Sök:

Sökresultat:

11472 Uppsatser om Börja arbeta direkt - Sida 54 av 765

Problemlösning i matematik - hur stort utrymme ges i undervisningen?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna fÄr arbeta med i nÄgra valda lÀromedel samt hur verksamma lÀrare arbetar med problemlösning..

Den ansvarsfulla resan : En kvalitativ studie om hur researrangörer arbetar med CSR

Turismen Àr en av vÀrldens största industrier. Positiva effekter turismen för med sig Àr bland annat ökad sysselsÀttning och ekonomisk tillvÀxt. De senaste Ären har dock negativa effekter av turism diskuterats allt mer i media, framförallt har miljöfrÄgan lyfts fram. Andra exempel pÄ negativa effekter som har diskuterats Àr dÄliga arbetsvillkor, barnsexturism och vattenbrist. All inclusive hotell har fÄtt kritik pÄ grund av att endast en liten del av de pengar som dras in stannar kvar hos lokalbefolkningen.Ett sÀtt för turismföretag att skydda sig mot denna kritik Àr att arbeta med CSR, vilket Àr en förkortning av Corporate Social Responsibility.

Arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja aktivitet hos personer med lÄngvarig smÀrta

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja aktivitet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Den undersökta gruppen bestod av sex arbetsterapeuter med 3-27 Ärs erfarenhet av att arbeta pÄ en smÀrtenhet i Sverige. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgÄngspunkt i ett klientfall dÄ de kÀnt sig kompetenta som arbetsterapeut. Intervjuutskrifterna analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen utmynnade i fyra kategorier: ?samarbete med patienten Àr en förutsÀttning för ett gott resultat?: ?patientens aktivitetssituation behöver medvetandegöras?: ?patienten behöver lÀra sig leva med sin smÀrta? och ?en komplex situation krÀver samverkan mellan olika aktörer?.

SjÀlvkÀnslan och ett kreativt arbetssÀtt: en undersökning
med bild och form i Äk 4

Syftet med min undersökning har varit att se om ett kreativt arbetssÀtt kunde stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla. Den empiriska delen av min undersökning genomfördes under en sjuveckorsperiod pÄ en skola i Boden. Eleverna som deltog i detta arbete gick i Ärskurs 4 och var 18 stycken. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med enkÀtfrÄgor och strukturerade observationer. Barnen fick arbeta kreativt i olika material, samtidigt som jag gav dem en tanke eller ett tema.

Projektet som skapade ett vi : En fallstudie om Karlstads kommuns projekt att stÀrka arbetsgivarvarumÀrket

Studien har genom en kvalitativ fallstudie pÄ Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumÀrke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anstÀllda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbestÀllare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlÀttade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsÀttning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och fÄ spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades fÄ förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingÀr ett viktigt omrÄde att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar ocksÄ tillatt förÀndringen inte gÄr för fort.3.

Skolsköterskans erfarenhet av att arbeta med ohÀlsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och pÄverkan frÄn media Àr riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohÀlsosamt bantningsbeteende. DÀr förhoppningen Àr att gÄ ned i vikt pÄ ett eller annat sÀtt med hjÀlp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohÀlsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar Àventyrar sin hÀlsa bÄde fysiskt och psykiskt. Eftersom ohÀlsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhÀlsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptÀcka och effektivt hantera ett ohÀlsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohÀlsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats anvÀndes.

Hur arbetar man med so-Ă€mnena i skolan?

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning fÄ en inblick i hur lÀrare undervisar i so idag. Vi vill ocksÄ se vad styrdokumenten sÀger om so-Àmnena och utifrÄn litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur vi sjÀlva skulle vilja arbeta. I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger dÀr Àven en kortfattad historisk tillbakablick. DÀrefter följer en litteraturgenomgÄng dÀr vi valt att redovisa de böcker vi anvÀnt var för sig. Eftersom syftet delvis Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med so i skolan idag ansÄg vi det nödvÀndigt att göra en empirisk studie.

