Förmedling av kringtjänster i ett vinstgivande syfte är förbjudet enligt den nuvarande fastighetsmäklarlagen. I slutet av år 2005 tillsattes en utredning som skulle utvärdera den nuvarande lagstiftningen och komma med förslag angående förändringar och förbättringar.Det nya förslaget innebär bland annat att vinstgivande kringtjänster kommer att tillåtas och i dagsläget verkar det som att lagen kommer träda i kraft någon gång under år 2010.Den nya lagen kommer utan tvekan att förändra fastighetsmäklarbranschen i Sverige och vi har i denna undersökning försökt att ta reda på hur den nya fastighetsmäklarlagen påverkar mäklarföretags utbud av kringtjänster samt vilka möjligheter företagen ser att skapa vinstgivande avkastning på dessa tjänster.Våran metod har i sin helhet bestått av kvalitativa undersökningar i form av fyra intervjuer med berörda aktörer samt en fokusgrupp med fyra deltagare och en moderator som ledde fokusgruppen. Undersökningarna har gjorts med handledning av relevant litteratur och har varit lärorika och väldigt givande.I undersökningen har det visat sig att de flesta berörda parter ser positivt på de vinstgivande kringtjänsternas uppkomst. Det tycks inte finnas någon oro över att mäklares arbetssätt kommer att förändras avsevärt utan snarare att det är företagandet som kommer att förändras i samband med den nya lagen. Till exempel i form av slutande av avtal med samarbetspartners samt efterarbetet med uppföljning för att hålla samarbetet vid liv.Den nya mäklarlagen är ett resultat av den utveckling som skett inom branschen och är baserad på bland annat kundundersökningar som visar att kringtjänster är något som önskas av kunderna.

Detta är en studie om Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal inför den kommande Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som träder i kraft den 1 december 2010. Syftet är att ge en bakgrund till den nya lagen och att studera organisationen kring Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal i Malmö. Detta genomfördes genom en litteraturstudie samt intervjuer med framstående personer i försöksverksamheten på Arbetsförmedlingen i Malmö. Teorier om implementering; uppifrån-och-ner samt nerifrån-och-upp och nyinstitutionell teori användes för analys. Försöksverksamheten med etableringssamtal kan ses genomföras för att säkerställa en bra implementering utav den kommande lagen.

Sedan år 1982 har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Men på senare år har så kallade intimkirurgiska ingrepp av kosmetiska skäl blivit allt vanligare. Av någon anledning omfattas inte det senare ingreppet av lagen och mitt syfte är därför att reda ut varför. Är det någon skillnad mellan de båda ingreppen? Jag ska också göra en jämförelse med fyra andra europeiska länder, Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike, för att se hur de löst problematiken samt hur förbud mot könsstympning tillämpas.

Enligt JämL 15,16 §§ och 17 § så har arbetstagare rätt till att inte bli diskriminerad på grund av kön. Syftet med uppsatsen har varit att genom en litteraturstudie ge en bild om män kan diskrimineras på grund av kön på svenska arbetsmarknaden, dels genom att försöka belysa vad lagen säger om jämställdhet med en fördjupning om könsdiskriminering och dels hur den tillämpas i praktiken. Jag har även utrett begrepp som ?kön?, såsom likvärdig jämförelse avseende arbete, utbildning och arbetslivserfarenhet etc. Resultatet av studien blev att diskriminering mot män avseende deras kön existerar och att den behandlas men bortom det offentliga.

Genom hela 1900- och början av 2000-talet har det tillkommit lagar eller gjorts lagändringar för att säkerställa att barn som är familjehemsplacerade får så bra vård som möjligt. År 2006 sändes dokumentären ?Stulen barndom? som visade på hur illa barn hade haft det under en barnhemsplacering. Den debatt detta skapade resulterade i nya paragrafer i Socialtjänstlagen och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Målet med denna studie var att undersöka om socialtjänsten i tre kommuner i Sverige hade implementerat den nya lagen och om arbetet hade förändrats och i sådana fall hur.

To create a more accessible environment for disabled people, the Swedish government, in the year of 2001, made the national act of easily eliminated obstacles valid. This national act states that all easily eliminated obstacles in the municipalities, in places and in premises that are public, shall be removed before the end of 2010, no matter if the owner of the place or premise is private or public. According to Boverket, most of the municipalities are not going to be able to reach that goal, why? The aim of this thesis is to compare the two municipalities Kalmar and Karlskrona in their way of implementing this national act, to see where it went wrong and why. By using implementation theories and qualitative empirical data in the form of interwievs with the total of eight people from different administrations in both of the municipalities, the subject was analyzed and discussed.

Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör.

Lagen om besöksförbud ersattes 2011 med den nya lydelsen Lagen om kontaktförbud. Detta, tillsammans med andra ändringar, skulle styrka skyddet mot personer som blir utsatta för hot och trakasserier. Lydelseändringen i sig var inte tänkt att förändra lagens omfattning. Syftet med ändringen var istället tänkt att underlätta gränsdragningen för vad som gäller vid ett utfärdande av kontaktförbud. Vi har, utifrån en rättsdogmatisk metod, utrett rekvisiten för ettkontaktförbud samt fördjupat oss i det nya brottet olaga förföljelse.

Förmedling av kringtjänster i ett vinstgivande syfte är förbjudet enligt den nuvarande fastighetsmäklarlagen. I slutet av år 2005 tillsattes en utredning som skulle utvärdera den nuvarande lagstiftningen och komma med förslag angående förändringar och förbättringar.Det nya förslaget innebär bland annat att vinstgivande kringtjänster kommer att tillåtas och i dagsläget verkar det som att lagen kommer träda i kraft någon gång under år 2010.Den nya lagen kommer utan tvekan att förändra fastighetsmäklarbranschen i Sverige och vi har i denna undersökning försökt att ta reda på hur den nya fastighetsmäklarlagen påverkar mäklarföretags utbud av kringtjänster samt vilka möjligheter företagen ser att skapa vinstgivande avkastning på dessa tjänster.Våran metod har i sin helhet bestått av kvalitativa undersökningar i form av fyra intervjuer med berörda aktörer samt en fokusgrupp med fyra deltagare och en moderator som ledde fokusgruppen. Undersökningarna har gjorts med handledning av relevant litteratur och har varit lärorika och väldigt givande.I undersökningen har det visat sig att de flesta berörda parter ser positivt på de vinstgivande kringtjänsternas uppkomst. Det tycks inte finnas någon oro över att mäklares arbetssätt kommer att förändras avsevärt utan snarare att det är företagandet som kommer att förändras i samband med den nya lagen. Till exempel i form av slutande av avtal med samarbetspartners samt efterarbetet med uppföljning för att hålla samarbetet vid liv.Den nya mäklarlagen är ett resultat av den utveckling som skett inom branschen och är baserad på bland annat kundundersökningar som visar att kringtjänster är något som önskas av kunderna.

Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen.

Bakgrund: Vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att patienters självbestämmande kan begränsas. Omvårdnad i samband med LPT är av komplex karaktär som bland annat innebär att sjuksköterskan skall respektera patientens självbestämmande och utföra tvångsåtgärder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn på självbestämmande för patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades.

Försvarsmakten har sedan 1901 blivit försedd med soldater genom den allmänna värnplikten vilken nu avskaffats. Syftet med studien är att utifrån läsningen av ett antal offentliga dokument analysera den förändringsprocess som försvarsmakten befinner sig i vad gäller personalförsörjningen i övergången från ett allmänt till ett frivilligt försvar. De frågeställningar som utformats är: hur har Försvarsmaktens personalförsörjning sett ut tidigare? och hur anser de statliga offentliga dokumenten att Försvarsmakten kan arbeta för att försörja sig med den personal på frivillig grund som tidigare rekryterades genom lagen om totalförsvarsplikt? Metoden som används är att utifrån en hermeneutisk ansats göra en kvalitativ innehållsanalys av två statliga offentliga utredningar och en proposition.Resultatet visar att Försvarsmakten föreslås genomföra specifika förändringar för att i framtiden trygga sin personalförsörjning. Dessa förändringar gäller en frivillig grundutbildning, en målgruppsanpassad marknadsföring, införande av ett HR-centrum, förmånliga anställningsformer och en hjälp till vidare civil karriär.

Uppsatsen omfattar en redogörelse för gällande svensk rätt avseende förutsättningar för och genomförande av konkurs, företagsrekonstruktion och ackord. Ett annat syfte var att jämföra konkurslagen med lagen om företagsrekonstruktion för att se vad som skiljer de åt. Ett tredje syfte var att redogöra för en borgenärs stoppningsrätt av lös egendom vid de nämnda förfarandena. Författaren har i framställningen använt sig av en traditionell juridisk metod. Varför väljer så många företag att gå i konkurs istället för att rekonstruera sitt företag? Vid en jämförelse mellan konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion så finns det flera orsaker till att företagen väljer konkurs.

Arbetet har analyserat vilka rättigheter och skydd elever har när de blivit utsatta för kränkning eller diskriminering, med extra fokus på elever med funktionsnedsättning. De är mer utsatta än elever utan funktionsnedsättning och behöver mer stöd och en mer anpassad skolgång än andra elever. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur de stora förändringar som skollagen genomgått de senaste 20 åren påverkat skolan, hur lagen ser ut idag och vilka rättigheter elever och vårdnadshavare har när någon bryter mot lagen. Metoden som har använts är den rättsdogmatiska metoden och arbetet har utgått från lagtext, förarbeten, praxis och doktrin med deskriptiva inslag. Arbetet har utgått mest från lagtext och förarbeten då det endast finns ett fåtal rättsfall inom det aktuella området.

Den 1 januari 2010 trädde lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner i kraft. Lagen möjliggör för en näringsidkare att erhålla ett bindande besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. En näringsidkare kan således i förväg komma överens med Skatteverket om hur en viss internprissättningsfråga inom en företagsgrupp skall bedömas utifrån armlängdsprincipen. Tvister om internprissättningsfrågor mellan en näringsidkare och Skatteverket har tidigare lösts på så sätt att näringsidkaren överklagat ett taxeringsbeslut som inneburit att Skatteverket höjt företagets taxering med tillämpning av korrigeringsregeln i 14 kap 19 och 20 §§ IL. Detta eftersom myndigheten har ansett att näringsidkaren tillämpat armlängdsprincipen felaktigt och således att oriktig prissättning av interntransaktionerna förelegat.