Undersökningens syfte är att analysera hur portföljbolags Strategiska inriktning och CorporateGovernance-arbete påverkas av ett skifte till Private Equity-ägande. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer med anställda i två stora, forskningsintensiva bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen genom Private Equity. I undersökningen identifieras hållpunkter för portföljbolagets Strategi och Corporate Governance-arbete, vilka alla på något sätt påverkats av övergången till Private Equity. Det kan konstateras en märkbar förskjutning i portföljbolagets strategiska inriktning till följd av Private Equity-bolagets tydliga ägarstrategi.Vidare medför ägarskiftet förändringar i styrelse och ledning, samtidigt som avståndet mellan ägare-styrelse-ledning reduceras avsevärt..

Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehåller nya regler angående bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i årsredovisningen, istället har bolagen fått mer frihet att bestämma och motivera sin utdelning själva. Med hjälp av årsredovisningar undersöks om lagändringen har haft någon effekt på bolagens utdelningsnivå. Urvalet av bolag hämtas från konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler från deras årsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förändring av utdelningsnivåerna och hänföra denna till lagändringen.

Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera Private Equity bolags styrning av portföljbolag, för att därmed implicit studera ägarnas roll i den värdeskapande processen. Metod: Deduktiv ansats och kvalitativ metod. Teori: Teorikapitlet är indelat i tre olika delområden, vilka enligt tidigare forskning visar på värdeskapande i en Buyout transaktion. Empiri: Uppsatsen empiriska underlag består av fyra intervjuer. Slutsats.

Syftet med vår studie är att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. Vår undersökning är gjord utifrån en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden är generellt sett uppskattad bland företagen, där den framför allt bidrar till en ökad transparens. Kodens främsta nackdel är att den kan uppfattas som byråkratisk och bidrar till merarbete.

Från och med 1 januari 2005 har onoterade bolag kunnat värdera sina fastigheter enligt IAS 40. IAS 40 är en standard som kommer från den största internationella normgivare inom redovisning, IASB. IAS 40 ger företag möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Den stora skillnaden från tidigare är att man numer kan värdera till verkligt värde i stället för till anskaffningsvärde som endast är tillåten enligt årsredovisningslagen.Syftet med vår uppsats är att undersöka om de onoterade fastighetsbolagen väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Vi vill även undersöka hur insatta de är i den nya standarden och vad de har för inställning till den.För att ta reda på detta har vi läst igenom teori inom ämnet, intervjuat ett onoterat fastighetsbolag och granskat fyra slumpmässigt utvalda årsredovisningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer på program riktade till Ledningen och till AllaAnställda för att undersöka ifall det observeras någon skillnad i kurseffekten mellan de två grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade på StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingår i studien och tidsperioden är från 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de två grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anställda visar en merinkonsekvent onormal avkastning från dag till dag.

Syfte:                        Denna studie syftar till att undersöka huruvida avskaffandet av revisionsplikten fick de effekterna som önskades av EU samt Svenska regeringen, vilket var att minska de administrativa bördor och kostnader för mindre bolag. Det har nu gått en tid sen avskaffandet och det är nu möjligt att se vilka effekter som de berörda företagen har märkt av. Metod:                        Undersökningen ämnade utföras med en kvantitativ metod med hjälp av enkäter. Men på grund av få respondenter och stort bortfall används istället en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv metod. Slutsats:        Studien visar att alla de företag som ingick i undersökningen upplever en minskning av kostnaderna efter att revisionsplikten avskaffades, samt att majoriteten av företagen även anser att den administrativa bördan minskat. En del av företagen har valt att ta hjälp av konsulttjänster efter att de valt bort revison..

Redovisning är ett ämne under konstant förändring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förändring på det svenska redovisningsområdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, K3. Reglerna ska tillämpas av onoterade större företag från och med redovisningsår 2014. Regelverket K3 är principbaserat och därmed lämnas det stort utrymme för det professionella omdömet.

Decision-making and valuation when buying small caps is a poorly explored area. Likewise, since disputes about deficiencies in the company?s financial and legal standing are, almost without exception, resolved in arbitration with confidentiality requirements for both sides, there is very little empirical knowledge about such disputes. This paper hopes to add empiric experience by describing such a take-over ? the purchase of the Jon Blund companies.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har gränsöverskridande placeringar i utländska tillgångar underlättats och blivit en alltmer ökande trend bland världens investerare. Vid en närmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det är som driver respektive repellerar investerare från investering i utländska marknader. Främst har svenska investerares inställning till och aktivitet på utländska marknader med avseende på direktägda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestäms av marknadsrelaterade riskkomponenter såsom likviditetsperspektivet och skatteläget, men även den personliga utgångspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare är ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut såsom den långsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestämda läget, som gör en fastighet känslig för miljö ? och omgivningspåverkan till följd av politisk instabilitet och områdesspecifika omvälvningar.

Syftet med uppsatsen är att skapa en modell som kan förklara yield spread hos företagsobligationer. För att få en modell som nära återspeglar verkligheten inkluderas både företagsspecifika och makroekonomiska faktorer. Vi utgår från en kvantitativ studie och tillämpat en multipel regression på paneldata innehållande 24 bolag för att förklara yield spread hos företagsobligationer. Den teoretiska referensramen består av forskningsartiklar från främst USA men även Europa som behandlar riskkomponenter hos yield spread. Empirin är kvartalsvis redovisnings- och handelsdata under tidsperioden 2001-2005 som samlas in från finansiella databaser och behandlas med regressioner.

Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har därför fått en ökad betydelse. Sedan år 2005 är IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB kräver aktivering när vissa krav är uppfyllda. De senaste åren har det riktas kritik mot dagens värderingsmetoder av FoU.

På senare år har kommunerna tenderat att, i större utsträckning än tidigare, bolagisera delar av sin verksamhet eftersom de anser att en privaträttslig form är mer fördelaktig än den gängse förvaltningsformen. I de fall kommunerna vill använda sig av det egna bolagets tjänster uppkommer frågan om de kan sluta avtal direkt med bolaget, med frångående av LOU:s regler, eller om upphandling måste ske. Frågan huruvida kommunerna kan organisera sin verksamhet i bolagsform utan att det därigenom uppstår ett upphandlingspliktigt förhållande mellan kommuner och dess egna bolag, har varit föremål för omfattande diskussioner under en lång tid. Det kan konstateras att det idag finns en motsättning mellan upphandlingslagstiftningens syfte att värna om de allmänna medlen och därigenom den effektiva konkurrensen och kommunens intresse av att själv välja hur den skall styra verksamheten. Varken EG-rätten eller nationell rätt medger något formellt undantag från reglerna om offentlig upphandling.

Lönsamhet utgör fundamentet för samtliga företags fortlevnad. Det finns en rad faktorer som kan tänkas påverka företags lönsamhet. Bland dessa faktorer återfinns kapitalstruktur, tillika skuldsättningsgrad. Viss forskning finns att tillgå från såväl västvärlden som utvecklingsländer beträffande skuldsättningsgradens påverkan på lönsamhet. Likafullt medför marknadsskillnader mellan länder att utländska resultat inte kan anses generaliserbara till den svenska marknaden.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pågick en diskussion beträffande att vi i Sverige, i likhet med andra länder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet revi´sio som betyder återseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision är, det vill säga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trädde i kraft år 2010. Resultatet blev en kompromiss där revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.