Energianvändningen i en lokal redovisas idag endast som kWh per m2. I exempelvis en stor lokalsom inte producerar varken varor eller tjänster kommer energianvändningen vara låg vilket kanbetraktas som positivt. Skolor och forskningslokaler producerar tjänster och produkter vilket ärav samhällsnytta men den höga intensiteten på verksamheten brukar innebära högreenergianvändningen per m2. Målet med detta examensarbete är att kunna presentera alternativanyckeltal för energianvändning som kan appliceras på lokaler och med rapporten förse KTH ochAkademiska Hus med ett eller flera nyckeltal för bättre presentation av energianvändning i lokaler.För att kunna besvara problemformuleringen som ställts i detta examensarbete har enarbetsprocessbeskrivning utformats. Arbetsprocessen har delats upp i olika faser med ett antaldelmål som specificerats.

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Syftet med den här rapporten var att ta reda på hur bestånden av sydlig ladlav, Cyphelium notarisii (Tul). Blomb & Forsell, utvecklats på Gotland sedan senaste inventeringen 1997. Målsättningen var att också få fram mer kunskap om artens ekologi, biologi och status för att på detta sätt öka möjligheten att bevara arten. Fiskemuseet Kovik har byggnader med sydlig ladlav. Eftersom byggnaderna transporterats dit från olika håll på Gotland indikerar detta att laven kan finnas i fler områden och kanske är vanligare än vi i nuläget vet.

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler.

Det har alltid funnits tomma och outhyrda lokaler i Stockholm. Vakanser är något som alltid har funnits, och därför också känns som ett ständigt aktuellt ämne. Fastighetsföretag har alltid försökt se till att så mycket som möjligt av lokalerna är uthyrda, men vilka strategier finns och används vid frågor om vakans?Studien undersöker vad som sägs på marknaden i Stockholm. Med hjälp av intervjuer av ansvariga inom detta ämne hos olika kommersiella fastighetsföretag har en bild med tankar och åsikter från dessa personer målats upp för att få en inblick i vad som är viktigt att tänka på när det gäller vakanser.

L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur fastighetsägare arbetar med Fastighetssäkerhet i kommersiella lokaler. Rapporten skall även belysa vad man kan göra som fastighetsägare för att minska störningar i verksamheten orsakad av obehöriga samt att öka hyresgästernas trygghet. Metod: Denna rapport är utförd med en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett genom intervjuer med representanter från sex olika företag, som på olika sätt är involverade i fastighetssäkerhet så som försäkringsbolag, säkerhetsbolag samt fastighetsbolag. Rapporten bygger således till största delen av primärdata men även till viss del av sekundärdata i form av statistik. Resultat: Det finns många åtgärder som kan göras för att förbättra säkerheten i och kring lokaler.

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort.

Fastighetsförvaltaren ska underlätta för hyresgästen att lyckas i sin affärsverksamhet. För att möjliggöra detta kan det vara av vikt att ha en väl fungerande sammansättning av hyresgäster. Det är även av betydelse att fastighetsföretaget har en förståelse för hur den egna verksamheten påverkas hyresgästens verksamhet. Uppsatsen är en studie av hur sex fastighetsföretag i Skåne arbetar med sammansättningen av hyresgäster i kommersiella lokaler. I vilken utsträckning fastighetsföretagen arbetar med sammansättningen skiljer sig åt.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter.

FN:s generalförsamling antog den 13 december den nya konventionen om funktionshindrade personers rättigheter. Målet med den är att människor med funktionshinder skall kunna leva självständigt och delta till fullo i livets alla aspekter. 2001 satte Sveriges regering upp ett mål att alla enkelt avhjälpta hinder i lokaler öppna för allmänheten skall vara åtgärdade senast 2010. Rörelsehindrade motionerar i stor utsträckning för att hålla sig i form och som del av sin rehabilitering. Trots det stannar en del hemma på grund av att tillgängligheten är för dålig.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.