Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån.Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

I detta examensarbete studeras miljökonsekvenser av Växjö kommuns ställda energikrav på bostadsområdet Östra Lugnet i Växjö. Dessutom studeras hur väl Växjö kommuns och BBRs (Boverkets byggregler) krav på specifik energianvändning efterlevs. Växjö kommuns krav ställs på både företag och privatpersoner där kravet innefattar anslutning till Växjös fjärrvärmenät. Kommunen ställer också krav på företag gällande specifik energianvändning. Denna studie uppvisar skillnader, både mellan företag och privatpersoner men även mellan företags olika kvarter, i hur väl ställda energikrav efterlevs. Där lyckas företagen sämst, trots att de haft strängare krav. Studien visar också att fjärrvärme bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp, vilket stöder Växjö kommuns kravställande på fjärrvärmeanslutning..

Denna studie har utförts med avseende på förvaltning av byggnader enligt BREEAM In-Use, som används för miljöcertifiering av befintliga byggnader. Rapporten är inriktad på aspekterna av att certifiera en byggnads förvaltning samt den verksamhet som förs inom denna. Kopplingen mellan brukaren och förvaltaren är väsentlig för att säkerställa att man uppnår de krav som BREEAM ställer. Ett hjälpmedel för att främja denna kommunikation mellan dessa parter är de gröna hyresavtal från fastighetsägarna, som har visat sig vara en nödvändig länk. Det har visat sig att befintlig förvaltningsmetodik behöver utvidgas i dess rutiner och att kunskap om BREEAM är nödvändig inom förvaltningen.

Detta examensarbete är utfört för att få kunskap om hur man kan använda datorbaserade verktyg för att rita upp och analysera data som erhållits i samband med en geoteknisk fältundersökning. Geotekniken syftar till att få förståelse om hur olika jordarter är uppbyggda och hur jorden reagerar då den utsätts för belastningar. Dessa kunskaper är nödvändiga för att utforma grundläggningen för en byggnad.Det datorbaserade verktyg som har använts i denna rapport är programmet Novapoint GeoSuite som är ett vanligt förekommande program inom byggindustrin i Sverige. Programmet används bland annat till att ta fram plan- och sektionsritningar, samt att utföra beräkningar av släntstabilitet och sättningar för byggnader.I rapporten redovisas ett fiktivt exempel på grundläggning av en färjeterminal på ön Blixholmen i Norrköping. Exemplet syftar till att visa hur man arbetar fram geotekniska resultat med hjälp av programmet Novapoint GeoSuite.Det undersökta datorprogrammet är mycket detaljerat och ger realistiska resultat vid jämförelse med manuella beräkningar.

Byggnader kan rymma personliga minnen från svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan också genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsättningar. Byggnader är en del av vår historia och därmed även av vårt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s världskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel på en byggnad, Riksmannagården i Alvesta, som är byggnadsminnesmärkt vilket innebär att det skyddas utifrån kulturminneslagen av länsstyrelsen.

Försäkringsbolagen i Sverige betalar årligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det är allmänt känt att det förstörs stora värden vid bränder i byggnader. Hur stora dessa värden är presenteras årligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter från försäkringsbolagen. Hur stora värden som räddas vid insatser till byggnadsbränder är däremot okänt. För att räddningstjänstens personal ska kunna uppskatta hur stora värden som har räddats efter en insats krävs ett lätthanterligt verktyg.

Uppsala nya KonstmuseumEtt nytt konstmuseum i Uppsala, en ny knutpunkt för konst i alla dess former. En rektangel klädd i stora guldfärgade och glänsande fasadplåtar. Sju våningar för konst som erbjuder besökarna en vandring upp över stadens siluett. En plats där människor lätt kan slinka in och ta del av den konst som finns i Uppsala. Besökarna kommer inte bara bjudas på spännande konst, det kommer också att bjudas på nya perspektiv av Uppsala.Det nya museet är en kvadratisk byggnad med yttermåtten 24x24 meter och sträcker sig ca 30 meter upp över marken.

Hur skapas den hållbara bostaden och vilka aspekter behöver tas hänsyn till för att uppnå ett gott resultat? I denna uppsats har god arkitektur och byggande studerats genom både litteratur och genom studier av en uppförd byggnad. Detta för att analysera hur god arkitektur och byggande kan användas för att uppnå hållbarhet. Det som relaterar bostaden till hållbarhet är främst den stora energiförbrukning som upptas av bostäder. För att bryta mönstret av denna energianvändning måste fokus ligga på att integrera energieffektivitet i utformningen och skapa bostäder som istället för att inkräkta på naturen tar del i dess kretslopp.

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer. En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

The aim of this study is to investigate what kind of support unaccompanied children needs when arriving in Sweden, according to the staff that is receiving unaccompanied asylum seeking children in Sweden. The method is qualitative and is based on interviews and previous research. The result shows that the main subjects who were of interest from the interviews are elementary need, the support offered, security, ?parental gestalt?, education, leisure, obstacles in the work.All the interviewees describe young people's needs very different when it differs from person to person. The support children receive is the most important factor that unaccompanied children need to be developed and get a better and safer life.

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer. En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.