2009 infördes en möjlighet att bilda sÄ kallade ÀgarlÀgenheter i Sverige. Det Àr en form av boende i flerbostadshus som innebÀr att bostadslÀgenheten innehas med ÀganderÀtt. De traditionella formerna av boende i flerbostadsfastigheter, hyresrÀtt och bostadsrÀtt, innebÀr en nyttjanderÀtt utan Àgande. Första steget mot att införa ÀgarlÀgenheter i Sverige var att införa möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter. Detta innebar att exempelvis ett vÄningsplan i en byggnad kunde utgöra en egen fastighet.

Allteftersom priserna pÄ de fossila brÀnslena ökar stiger Àven efterfrÄgan pÄ förnyelsebart brÀnsle. ELKV planerar att bygga ett kraftvÀrmeverk som kommer att eldas med flis, returtrÀd, torv och halm. Eldning av halm för vÀrme och el kommer att öka i Sverige. I vÄrt grannland Danmark har man under mÄnga Är anvÀnt sig av halm för att producera vÀrme och el.I detta arbete har olika former av lagringssystem för halm studerats för att försöka komma fram till det effektivaste systemet för ELKV. Tidigare, innan detta arbete presenterats, fanns det mycket lite information om olika kostnader för lagring, sÄ har det varit en av hörnstenarna i detta arbete.Halmen kan lagras pÄ mÄnga olika sÀtt.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd. Det Àr alltsÄ torget tillsammans med de tre byggnaderna som utgör Södertorg. Butik efter butik har med Ären omlokaliserat eller gÄtt i konkurs vilket har lett till att Södertorg idag inackorderar LÀnsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, bank, frisörsalong, café och nÄgon enstaka butik. Uppsatsen identifierar de faktorer som pÄverkat och bidragit till Södertorgs negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av torgytan, parkeringsmöjligheter, lÀget i stadskÀrnan samt omrÄdets anonymitet.

I ett tidigt skede i projekteringen mĂ„ste man besluta om vilken arbetsmetod som ska anvĂ€ndas för att uppföra en byggnad. Det finns ett flertal sĂ€tt för att utföra en och samma byggnadsdel. I denna rapport beskriver vi tvĂ„ byggmetoder för mellanbjĂ€lklag. PĂ„ Åhlin & Ekeroth AB Ă€r valet av byggmetod en aktuell frĂ„ga, ty företaget Ă€r pĂ„ expansiv frammarsch. För att effektivisera sitt byggande har vi pĂ„ företagets begĂ€ran försökt att utreda ifall det Ă€r mest lĂ€mpligt att bygga ett mellanbjĂ€lklag pĂ„ plats eller med prefabricerade kassetter.DĂ„ vi fĂ„tt möjligheten att observera ett pĂ„gĂ„ende projekt i stadsdelen Lambohov, Linköping, har vi Ă€ven fördjupat oss i valet av balkar till bĂ€rlaget för ett mellanbjĂ€lklag.

BestÀmmelserna om trafikförsÀkring och ersÀttning i följd av motortrafik finns i trafikskadelagen (TSL). TrafikförsÀkring Àr i allmÀnhet obligatorisk, d.v.s. det mÄste finnas försÀkring för varje motordrivet fordon som brukas i trafik. Olika ersÀttningsregler gÀller för personskada respektive sakskada i följd av trafik. FörsÀkringsskyddet för sakskada gÄr inte lika lÄngt som vid personskada.

Titel: PÄ andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03NivÄ: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, SamhÀlle & Teknik | MÀlardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap FrÄgestÀllning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sÀttet att arbeta med medarbetarskap fÄtt för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, Äsikter, erfarenheter och upplevelser om Àmnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förstÄelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap pÄ Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar pÄ att arbetsplatstrÀffarna behöver utvecklas vad gÀller effektivitet och kvalitet dÄ det Àr dÄ samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder ocksÄ pÄ att medarbetarskapet skapar vÀrde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter sÄsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsÀttning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet frÄn chef och ledning, nÀrmaste chefens nÀrvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Ambitionen med projektet har varit att skapa en tillbyggnad som tydligt relaterar till huvudbyggnaden pĂ„ flera nivĂ„er. Projektet genomfördes genom att studera tidsandan, idĂ©er och företeelser som lĂ„g till grund för museets födelse, arkitekten StĂŒlers tankar kring vad ett museum Ă€r och hur en museibyggnad bör utformas, förstĂ„ huvudbyggnadens form och proportioner samt analysera platsen. Friedrich August StĂŒler ansĂ„g att museet i lika hög grad som dess innehĂ„ll var konst. StĂŒler formulerade fyra punkter om hur byggnaden pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunde visa upp och komplettera sitt innehĂ„ll1. Undvikande av en för stor anhopning av likartade konstverk2. En i möjligast mĂ„n mĂ„ngfaldig utformning av rummen med olika uppstĂ€llnings- och belysningsmotiv för konstverken3.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

