Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år.Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i årskurs två. För att uppnå detta syfte har skolan studerats utifrån vissa givna aspekter, vilka sammantagna fått utgöra den goda skolans förutsättningar. Dessa aspekter är; miljö ? fysisk och psykosocial, lärare, undervisning och arbetssätt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Syftet med studien var att beskriva personalledares erfarenheter av främjade motivationsfaktorer sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv inom Samhall. I studien var inklusionskriterierna för informanterna att de var anställda som personalledare inom Samhall, med minst ett års arbetslivserfarenhet. Antalet informanter bestod av åtta personalledare, anställda på Samhall i två kommuner i norra Sverige. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer i lokaler i anslutning till Samhall eller Luleå tekniska universitet. Med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuskrifterna.

Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter på en sluten psykiatrisk vårdsavdelning.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys.Resultat: Två teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svårt att påverka beslutsapparaten. När Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde påverka, att det överlag var bristande information och samarbete från BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de använder i dag inte uppfyller en ändamålsenlig vård.

Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever.

Man vill idag öka tillförseln av förnybar energi både i Sverige och i resten av världen. Det finns en möjlighet att i våra svenska skogar hoppa över röjningen för att sedan göra det vi kallar för en gallringsröjning i denna uppsats. Tanken att man skördar biomassa från bestånden. Det finns dock frågor som behöver besvaras innan man kan rekommendera att hoppa över röjningen för att ägna sig åt röjningsgallring istället. Vårt mål med arbetet var att koncentrera oss på frågeställningen om huruvida ett uttag av helträd sänker tillväxten jämfört med en röjning där träden lämnas kvar.

Den 6.e februari 2011 skedde en brand i Henry Ståhl Fastigheter AB:s fastighet i kvarteret Gripen på Skolgatan i Norrköping. Agerandet vid denna brand samt teori inom områdena kris och krishantering, kontinuitetsplanering och förebyggande åtgärders vid brand ligger till grund för följande examensarbete. Syftet med rapporten är att kartlägga förvaltarens/ägarens agerande och tillvägagångssätt vid krishantering i samband med brand i fastighet med fokus på service. Material till denna studie har inhämtats genom litteraturstudier och intervjuer. Gällande egenskaper en bra hjälpare i krissituation bör inneha, så som empati, kunskap och engagemang, kan dessa urskiljas hos kundansvariga på Ståhl.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Introduktion: Smärta är en subjektiv upplevelse som är förenad med vävnadsskada eller hot av sådan. Inom sjukvården används uttrycket procedursmärta, där patienten utsätts för smärta i syfte att kunna diagnostisera eller behandla. Barn kan ha svårt att förstå meningen med att utstå en smärtsam procedur i syfte att tillfriskna. En effektiv metod för att lindra smärta och oro hos barn är lustgas och de rapporterade biverkningarna är få. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka för- och nackdelar som sjuksköterskor ser vid administrering av lustgas som smärtlindring för barn vid procedursmärta.

Syfte och frågeställningarDenna studie är en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen på Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 år. Ungdomarna ger sin syn på tillvaron i förhållande till sig själva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns.FrågeställningarHur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna? Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter? Är unga tillfredställda med fritidsutbudet och vad som prioriteras? Finns förutsättningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen?MetodUndersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika årskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lång tid. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning på området ungdomskulturer.ResultatResultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar också helt olika utryck i byn som präglas av nära vänskap, närheten till natur och snöskoterkultur.

Abstrakt Miljön som Verktyg ?En Designpedagogisk Undersökning Om Dyslexi och Studiero The Environment As A Tool ?A Design Pedagogical Study On Dyslexia And Study Environment Det här är en designpedagogisk undersökning som är gjord i avsikten att finna ut om det finns någon gemensam nämnare för dyslektiker gällande miljö och studiero. Miljön i detta avseende berör det fysiska rum där studier utförs. Var väljer en dyslektiker att studera och varför? Hur viktig är miljön som verktyg för en dyslektiker? Jag tänker att det som är bra för en dyslektiker troligtvis också är bra för en icke dyslektiker.