Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.

MÄnga förÀndringar har skett i skolan sedan 2006 och debatten har pÄ senare tid handlat vÀldigt mycket om grundskolelÀrares ökade administrativa belastning. Intresset vÀcktes dÀrför att undersöka dessa förÀndringar genom att fÄnga grundskolelÀrares egna uppfattningar om deras möjlighet till delaktighet i förÀndringsprocesserna och deras uppfattningar om hur dessa förÀndringar har pÄverkat deras arbete. Studiens syfte Àr sÄledes att undersöka hur grundskolelÀrare uppfattar de förÀndringar som skett sedan 2006 gÀllande administrationen i deras arbete. Studien Àmnar undersöka grundskolelÀrares uppfattningar gÀllande delaktighet i sjÀlva förÀndringsprocessen och hur de uppfattar att deras arbete har förÀndrats. Syftet leder fram till tvÄ frÄgestÀllningar; 1.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

SyfteAtt studera skadesituationen för elitsatsande utförsÄkare och dÄ i synnerhet skadesituationen för ungdomarna pÄ skidgymnasierna i GÀllivare, Malung och JÀrpen.MetodUndersökningen gjordes pÄ de tre alpina riksidrottgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkÀtundersökning. Totalt skickades enkÀter 69 ut till alla elever som gick pÄ gymnasierna under sÀsongen 1998-99. Studien bygger pÄ de 52 enkÀter jag fick tillbaka. Av de som deltog i studien var könsfördelningen 28 kvinnor och 24 mÀn.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att beskriva ett antal olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt man kan anvĂ€nda sig av dĂ„ man har behov av att dela in ett lokalt nĂ€tverk i olika segment och med det Ă€ven kunna reglera trafikflödet mellan segmenten. De lösningar som presenteras i arbetet Ă€r inriktade mot mikro- och smĂ„företag.Anledningen till att vi har valt att arbeta med det hĂ€r omrĂ„det Ă€r att vi anser att det Ă€r viktigt för organisationer att har en strukturerad och segmenterad design pĂ„ sitt interna datornĂ€tverk.Vi har arbetat genom att i förvĂ€g samla in information om olika tekniker som kan tĂ€nkas lösa vĂ„rt problem, och dĂ€refter testat olika scenarion med dessa tekniker. Data har samlats in efter varje genomfört scenario och sammanstĂ€llts i statistisk form för att kunna avgöra vilken metod som var att föredra.Vi har testat lösningar dĂ€r man segmenterar nĂ€tverket i en lager 2-switch medan man möjliggör och förhindrar trafikflöde mellan segmenten i en router. Även lösningar dĂ€r man anvĂ€nder en lager 3-switch har testats. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan routningen ske direkt i switchen och det blir betydligt mindre belastning i routern.

Meningen med vÄr uppsats Àr att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd frÄn samhÀllet. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att fÄ nÀrvara vid den utbildning som kursdeltagarna fÄtt genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkÀtundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrÄgar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna vÀljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur mÄnga dagishundar som skulle behövas för att tÀcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrÄgan pÄ kompletterande varor och tjÀnster frÄn den potentiella kundgruppen Àr stor och att detta kan generera ytterligare intÀkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det Àr fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd frÄn samhÀllet. GÄr det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjÀnster kan verksamheten dessutom gÄ med vinst.

Barn med diagnosen ADHD (hyperaktivitetssyndrom med uppmÀrksamhetsstörning), Àr ett kontinuerligt vÀxande diskussionsÀmne. Uppfattningen som de flesta idag har enats om Àr att ADHD kan vara en uttalad belastning och ett verkligt handikapp för mÄnga barn och deras familjer. Detta innebÀr att det krÀvs flera olika verksamheter, t ex. hÀlso- och sjukvÄrden, förskola, skola, socialtjÀnst och olika typer av behandlingsinstitutioner, som ska vara inblandade och de mÄste klara av att hantera dessa individers svÄrigheter. Anledningen till att problematiken med ADHD har blivit mer framtrÀdande Àr förÀndringarna i dagens samhÀlle som kommer i uttryck speciellt i skolans vÀrld och deras arbetssÀtt.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka vilka motivationsfaktorer som driver fotbollstr?nare i ideella f?reningar att engagera sig i sitt tr?naruppdrag, hur de uppleverbalansen mellan inre och yttre motivation samt vilka utmaningar som p?verkar deras vilja att forts?tta eller avsluta sitt engagemang.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen genomf?rdes genom sexsemistrukturerade intervjuer med fotbollstr?nare som hade begr?nsad erfarenhet och l?g ekonomisk ers?ttning i sina tr?naruppdrag. Materialet analyserades genomkvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: Resultaten visade att tr?narnas motivation fr?mst grundades i passion f?r fotboll, social gemenskap, personlig utveckling och upplevelsen av meningsfullhet i rollen.

Meningen med vÄr uppsats Àr att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd frÄn samhÀllet. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att fÄ nÀrvara vid den utbildning som kursdeltagarna fÄtt genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkÀtundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrÄgar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna vÀljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur mÄnga dagishundar som skulle behövas för att tÀcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrÄgan pÄ kompletterande varor och tjÀnster frÄn den potentiella kundgruppen Àr stor och att detta kan generera ytterligare intÀkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det Àr fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd frÄn samhÀllet. GÄr det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjÀnster kan verksamheten dessutom gÄ med vinst.