VÀrdering av fastigheter sker i stor utstrÀckning idag och anvÀnds som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försÀljning. Syftet med denna studie Àr att beskriva och diskutera processen vid vÀrdering av ÀgarlÀgenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med tvÄ forskningsfrÄgor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har tvÄ metoder anvÀnds. Den första Àr en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom omrÄdena vÀrdering och ÀgarlÀgenheter har granskats och sammafattats.

OPERA Kan en Opera som byggnad gestalta olika sorters skÄdespel om upplevelser i det byggdas helhet?Det Àr en frÄga som legat som inspiration i det hÀr projektet. Platsens stora skala, saknad av vÀxtlighet och det rÄa utomhusklimat, tillsammans med programmets kvadratmeterytor, har resulterat i ett projekt som handlat om ett artificiellt landskap. De tvÄ operadelarna gestaltas i tvÄ berg som ligger och vilar lÀngst ut pÄ piren. De tvÄ bergen Àr en komposition som tillsammans strÀvar efter helhet dÀr byggnaden vill berÀtta vilka delar som helheten bestÄr av. Mellan bergen finns en stig som leder upp till entrén.

Syftet med arbetet var att som blivande historielÀrare lyfta fram kunskaper om Lejonströmsbron för att vÀcka intresse kring den som en lÀmplig utgÄngspunkt i skolarbete och i undervisande form. En viktig hÀndelse inom kommunikationsomrÄdet var att det Är 1686 kom en kyrkolag i Sverige som sade att alla mÄste vara medlemmar av statskyrkan, besöka gudstjÀnsterna regelbundet och nÀrvara med de husförhör som prÀsterna höll för att kontrollera kristendomskunskaperna hos sina församlingsbor. Kristendomens spridning bidrog pÄ det sÀttet till bÀttre vÀgar eftersom mÀnniskor var tvungna att ta sig till kyrkan och att röja vÀg och bygga broar ansÄgs vara en religiös handling. En annan sida pÄ satsningen att utveckla kommunikationerna under 1600-talet var att frÀmja integrationen av landets olika delar men ocksÄ för att underlÀtta transporter. Manskap, material och inte minst information till och frÄn slagfÀlten kan utgöra exempel pÄ sÄdana transporter.

Denna rapport Àr en studie av en pÄbyggnad om tvÄ vÄningar i Stockholms innerstad. PÄbyggnaden Àr en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning frÄn stamfastigheten Obelisken 26.Enligt vision för Stockholm ska nya tÀta, miljövÀnliga och varierande stadsmiljöer vÀxa fram med en blandning av bostÀder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bÀttre samordning mellan nationella regelverk.Genom att koncentrera förtÀtning till redan bebyggd mark ökar förutsÀttningen för hushÄllning med mark och grönomrÄden. FörtÀtningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostÀder och verksamheter.FrÄn och med 1 januari 2004 kan fastigheter Àven begrÀnsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym pÄ befintlig bebyggelse.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

LKAB Àr en av vÀrldens ledande producenter av högförÀdlade jÀrnmalmsprodukter och en vÀxande leverantör av industrimineraler. För nÀrvarande bryter LKAB malm i Kiruna och Malmberget. Gruvan i Kiruna kallas Kiirunavaara och Àr vÀrldens största jÀrnmalmsgruva under jord. Den bestÄr av en strÀcka som ungefÀr motsvarar avstÄndet mellan Göteborg och Stockholm. I gruvan finns allt ifrÄn matsalar, kontor, personalutrymme till verkstÀder, krossar, styrcentraler samt transporthissar.