Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt Föräldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med denna studie var att genom rättsfall visa hur barnets bästa beaktas i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge i domstol, enligt Föräldrabalken, och hur detta förhåller sig till Barnkonventionens krav på barnets bästa. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet får i vårdnads -, boende och umgängesfrågor samt hur barnperspektivet beaktas i rättsfall utifrån Föräldrabalken och Barnkonventionen.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bästa? i föräldrabalken vid en skilsmässa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmässa eller separation erbjuds föräldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. Där kan de samtala om frågor som rör barnets vårdnad, boende och umgänge.

Arbetet tar upp ämnena genus, föräldraskap och socialt arbete ställt mot barnets bästa. Frågor som belyses är om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrågor i förhållande till föräldraskap och barnets bästa och hur detta tas hänsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus är inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gång har det framkommit att synen på papparollen är under förändring och pappan finns med mer i barnens liv än vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att föräldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjänsten och bristen på pappa ? barn placeringar..

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rätt att komma till tals tillämpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvård fick svara på hur de gjorde barn delaktiga, på vilket sätt barn kom till tals och ifall det fanns tillfällen när barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att få svar på dessa frågor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade även familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva på vilka sätt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som påverkade osämja och vänskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktär där två olika metoder har använts: observationer och intervjuer. Vår undersökning gjordes utifrån barnens perspektiv där undersökningsgruppen bestod av åtta barn i åldrarna 4-6 år. Vi sammanställde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bästa? i vårdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var även se till hur barns talerätt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen är skriven utifrån den traditionella juridiska metoden. Barnets bästa har med åren blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som är bäst för dem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus.Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study.Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law.Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms..

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete är att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska känna motivation och lust för att lära sig läsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i ämnet, huruvidapedagogen kan påverka barnets motivation och läslust eller inte. Forskarna är inte överensom huruvida pedagogen kan påverka barnets motivation och läslust, då det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan påverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och läslust. Personliga semistruktureradeintervjuer användes för att samla kvalitativ data från sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i någon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde påverka barnets motivation ochläslust genom att själv vara positiva.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna..

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) är en modell för omvårdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell är att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvård. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en längd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgången graviditet varar från 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP påverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv.