniceras till danskar respektive svenskar? För att kunna besvara frågan har olika kulturforskares studier jämförts för att få en förståelse för dansk och svensk kultur.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse.

Mellan år 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands län tillhörde de län som förlorade flest invånare till följd av emigrationen. Halmstad var länets enda industrialiserade ort, tillika länets residensstad.Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen från Halmstad gick även i stor omfattning till vårt grannland Danmark och, i någon mån till Tyskland.Syftet med denna studie är att studera kvinnornas utrikes migration, med utgångspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sällskap de migrerade, och i vilken utsträckning de migrerade. Resultaten kompareras även med manlig utrikes migration. Materialet som används är till största del primärmaterial från Halmstads församlings in och utflyttningslängder.Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslängder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det främst var ensamstående unga kvinnor ur det sociala lägre skikten som migrerade.

Skogsforskningen i Sverige har alltid strävat efter att öka värdet på skogsmarken, vilket har skett genom växtförädling, markavvattning, gödsling men även genom att introducera utländska trädslag. Pågående klimatförändringar med ökad stormintensitet tillsammans med en ökad koncentration av renodlade granskogar i södra Sverige har bidragit till att blickar har riktats mot alternativa trädslag i skogslandskapet. Douglasgran (Pseudotsuga menziesii [Mirb.] Franco) har funnits i Sverige i över hundra år och har ingått i flera odlings- och proveniensförsök. Resultaten har visat på låg överlevnad under plantstadiet men att stor potential finns om rätt provenienser för det svenska klimatet kan tas fram. Med detta som bakgrund införskaffade Södra Skogsägarna 2007 ett fröparti douglasgran från Nordamerika tillsammans med Skogforsk och SLU, med syfte att genomföra ett storskaligt odlingsförsök. Syftet med denna studie är att utifrån ett svenskt markägarperspektiv undersöka avsättningsmarknaden för douglasgran i Sverige, Danmark och norra Tyskland för att ge underlag för en riskanalys vid övervägande att investera i douglasgran.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

Varje företag behöver ta ställning till val av kapitalstruktur där olika finansieringsmöjligheter finns att tillgå. Det förekommer flertalet faktorer som kan påverka företagets skuldsättningsgrad vilket kan skilja sig åt mellan olika länder. Valet av kapitalstruktur har sedan länge varit ett omdebatterat ämne där resultaten förändras över tid och är beroende av vald metod samt urval. Denna studie kommer att studera de företagsekonomiska faktorerna lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek och tillgångsstruktur vilka är de mest frekvent använda variablerna för att studera förhållandet till ett företags belåningsgrad. Kapitalstruktur kan förklaras utifrån flera teorier som delvis motsäger varandra vilket leder till att vi kommer utgå från teorin av Modigliani och Miller, pecking order-teorin, trade-off teorin samt agentteorin för att förklara variablernas effekt på skuldsättningsgraden.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

När företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder på att det finns en del olikheter i sättet, på vilket det vardagliga affärs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna är inte så stora i en internationell jämförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvärs över den svensk-danska gränsen. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i sådana fall hur danskar och svenskar skilljer sig åt vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer är ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.