Dairy farms have during a long time been under pressure and this situation was aggravated during the spring and summer of 2009, when profitability declined to historically low levels. Lower milk price and relatively high input prices have caused Swedish dairy farms great liquidity concerns and profitability problems. For a long time, Denmark has been identified as a leading country for the agrarian development with a leading structural rationalization and willingness to grow. In 2009, it was shown that the Danish agriculture, which is generally more leveraged, has difficulties in maintaining profitability and when market price of land started to fall, the proportion of technically insolvent agricultural enterprises rose dramatically. In light of this prevailing situation, this study highlights differences between Denmark and Sweden with the hope to learn from each other.

Sammanfattning För tillfället råder en stor osäkerhet inom lökodlingen i såväl Sverige som Finland på grund av att bekämpningsmedlen Stomp och Totril, som är huvudherbicider i lökodlingen, kommer att förbjudas senast 2014. Det råder också en viss osäkerhet på grund av de låga prisnivåerna på lök de senaste åren. De låga priserna beror till största delen på att importerad lök i hög utsträckning har tagit sig in främst på den svenska marknaden. De finländska odlarna känner inte av denna press från importen fullt lika mycket eftersom de finländska konsumenterna, i högre utsträckning än de svenska, väljer att köpa inhemska produkter trots att de är dyrare. Även Åland har analyserats särskilt i denna studie eftersom en tredjedel av den finländska lökodlingen finns här och löken, tillsammans med chipspotatisen, är den mest betydande grödan på Åland. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur lökodlarna ser på den nuvarande situationen och framtiden för lökodlingen i de olika länderna.

De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.

I Sverige ökar antalet levande födda smågrisar, vilket har lett till en ökad smågrisdödlighet. 80 % av de smågrisar som försvinner fram till avvänjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smågrisdödligheten och har bedrivit forskning i många år. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gå till väga med flytt av ammor i två steg. Syftet med vår studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smågrisar påverkas i vårt system. Och om det lönar sig att använda amsuggor rutinmässigt ute i besättningarna. Försöket genomfördes i två besättningar med två-veckorsystem och fem veckors ditid.

Expansion och förtätning av städer leder till att såväl areal som andel hårdgjord yta ökar i våra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönområden. Den ökade mängden dagvatten riskerar att orsaka problem i områden där ledningsnätet dimensionerats för de dagvattenmängder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnätets kapacitet är ofta mycket kostsamt och det är därför önskvärt att istället minska belastningen på de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta är att byggnaders takyta bekläds med växter, så kallade gröna tak.

Det är numer ett allmänt känt fenomen att Internets betydelse i samhället som marknads- och handelsplats, kommunikationsplattform och informationskälla är oumbärlig. Internet som handelsplats är beroende av en rad faktorer så som konsumenternas köpbeteende på Internet, produktkarakteristika, marknadsföringstekniker på Internet samt upplevda fördelar och nackdelar av att e-handla. Även de flesta traditionella distanshandelsföretag och postorderföretag säljer numer sitt sortiment online i webbutiker på nätet. Ett annat välkänt faktum är att världen blir alltmer global vilket också förändrar sättet att kommunicera med marknaden. Därför är det vitalt för företag att ta reda på konsumenters attityder och beteenden, såväl kulturbetingade som värderingsmässiga, till att e-handla, för att lyckas med en marknadsföringsstrategi.En av anledningarna till att nordiska konsumenter tenderar att undvika att handla från utländska sajter är bland annat en upplevd osäkerhetsfaktor angående säkerhet och lurendrejeri samt att de inte alltid är säkra på vad som gäller vid garantier och ångerrätt.

Den viktigaste uppgiften vid avtalstolkning är att försöka fastställa vad parterna hade för avsikt vid avtalsslutet. Av vikt vid fastställandet av den gemensamma partsviljan är hur parterna har handlat i tidigare liknande avtal. Försäkringsgivaren har enskilt utformat försäkringsavtalet så någon gemensam partsvilja kan i dessa fall sällan fastställas.Då det inte kan fastställas vad parterna hade för avsikt vid avtalets ingående, så ska avtalet tolkas med utgångspunkt i avtalets lydelse. Det vill säga hur en utomstående part uppfattar avtalet. Uttryck med juridisk innebörd antas vara använda i sin allmänna rättsliga betydelse.

Under 2009 uppgick antalet omhändertaganden med stöd av Lag 1976:511 om omhändertagande av berusade personer mm (LOB) till cirka 62 000, varav ungefär 87 procent tillbringade tiden för tillnyktring i polisarrest. Arbetet med att omhänderta berusade tillhör inte kärnan i de polisiära uppgifterna varför det av somliga betraktas som ?ett skitjobb?. Genom LOB följer en befogenhet för polisen att omhänderta den som är så berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, utgör en fara för sig själv, eller en fara för annan.Klart står att rekvisiten ensamma är otydliga och att Rikspolisstyrelsen genom förordning givits uppgiften om att utarbeta närmare föreskrifter för hur LOB ska tillämpas i praktiken. Föreskrifterna ger dock ingen närmare vägledning i hur rekvisiten ska tolkas.

Bakgrund och problem: I april i år lämnade det före detta justitierådet Bo Svensson in denutredning till justitieministern som gjorts på uppdrag av regeringen och som rör reglerna omrevision. I utredningen föreslås att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rättenundanta mindre bolag från revisionsplikten. Gränsvärdena som föreslås för undantagandetinnebär att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor.Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som små och dessa skulledärmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om gränsvärdena blir så somföreslagits. Restaurangbranschen är en bransch där det råder en hög grad av ekonomiskbrottslighet och då problemen är stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggareinförts och en lag om certifierade kassaregister kommer också att införas år 2010. Samtidigtsom det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ettkontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företaginom branschen i och med revisionspliktens avskaffande.

Denna uppsats avsåg, som en påbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rättslig belysning?, utreda frågan hur långt semidisposiviteten i LAS sträcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begränsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gällande reglerna om turordning samt företrädesrätt till återanställning. Rättsläget verkar när samtliga rättskällor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevärd semidisposivitet i lagen om anställningsskydd så länge avsteg från LAS sker med kollektivavtal på centralnivå.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

SAMMANFATTNINGÖvergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinnaövergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel ochrådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi haruppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning pågrund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivetär att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkarsåväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten.

SAMMANFATTNING Mitt examensarbete utgör ett led i Nordiska Genbankens (NGB) uppgift att skapa en nordisk s.k. ?core collection? av rabarber, Rheum rhabarbarum L. Samlingar finns även i våra nordiska grannländer Norge, Finland, Danmark och Island. I Sverige har ett insamlingsarbete av rabarber pågått under åren 2002 och 2003 för att komplettera en äldre samling.

This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.