SammanfattningElectrolux Laundry Systems är världens ledande tillverkare av professionell tvättutrustning.ELS har produktionsanläggningar i Frankrike, Danmark och Sverige. Det pågår ett förändringsarbeteinom organisationen som innebär en flyttning av produktionen i Danmark tillSverige.Fyra nya produktgrupper ska börja produceras i fabriken i Sverige vilket innebär en nymonteringsanläggning. Den första produktgruppen T4190 kommer inom en snar framtidatt börja produceras i Sverige.Syftet med arbetet är att ge förslag på hur lagring, hantering samt beställning av komponenterkan ske inom monteringsanläggningen för torktumlare för att uppnå ett effektivt monteringsarbete.Utifrån syftet har följande problemformulering utarbetats.? Hur kan komponenter hanteras och lagras på ett sätt som underlättar vid monteringenav torktumlare. Denna huvudfråga delar vi in i ett antal under frågor som:? Hur kan ingående komponenter lagras för att effektivisera tillverkningen av torktumlare?? Vilken lagertyp kan tillämpas?? Hur stora bör partistorlekarna vara för att uppnå effektiv tillverkning?? När och hur bör beställningen av komponenter ske?Med utgångspunkt i studiebesök i fabrikerna i Danmark och Sverige inhämtades relevantinformation genom egna observationer och intervjuer.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn.

Trichoepiteliom och basalcellscancer är två olika typer av hudtumörer. Trichoepiteliom är en benign hudtumör och basalcellscancer är en malign hudtumör. De båda tumörerna kan vara svåra att differentiera vid diagnostisering. I trichoepiteliom finns det cytokeratin (CK) 20-positiva merkelceller vilket det inte gör i basalcellscancer. Syftet med studien var att undersöka om immunhistokemisk färgning av CK 20 kan vara till hjälp i rutindiagnostik för att skilja basalcellscancer från trichoepiteliom.  I denna studie användes immunhistokemi (EnVision, Dako, Danmark), med monoklonala antikroppar (FLEX monoclonal antihuman Cytokeratin 20 klon Ks 20.8 ready-to-use kod IR 777 Dako, Danmark), som är riktade mot CK 20.

Arbetet söker kartlägga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgångspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrån olika länders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central fråga i arbetet är huruvida visuell kultur är ett nytt bildämne eller en angelägenhet för skolans alla ämnen. Undersökningen är hermeneutisk och består av tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lärare i Danmark.

Den första juli år 2000 öppnades den 16 km långa bro- och tunnelförbindelsen mellan Danmark och Sverige. Det öppnades då en helt ny möjlighet för personer och företag att röra sig över gränsen. Byggföretag har traditionellt varit rörliga och när nu bron finns, är det större förutsättningar att ta tillfälliga arbeten på andra sidan gränsen. På den svenska sidan sundet finns inom en tre mils radie från brofästet ett 40-tal aktörer inom jordförflyttning och en naturlig frågeställning för dem är: Vore det möjligt att hyra ut jordförflyttningsmaskiner även i Danmark? Syftet med detta examensarbete är att kartlägga den danska entreprenadmarknaden med avseende på anläggningsverksamhet, samt att ge en ökad förståelse för de faktorer som påverkar svenska företag vid eventuellt inträde på denna marknad.

Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron.För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet.Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna.

I framtidsprognoser förutspås det behövas väsentliga investeringar i ny elkraftsproduktion. Globalt sett behövs investeringar på cirka 10 triljoner dollar fram till år 2030, stora delar av dessa tros behövas på den europeiska marknaden eftersom många kraftverk på denna marknad är gamla och ineffektiva. Syftet med denna studie har varit att analysera och jämföra investeringskostnaderna för biobränsleverk samt land- och havsbaserade vindkraftverk i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Livstidskostnadsmetoden är den metod som valts för att uppfylla syftet. Denna metod inkluderar alla kostnader som faller direkt inom företaget, alla externa kostnader som skatter på vinst och miljöpåverkan exkluderas från modellen.

Syfte: Syftet är att undersöka huruvida Sveriges officiella CO2-data från trans-portsektorn är internationellt rimliga åren 1990-2004. Sverige har uppvi-sat en internationellt lyckad reduktion av CO2-utsläpp samtidigt som Väg- och transportforskningsinstitutet visar att Sveriges CO2-utsläpp från vägtrafiken kan vara dubbelt så höga som rapporterat. Metod: Undersökningen sker genom en jämförelse mellan Sverige, Danmark, Norge, Spanien och USA. Ekonomisk tillväxt sätts i relation till CO2-utsläpp och transportsektorns utveckling och ländernas personbilsparker undersöks. Tyder ingenting på missvisande data torde Sveriges lyckade CO2-minskning vara ett resultat av effektiv miljöpolitik.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader på tre olika nivåer. (1) På den nationella nivån framhålls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrätten och den generösa sjukförsäkringen som potentiella orsaker till att sjukfrånvaron är högre i Sverige än i Danmark. (2) På den organisatoriska nivån konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt på hälsa och välbefinnande samt använder formella policys i större utsträckning än man gör på de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades även på den individuella nivån. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anställda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frånvaropolicyn uppfattas.

I Sverige är det idag ovanligt att man i flerbostadshus använder sig av individuell mätning och debitering av energi för uppvärmning. Med individuell mätning och debitering menas att hyresgästen debiteras efter sin individuella förbrukning per lägenhet. Detta är mer vanligt i övriga Europa och den här studien syftar till att få kunskap om erfarenheter och problemställningar inom detta område från Tyskland och Danmark. Dessa länder har sedan länge en hög andel användare av systemet samt även lagstiftning om obligatorisk mätning och debitering på individuell nivå.Studien görs på uppdrag av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den är en del av ett projekt där dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gälla för dess medlemmar vid införande av individuell mätning.

I början av juni 2003 lämnade Brasilien, Thailand och Australien in en anmälan till World Trade Organisation (WTO) med EU:s sockerpolitik som utgångspunkt. Drygt ett år senare, den 14 juli 2004, presenterade den Europeiska Kommissionen ett förslag på en genomgripande omarbetning av EU:s sockerordning. Uppsatsens syfte är att undersöka effekterna av Europeiska Kommissionens reformförslag på sockerindustrin i de nordiska medlemsländerna, med den nuvarande sockerpolitikens påverkan på dessa länder som bakgrund. Sockerindustrin i Danmark, Sverige och Finland har olika förutsättningar inför en reformering och kommer således att drabbas olika, men framtiden ser inte så ljus ut för de nordiska medlemsländerna. Sockerindustrin i Finland kommer med stor sannolikhet att slås ut och näringen i Sverige och Danmark kommer att få det något svårare på längre sikt..

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar allt fler kvinnor världen över, men samtidigt minskar antalet dödsfall på grund av säkrare diagnostiska metoder och behandlingsmöjligheter. Utöver konventionell mammografi har MR-mammografi vuxit fram och är idag en etablerad metod inom bröstcancerdiagnostiken. Syfte: Syftet är att belysa MR-mammografins betydelse för kvinnor som undersöks i avseende att utesluta eller upptäcka bröstcancer. Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturöversikt där forskningsmaterial ur vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Kvinnor med förhöjd bröstcancerrisk gynnas av att genomgå MR-mammografi.

Uppsatsen är en komparativ studie av dansk och svensk integrationspolitik. I uppsatsen ställs frågan om vilka åtgärder Sverige och Danmark vidtagit för att nå integration av invandrare och vad resultatet blivit av dessa. Uppsatsen fokuserar på fyra olika områden som kan anses indikera hur väl man i länderna lyckats med sitt integrationsarbete. Dessa områden är Arbete, utbildning, politiskt deltagande och bostadssituation, vilka har undersökts med hjälp av svensk och dansk statistik. Uppsatsen visar att invandrare på alla dessa områden ligger efter övriga invånare.

Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för små aktiebolag är idag omfattande.EG:s fjärde direktiv lämnar utrymme för medlemsländerna att själva besluta omrevisionsplikten ska beröra även de små bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valtatt avskaffa revisionsplikten är det i dagsläget endast Sverige och Malta som har valt att hållarevisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag.Huvudargumenten för att bibehålla revisionsplikten för små bolag har varit att revisionmedför trovärdighet i årsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ettkomplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnaderför de små bolagen. Då nya internationella regler, som är avsedda för stora bolag, är på väg attimplementeras kommer de små bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader försmå bolag diskuteras även harmoniseringen med de resterande EU-länderna.

EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning.