Den här uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrån Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att få att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor?Religion och religionsutövning är mycket mer begränsad än vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som självklara rättigheter, som exempelvis slöjan och korset är inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvärtom är det även fritt för staterna att begränsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn på den muslimska slöjan angående religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhållanden om den.Bärandet av slöja är en form av religionsutövning.

Livsmedelslagstiftningens syfte är att skydda konsumenternas hälsa genom att se till att livsmedlen är säkra, syftet innefattar också konsumenternas rätt till informationen om de livsmedel de väljer. I Sverige finns det idag flera olika åsikter om hur kontrollbesök upplevs och uppfattas. En del av åsikterna som företagarna har går isär om hur kontrollpersonerna arbetar, en åsikt är att man numera arbetar åt samma riktning än vad man gjorde förr. Det finns även de som anser att kontrollpersonerna kan verka lite som gratiskonsulter medan andra tycker att de är alldeles för komplicerade och byråkratiska. Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka hur kontrollbesök uppfattas av livsmedelsinspektörer respektive av restaurangägare, samt hur kommunikationen mellan dessa två uppfattas.

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor infördes har större krav ställts på individ och ägare till objekt avseende ansvar för brandskydd. I och med denna statliga målstyrning har den kommunala räddningstjänsten givits rätt att utöva tillsyn. Detta att jämföra med den föregående räddningstjänstlagen som istället gav räddningstjänsten rätt att gå brandsyn för att själva kunna dokumentera brandskyddet. I klartext innebär detta att sedan LSO (SFS 2003:778) trädde i kraft (första januari 2004) är verksamhetsutövaren själv som ansvarar för att brandskyddet är fullgott och att dokumentation för detta finns. Räddningstjänstens uppgift blir således att se till att detta efterlevs.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: Lärarutbildning Detta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.

Fondsparandet i Sverige har ökat från 300 miljoner kronor till 1600 miljarder kronor på drygt 30 år. Denna ökning har skapat ett behov av kompetent rådgivning för att fatta investeringsbeslut inom detta finansiella område. Fondrådgivning till konsumenter ges för att underlätta finansiella beslut och bör därför ha strategier för att ge ett lämpligt beslutsunderlag. Denna studie syftade till att ge en djupare förståelse för rådgivningsstrategiernas uppbyggnad och hur dessa kan optimeras. Vidare förklarades den bakomliggande processen till dessa strategier samt vilka skillnader som fanns mellan olika aktörer på marknaden.

Lagen om skydd mot olyckor ställer krav på att företag med hög riskbild gällande brand skall genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Med detta som grund har i detta arbete genomförts en riskanalys med åtgärdsförslag i syfte att bidra med underlag för att förbättra brandskyddet i Norrmalmsverkstaden i Finspång. Norrmalmsverkstaden ägs och nyttjas av Siemens Industrial Turbomachinery AB [SIT AB] som tillverkar gas- och ångturbiner. Turbiner till ett försäljningsvärde av flera hundra miljoner kronor monteras och finns uppställda i Norrmalmsverkstaden. En brand där turbiner och övrigt material i lokalen påverkas skulle få stora ekonomiska konsekvenser för SIT AB.

Syftet bakom låneförbudet var att införa ett skydd för bolagets borgenärer och förhindra att låntagare kunde undgå eller skjuta upp beskattningen. Låneförbudet delas in i två kategorier; närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet,. Det är enligt regeringen viktigt att det finns en viss flexibilitet och därför innehåller lagen en bestämmelse om möjligheten till dispens. För att få dispens från närståendelåneförbudet krävs det att synnerliga skäl föreligger medan dispens från förvärvslåneförbudet kan ges om särskilda omständigheter finns. Om ett förbjudet lån föreligger ska detta beskattas enligt IL om inte synnerliga skäl föreligger.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Människor hamnar ibland i en situation som innebär att de behöver stöd och hjälp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjälp, stöd och service den enskilde har möjlighet att få. De centrala lagstiftningarna i detta fall är Socialtjänstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig på frågeställningen om den information som tillhandahålls från den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gäller i detta fall LSS (1993:387) därför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder.

Denna uppsats söker utröna gällande svensk rätt avseende möjligheten att nyttja upphovsrättsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, så kallade upphovsrättsinskränkningar. Denna typ av bestämmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant är hur dessa upphovsrättsinskränkningar förhåller sig till modern teknik, främst gällande upphovsrättsskyddat material på Internet.I svensk rätt har ett antal upphovsrättsinskränkningar vållat problem för upphovsmän, däribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrättsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrång i upphovsrätten. Denna inskränkning i upphovsrätten har förelegat särskilt olämplig att upprätthålla då uppkomsten av Internet har inneburit en allt för långtgående möjlighet att framställa exemplar av upphovsrättsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rätt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bättre bevara upphovmännens intressen.Uppsatsen visar vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hävdas.

En ny tvångsvårdslag trädde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att ställa särskilda villkor till patienter som vårdats i psykiatrisk slutenvård för att få bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan få villkor ställda till att ta emot kommunal hälso-och sjukvård samt kommunala insatser. Tvångsvård får enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vård och kommunen får i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning är att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hälso-och sjukvården upplever att vårda utifrån en frivillighet, som är beslutad utifrån en tvångsvårdslag. Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård.

This Master?s thesis examines the discussions about the new Swedish legal deposit legislation for electronicdocuments, related to Jürgen Habermas? theories around the public sphere.In 2009, a draft of the law proposal was sent out to various authorities and organizations who were asked tocontribute their views on this matter. This study looks at who has responded of those asked, and what commonviews are apparent within these responses. The responses from two different categories are focused on ?universities and other authorities, examining if any similarities or differences can be noticed in the arguments inthe different categories? responses to the proposed law change.This information has been first analyzed through content analysis, providing an overview to the respondentsof the draft, and the different views which have arisen.

Information är en av de viktigaste faktorerna när ett företag skall ta ett affärsbeslut och samarbeten där företag kan dela information samt gemensamma intressen har länge varit efterfrågat av marknadens parter. Samarbeten vilka bidrar till ett informationsutbyte ger tydliga effektivitetsvinster för de inblandade parterna eftersom tillgången på information minskar företagens risker, men kan samtidigt skada konkurrensen på marknaden då en tredje part riskerar att påverkas negativt. För att upprätthålla konkurrensen regleras den svenska marknaden i Artikel 101 EUF-fördraget och Konkurrenslagen (KL), vilka tillåter ett utbyte av information om nyttan överväger påverkan på konkurrensen. Bedömningen av när utbytet av information blir så pass konkurrensbegränsande att de negativa effekterna överväger de positiva är inte generell utan måste bestämmas utifrån varje enskild situation. Den otydliga gränsdragningen samt marknadens många strukturer bidrar till en osäkerhet hos företagen i deras agerande för att upprätthålla en stadig affärsplan utan att riskera att bryta mot lagen.

Enligt begravningslagens andra kapitel har varje församling en skyldighet att se till att det finns begravningsplatser med lämpligt antal gravplatser och att de allmänna typerna av gravanläggningar finns till förfogande. I lagen står det vidare att församlingen också bör följa förändringar inom begravningsväsendet och notera de behov och önskemål som kan uppkomma. Just nu växer ett behov av ett nytt gravskick som inte är begränsat av en absolut anonymitet. Man kan säga att det utgår ifrån definitionen för minneslund men att man därtill önskar att få delta vid gravsättningen och att få sätta upp en namnskylt i anslutning till området. Följden blev en blandform av minneslund och gravplats vilket leder till ett mera personligt gravskick än ursprunget minneslund. Askgravlund börjar sakta men säkert bli ett känt begrepp inom begravningsväsendet.

AbstractUppsatsen har som syfte att ta reda på om hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott utgör en allmän avtalsrättslig princip i Sverige, samt vilka prognoskrav som i så fall kan ställas för att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott skall föreligga utanför lagreglerat område.Genom att studera och jämföra olika rättskällor har jag kommit fram till att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott troligen föreligger även utanför lagreglerat område. Jag har funnit stöd för en sådan hävningsrätt i doktrin, standardavtal, Principles of European Contract Law och UNIDROIT Principles. I doktrin föreslås en analog tolkning av köplagens reglering av hävning på grund av anteciperat kontraktsbrott. I fyra av de fem standardavtal jag valt att analysera regleras hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott. Även i Principles of European Contract Law och i UNIDROIT Principles finns en reglering av hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott.Svensk praxis som behandlar hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott rör uteslutande köp och bekräftar inte hävningsrätt utanför lagreglerat område.