Att spela i samma lag och sikta pÄ olika mÄl. : En studie i hur HR- funktionen upplever organisationens samarbete mot mÄl.

Organisation har i mÄnga fall definierats som mÄlinriktat samarbete mellan mÀnniskor. Dessa mÄl krÀver strategier, men studier visar pÄ att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mÄl, men Àven hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnÄ dessa mÄl. Tidigare forskning menar att organisationers mÄl inte kan vara formulerade godtyckligt, och de mÄste vara formulerade i förhÄllande till omvÀrldssituationer. Tydlighet i mÄl leder till att mÀnniskor riktar uppmÀrksamheten, men ocksÄ att anstrÀngningarna tenderar att förlÀngas i och med tydliga mÄl.

Invandrarelevers matematikinlÀrning : En studie av hur invandrarelever integreras i den svenska matematikundervisningen

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Matematikundervisning för ökad mÄluppfyllelse pÄ gymnasiet : ur SUM-elevers perspektiv

I internationella kunskapsmÀtningar har det framkommit att kunskapsnivÄ i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhÄllande till andra lÀnder sedan mitten av 90-talet. LÀsÄret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i Ärskurs nio som fick ett godkÀnt betyg i matematik. NÀr dessa elever kom till gymnasiet sÄ var det endast nÄgot över 83 procent av eleverna som klarade ett godkÀnt resultat pÄ det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnÄr lÀroplanens utbildningsmÄl har SÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie Àr att utifrÄn SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning fÄ ökad kunskap om vad som pÄverkar elevernas möjligheter att klara matematiken pÄ gymnasiet.

Organisationsaspekter pÄ Hans Persson Bil

VÄr hypotes Àr det finns ett sÀrskilt sÀtt att arbeta pÄ eller att det finns en andainom koncernen och bland medarbetare. NÀr nu ett utomstÄende företag som dessutom varit bitter konkurrent under mÄnga Är tar över syret tror vi det finns en risk att en sÄdan anda kan kvÀvas eller att sÀttet att arbeta förÀndras. Syftet med vÄr studie Àr att genom en fallstudie undersöka hur maktstrukturenser ut inom Hans Persson bil i VÀsterÄs, med ett fokus pÄ beslutsfattande. Vi vill ocksÄ undersöka om anstÀllda vÀrdesÀtter och kÀnner en tillhörighet tillvarumÀrket Hans Persson. Vi har gjort fyra intervjuer med anstÀllda pÄ olika positioner i Hans Persson bil.

Bifrostskolan : En skola att inspireras av?

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Operationssjuksk?terskans erfarenheter av kommunikation och teamarbete i operationssalen

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

LÀrstilar och fysik : Hur kan fysikundervisningen pÄ gymnasiet anpassas till elevernas lÀrstilar?

I fysikÀmnet sÄ varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgÄngar, lÀsning, rÀkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. PÄ sÄ sÀtt stimuleras flera olika lÀrstilar naturligt i undervisningen och man nÄr fler elever. Genom att lÄta eleverna arbeta utifrÄn sin lÀrstil sÄ ökar motivationen till Àmnet och skolan.Syftet med undersökningen var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen pÄ gymnasiet till elevernas inlÀrningsstilar. För att uppnÄ detta undersöktes vilka lÀrstilar som eleverna i den aktuella klassen har.

LEK I LANDSKAP

Rummen i förskolan skapar en vandring uppför sluttningen bÄde ovanpÄ och inuti byggnaden dÀr varje Äldersgrupp har sin egen del med direkt förankring ut i naturen. Förskolan Àr barnens vÀrld. Den skall utmana, stimulera och ge utrymme för barnens egen fantasi. Ett diagonalt linjespel, hur byggnaden ligger i landskapet, flödet genom byggnaden och de subtila sinnesintrycken har varit viktiga aspekter. Vi tror att rummen vi föreslÄr kommer uppmuntra till rörelse, nyfikenhet och kreativitet pÄ förskolan. .

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->