Denna C-uppsats utgår i från den omfattande debatten i samhället om elevernas matematikkunskaper i dagens skola. Arbetet har i hög grad motiverats av Skolverkets kvalitetsgranskning ?Lusten att lära? från 2003, som har visat att matematikundervisningen i Sverige många gånger domineras av läroboken och saknar variation, kreativitet, aktivitet och att appellera till flera sinnen. Arbetet har syftat till att beskriva det undersökande förhållningssättet i matematikundervisningen utifrån forskning och teori samt att undersöka hur detta tillämpas i läromedel för årskurs 6 i Sverige och i Danmark. Jag har i arbetet tagit del av teori om lärande och matematikdidaktik med fokus på det konstruktivistiska perspektivet.

Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjänster respektive Danmarks mer tillåtande inställning, upplevs av kvinnor som säljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera på de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rättigheter - och skyldigheter, rådande attityder i samhället samt hur dessa kan tänkas påverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsäljande kvinnor och sex professionella på området framkommer det en tydlig distinktion mellan de som säljer sex på gatan och de som säljer sex inomhus. Med hjälp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsätt på sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. Utifrån en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende på risk- och skyddsfaktorer.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet.

Det finns i Norden en språklig gemenskap på så sätt att skandinaver antaskunna kommunicera med varandra på sina respektive modersmål och detfinns en unik politisk vilja att grannspråksförståelsen upprätthålls. Exempelvisfinns det i de danska, norska och svenska läroplanerna för modersmålundervisningenreglerat att eleverna ska lära sig om sina skandinaviskagrannländers språk. Trots detta finns det rapporter som visar att skandinaverinte förstår varandra så bra och framförallt svenskar är dåliga på att förstådanska och till viss del även norska. Vad detta skulle bero på finns detmånga teorier om.I denna undersökning tittar jag på hur grannspråksförståelsen ser ut hossvenska gymnasieelever idag och om det finns faktorer som kan ha haftinverkan på hur mycket danska och norska eleverna förstår. Följande faktorerhar använts som bakgrundsvariabler: kön, kontakt med Danmark ochNorge, tidigare undervisning om danska och norska, attityder till undervisningi eller om danska och norska i skolan, attityder till Danmark och Norge,attityder till danska och norska språket samt elevernas egna uppskattadeförmåga att förstå dessa språk.32 gymnasieelever har svarat på en enkät med frågor som rör de variablersom tas upp i ovanstående stycke samt hur de själva tycker att undervisningenom danska och norska ska gå till.

Syftet med studien har varit att kartlägga varför de nordiska staterna Sverige, Norge och Danmark har valt olika ställningstaganden i Irakkonflikten. Studien är en komparativ undersökning som besvarar frågorna om vilka bakomliggande faktorer som påverkat ställningstagandena. I undersökningen av dessa har fem variabler med förankring i de teoretiska utgångspunkterna; system- och statsnivå studerats. Följande variabler har studerats: FN, EU, NATO, Inrikespolitiska förhållanden och Beslut till krig.Sverige och Norge hävdade att invasionen inte hade en folkrättslig förankring. Synen på FN som garant för små staters suveränitet och strävan efter multilaterala överenskommelser var vägledande för beslutet.

FrågeställningarTre frågor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision är av störst alternativt minst betydelse för småföretag i Västerbotten och hur kommer dessa faktorer att påverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förväntningsgap bland småföretag i Västerbotten och, hur påverkar det valet om fortsatt revision? Finns det något samband mellan hur småföretag i denna studie väljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första året efter revisionspliktens borttagande?SyfteUppsatsens teoretiska syfte är att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte är att jämföra företagen i uppsatsen med hur småföretagen i Danmark och Finland valde ett år efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte är att ta reda på vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för småföretag samt om ett förväntningsgap existerar.

Det huvudsakliga syftet med denna framställning är att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gällande kollektivavtalets verkan för utomstående arbetstagare i de skandinaviska länderna Det torde vara en allmänt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrättsligt perspektiv existerar en så kallad skandinavisk modell. Detta beror på att de arbetsrättsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark är så pass lika, både vad gäller den kollektiva och den individuella arbetsrätten. Skandinaviska kollektivavtal äger i normalfallet endast tillämplighet på avtalsparterna och deras medlemmar. Det är emellertid i dagsläget att betrakta som en allmänt vedertagen rättsprincip att kollektivavtal, i dessa länder, har en viss fjärrverkan även för utomstående arbetstagare. Detta innebär att de anställningsvillkor som fastslås i kollektivavtal i viss utsträckning även gäller för utomstående arbetstagare.

The aim of this investigation is to explain present and historical differences in the Swedish and Danish unemployment rates between 1976 and 2005 with a broad framework, making use of neoclassical and post-keynesian economic theory. The influence of the rate of investment to GDP, and various institutional factors are assessed in quantitative analysis. It is suggested that the crude answer of the question asked in the title, ?What is it that Denmark does that Sweden does not??, is that Denmark invests. This investigation suggests accordingly that the main reason of the relative labour market success during the 90?s in Denmark was a rising, and rapidly recovering, rate of investment to GDP, and perhaps not primarily its flexible labour market institutions.

Inom EU pågår ett arbete som syftar till att åstadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rådet är det nödvändigt att med kraftfulla och gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och därigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning är särskilt betungande för små och medelstora företag. Av EG-rättens fjärde bolagsdirektiv framgår att alla bolag som huvudregel ska genomgå revision.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gränshandeln av burköl mellan länderna Danmark, Estland, Finland, Norge, Sverige och Tyskland. Vi ska dessutom försöka förutse en framtida utveckling i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt. Vi tar stöd hos existerande teorier inom scenarioplanering, priselasticitet och Kotler´s adaptionsprocess. Som ett komplement till teorin redogörs för de inblandade ländernas alkoholpolitik, från historisk synvinkel till idag.

The aim of this M.A.-thesis in social work is to problematize the assimilatoric concept of integration and its discourses in a postcolonial perspective in relation to social work in Denmark.As a support theory I use symbolic interactionism. By using these theories I show how the concept of integration and its discourses, when its aim is assimilatoric, can be understood and problematized with concepts as binary oppositions and hegemony.It is shown that the construction of the discoursive other is a useful term as an instrument of interpretation of power in general. The relevance to social work in relation to the social workers double powered positions, professional and cultural power to define 'the other', in social work with ethnic minorities is shown in relation to the post colonial perspective with support of symbolic interactionism. The white western world hegemony and the social workers power positions in relation to the clients fits to the theoretic frame chosen in the thesis.A second aim in this thesis is to point to new ways for social work and to the necessity to reflect over a globalized world characterized by international migration, ethnic relations and diversity..

I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten på sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kännetecknas de svenska rederierna av tillbakagång. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillväxt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstått mellan de båda nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsättningar för att konkurrera på den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat på relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gånger större än vad den är idag om Sverige genomgått samma utveckling som Danmark.Uppsatsen ämnar, att utifrån ett företagsperspektiv, analysera och utvärdera skillnader mellan svenska och danska rederier. Syftet är att utifrån analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.Uppsatsen utgår delvis från en kvantitativ förundersökning i enkätform som används för att få fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart.

Den 4 oktober 2004 beslutade socialdemokraterna i Sverige och dess samarbets-partier i kärnkraftsfrågan att Barsebäck skulle stängas under 2005. Beslutet startade en mediedebatt i både Danmark och Sverige kring kärnkraften som tidigare varit död. Med en komparativ argumentationsanalys har vi studerat två danska respektive två svenska dagstidningar för att jämföra debatten mellan länderna. Sverige och Danmark har olika demokratiska utgångspunkter i frågan om Barsebäck. Skillnaden är att svenskarna är inkluderade i demos medan danskarna står utanför i denna bemärkelse.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.