En massa människor vet vad sociala medier kan göra, det är nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen är att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagsläget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras på problemen för att förbättra internkommunikationen. Studien är baserad på kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom området. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och ställts mot experters syn på sociala medias egenskaper. Resultatet är att sociala media erbjuder både positiv och negativ påverkan på internkommunikationen.

I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lärarledd skolkontext. Syftet är att undersöka och gestalta hur två pedagoger på en skola för grundskolans senare år säger sig arbeta med och förhålla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhåller sig till identitetsskapande. Därefter har vi tolkat och gestaltat innehållet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i årskurs sju och styrdokument är tydligt återkommande teman i intervjuerna. Undersökningen visar att våra informanter tycker sig arbeta med identitetsskapande och att arbetssätten som inrymmer identitetsskapande har mestadels estetisk form och ett innehåll som erbjuder rollprövande och/eller ställningstagande..

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Syftet med det här arbetet var att få en inblick i hur lärare beskriver och upplever mångkulturella klasser. Detta för att få ytterligare kunskaper inom området den mångkulturella skolan. Fem lärare intervjuades och under intervjuerna var det vissa områden som berördes som var mer framträdande. Dessa områden var språksvårigheter, kulturskillnader, ytterligare krav på tydlighet i lärarrollen samt olika åsikter om svenskhet och invandrarskap.Samtliga respondenter upplever att den mångkulturella situationen på olika sätt påverkar undervisningen direkt eller indirekt. Direkt genom att de får ha detta i åtanke när de planerar undervisningen.

Syftet med undersökningen är att beskriva och problematisera pedagogers syn på en integrerad matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Vi valde då att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor på två år 0-6 skolor. Frågorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av särskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssätt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara på frågan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd i matematik.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen uppfattar ett rehabiliterande förhållningssätt i hemvården och vad det innebär för personalen att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt. Metod: Studien är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två vårdbiträden som alla arbetar inom hemvården. Resultat: Av intervjusvarens analys framkom fem kategorier och fem underkategorier. 1) Få göra själv och komma tillbaka, det vill säga att vårdpersonalen inte utför för många uppgifter åt sin vårdtagare. Detta kan leda till ökat självförtroende hos vårdtagaren och en enklare arbetssituation för personalen.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

Implentering av ny teknik inom en organisation är en förändring som kan innebära bådemöjligheter och begränsningar för organisationens verksamhet och som kan påverka dessmedlemmar på olika sätt. Polisen har under de senaste åren implementerat det nyakommunikationssystemet Rakel vilket har varit en av Polisens största förändringar på mångaår. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetodik har i denna uppsats undersökts vad det varsom hände under implementeringen av Rakel. Arbetets fokus är inte på det tekniska systemeteller dess funktioner utan hur implementeringen av Rakel har påverkat användarna ochorganisationen som är uppbyggd av dem. Med hjälp av informanter på olika positioner inomPolisen och även utanför, har vissa slutsatser kunnat dras utifrån en analys som hämtatinspiration från tekniksociologisk litteratur.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt man ska arbeta med problemlösning, är det individuellt och/eller i grupp. Nästa fråga som jag hade i fokus handlade om vad läraren ska tänka på för att engagera alla elever i arbetet. För att få svar på dessa två frågor studerade jag en del forskning inom område. Lärarens roll, grupparbete och individuellt arbete samt val av uppgiften var de viktigaste centrala punkterna som jag fokuserade på när det gällde teorin. För att se kopplingen mellan teori och praktik och för att få en uppfattning av verkligheten i klassrummet, var jag på en gymnasieskola och gjorde observationer bland elever som läser kursen Matematik 2 c. Jag observerade hur de arbetade individuellt och i grupp då de skulle lösa två problemlösningsuppgifter. Sedan tyckte jag det var viktigt att samla in elevernas åsikter angående dessa två sätt att arbeta.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

Detta examensarbete är ett konsumtionsarbete som berör ämnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet består av tre frågeställningar som ska svara på frågorna: hur dyskalkyli kännetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur läraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frågeställningar besvaras med grund i aktuell forskning om området. Resultatet visar att dyskalkyli främst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer även att dyskalkyli kännetecknas genom bland annat fingerräkning, bristande läsförståelse och rimlighetsbedömning.

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier.