Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syfte Syftet med föreliggande studie var att studera korrelationen mellan EMG-respons och effektutveckling i samband med genomförande av knÀböj.MetodFyra manliga testpersoner deltog genom att utföra bÄde knÀböj 90° och djupa knÀböj i en Smith-maskin som Àr ansluten till en Linear Encoder som möjliggör berÀkning av effektutveckling. Samtidigt registrerades elektromyografisk aktivitet i musklerna Vastus lateralis, Hamstrings och Gluteus maximus. De utförde knÀböj pÄ olika relativa belastningsnivÄer; 20, 40, 60, 80, 100% av 1RM.ResultatResultaten visade inte en stark korrelation mellan medel-EMG och power, inte heller mellan medel-EMG och hastighet, dock indikerade resultaten mellan de sistnÀmnda en tendens till att en lÀgre EMG aktivitet uppstod vid de högre hastigheterna. En starkare korrelation kunde antydas mellan medel-EMG och belastning/kraft. Ingen tydlig skillnad mellan musklerna pÄtrÀffades i förhÄllande till resultaten ovan.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt mÄnga och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhÀlle dÄ majoriteten fÄr en svÄr till medelsvÄr funktionsnedsÀttning efter vÄrdtiden. PÄ 1970-talet pÄvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundÀra hjÀrnskador. I studier dÀr ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sÀmre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjÀlp av omvÄrdnadsprocessen observera intensivvÄrdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvÄrdnadsÄtgÀrder vid ett högt ICP samt utvÀrdera de utförda omvÄrdnadsÄtgÀrderna. Metod Prospektiv tvÀrsnittsundersökning, dÀr sju intensivvÄrdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjÀlp av ett observationsformulÀr.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvÄrdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfÀllena inom en minut. 19(27 %) tillfÀllen observerades inte och 11(65 %) av omvÄrdnadsÄtgÀrderna skedde inom en minut. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som utfördes var administrering av bolusdos med lÀkemedel (35 %) eller drÀnera likvor (35 %).

VÀxthuseffektens pÄtagliga miljöpÄverkan har bidragit till en ökad medvetenhet kringförnybar energi. Sveriges regering har satt upp ett produktionsmÄl för vindkraft till Är 2015 pÄ10 TWh. Dessa faktorer tillsammans med att det i Sverige Àr goda vindförhÄllanden har letttill stora utbyggnadsplaner för vindkraften.Vindkraftverk kommer att grupperas i sÄ kallade vindkraftsparker pÄ platser belÀgna lÄngtifrÄn elförbrukare och elnÀt. Detta medför att det mÄste ske en överföring till nÀtet, vilketmÄste utföras pÄ ett sÄ effektivt och driftsÀkert sÀtt som möjligt.Universal Wind Offshore har ansökt om att bygga en vindkraftspark pÄ Stora Middelgrund,cirka tre mil utanför Halmstads kust. Ansökan gÀller 108 vindkraftverk med en totalinstallerad effekt pÄ 864 MW och en planerad Ärsproduktion pÄ 3 TWh.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Den palliativa vÄrden har som mÄl att utifrÄn ett helhetsperspektiv stödja patienten sÄ att denne har möjlighet att uppleva vÀlbefinnande livet ut. Att vÄrdas i det egna hemmet anses vara det bÀsta alternativet dÄ den bekanta omgivningen bevarar patientens sjÀlvkÀnsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas Àven patientens nÀrstÄende. NÀr vÄrden bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vÄrden. Denna situation kan vara omvÀlvande och förÀndrar nÀrstÄendes livssituation.

Alzheimers sjukdom Àr en form av demenssjukdom och innebÀr en onormal nedbrytning av hjÀrnvÀvnad och nervceller. Detta visar sig genom nedsatt minnesfunktion och andra kognitiva försÀmringar. Den sjuke Àr i stort behov av total omsorg vilket innebÀr att anhöriga ofta fÄr ta ett stort ansvar i den gemensamma vardagen. I och med att vÄrden förlÀggs mer och mer i hemmet sÄ ökar risken för att en stor belastning lÀggs pÄ de anhöriga. VÄrt syfte Àr att beskriva hur personer som lever med och vÄrdar en Alzheimer sjuk anhörig upplever sin situation.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Ett företag som tillverkar hydrauliska snabbkopplingar har genom regelbundna kvalitetsprover upptÀckt att vissa lÄskulor till snabbkopplingarnas lÄsmekanism plötsligt fÄtt en bristande kvalité och spricker vid belastning. LÄskulorna Àr gjorda av rostfritt stÄl och har en viktig funktion i lÄsmekanismen. Om de spricker vid anvÀndning kan det leda till konsekvenser med materiella skador eller personskador. Företaget vill förekomma eventuella kvalitetsproblem och mÄste dÀrför sÀkerstÀlla att lÄskulorna har rÀtt hÄllfasthet. LÄskulorna köps in frÄn en underleverantör och företaget vill dÀrför utveckla en provmetod som provar lÄskulornas materialegenskaper nÀr de levereras till fabriken.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.