Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur grÀnsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn pÄ 1930-talet upprÀttades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om sÀrskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremÄl för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan frÄn den belastning som de efterblivna ansÄgs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades pÄ pedagogiska aspekter utan ocksÄ var en profylaktisk ÄtgÀrd. Efterblivenhet var nÄgot som stod i nÀra anslutning till asocialitet och kriminalitet, dÀrför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning ocksÄ att omvÄrda och uppfostra dessa individer pÄ ett sÀtt som inte förÀldrarna ansÄgs vara kapabla till. Den sÀrskilda undervisningen var bÄde ett sÀtt att kontrollera barnen men ocksÄ en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhÀllsfara.

Bankkrisen under det tidiga 1990-talet resulterade i en instabilitet i den Svenska ekonomin som gjorde det nödvÀndigt för regeringen att trÀda in med kraftiga ÄtgÀrder.Bakgrunden till denna kris kan bland annat spÄras till den avreglering som genomfördes 1985 dÄ taket pÄ bankernas kreditexpansion togs bort. Detta arbete undersöker hur regleringen har utvecklats efter krisen samt hur effektiv denna utveckling Àr i förhindrandet av framtida kriser.Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr en undersökning som genomfördes strax efter krisens slut av Jonathan R. Macey som i fem principer beskriver hur en framtida reglering bör se ut. Dessutom utgör det nya regelverk som hÄller pÄ att implementeras vid namn Basel II en del av teorin. Dessa teorier stÀlls mot resultatet av intervjuer som genomförts med en av de Svenska storbankerna samt Finansinspektionen.

Enligt rapporter frĂ„n Arbetsmiljöverket Ă€r arbetsrelaterade besvĂ€r som inte beror pĂ„ arbetsplatsolycka vanliga inom trĂ€dgĂ„rdsnĂ€ringen. Orsakerna till besvĂ€ren Ă€r huvudsakligen en följd av pĂ„frestande arbetsstĂ€llningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare bör tĂ€nka pĂ„ vad gĂ€ller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.Resultatet visade att nĂ€r det gĂ€ller lyftteknik och arbetsstĂ€llningar bör man i möjligaste mĂ„n undvika att utföra dessa med en framĂ„tböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshĂ„llning visade sig vara sĂ€mre i jĂ€mförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hĂ€nsyn taget till pĂ„frestningsgraden av lĂ€ndryggen.Även vid grĂ€vning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsĂ€tts för krafter som kan vara skadliga.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.

Bakgrund: Personer över 80 Är har ökat med nÀstan 22 % under Ären 1992 ? 2005. Under samma tid har vÄrdplatserna inom hela akutsjukvÄrden nÀstan halverats. Detta har lett till ökat vÄrdbehov och större belastning pÄ framför allt akutmottagningar, medicinkliniker, primÀrvÄrden och kommunen. Tidigare studier har visat att inadekvata akutmedicinska inlÀggningar sker ofta runtom i Europa.Syfte: Syftet med studien var att studera inskrivning och utskrivning av patienter vid akutmedicinska avdelningar pÄ ett sjukhus i Sverige.Metod: Studien genomfördes under 2007 pÄ en akutmedicinsk klinik i Sydöstra Sverige.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Syfte Syftet med föreliggande studie var att studera korrelationen mellan EMG-respons och effektutveckling i samband med genomförande av knÀböj.MetodFyra manliga testpersoner deltog genom att utföra bÄde knÀböj 90° och djupa knÀböj i en Smith-maskin som Àr ansluten till en Linear Encoder som möjliggör berÀkning av effektutveckling. Samtidigt registrerades elektromyografisk aktivitet i musklerna Vastus lateralis, Hamstrings och Gluteus maximus. De utförde knÀböj pÄ olika relativa belastningsnivÄer; 20, 40, 60, 80, 100% av 1RM.ResultatResultaten visade inte en stark korrelation mellan medel-EMG och power, inte heller mellan medel-EMG och hastighet, dock indikerade resultaten mellan de sistnÀmnda en tendens till att en lÀgre EMG aktivitet uppstod vid de högre hastigheterna. En starkare korrelation kunde antydas mellan medel-EMG och belastning/kraft. Ingen tydlig skillnad mellan musklerna pÄtrÀffades i förhÄllande till resultaten ovan.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt mÄnga och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhÀlle dÄ majoriteten fÄr en svÄr till medelsvÄr funktionsnedsÀttning efter vÄrdtiden. PÄ 1970-talet pÄvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundÀra hjÀrnskador. I studier dÀr ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sÀmre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjÀlp av omvÄrdnadsprocessen observera intensivvÄrdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvÄrdnadsÄtgÀrder vid ett högt ICP samt utvÀrdera de utförda omvÄrdnadsÄtgÀrderna. Metod Prospektiv tvÀrsnittsundersökning, dÀr sju intensivvÄrdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjÀlp av ett observationsformulÀr.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvÄrdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfÀllena inom en minut. 19(27 %) tillfÀllen observerades inte och 11(65 %) av omvÄrdnadsÄtgÀrderna skedde inom en minut. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som utfördes var administrering av bolusdos med lÀkemedel (35 %) eller drÀnera likvor (35 %).

VÀxthuseffektens pÄtagliga miljöpÄverkan har bidragit till en ökad medvetenhet kringförnybar energi. Sveriges regering har satt upp ett produktionsmÄl för vindkraft till Är 2015 pÄ10 TWh. Dessa faktorer tillsammans med att det i Sverige Àr goda vindförhÄllanden har letttill stora utbyggnadsplaner för vindkraften.Vindkraftverk kommer att grupperas i sÄ kallade vindkraftsparker pÄ platser belÀgna lÄngtifrÄn elförbrukare och elnÀt. Detta medför att det mÄste ske en överföring till nÀtet, vilketmÄste utföras pÄ ett sÄ effektivt och driftsÀkert sÀtt som möjligt.Universal Wind Offshore har ansökt om att bygga en vindkraftspark pÄ Stora Middelgrund,cirka tre mil utanför Halmstads kust. Ansökan gÀller 108 vindkraftverk med en totalinstallerad effekt pÄ 864 MW och en planerad Ärsproduktion pÄ 3 TWh.

Den palliativa vÄrden har som mÄl att utifrÄn ett helhetsperspektiv stödja patienten sÄ att denne har möjlighet att uppleva vÀlbefinnande livet ut. Att vÄrdas i det egna hemmet anses vara det bÀsta alternativet dÄ den bekanta omgivningen bevarar patientens sjÀlvkÀnsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas Àven patientens nÀrstÄende. NÀr vÄrden bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vÄrden. Denna situation kan vara omvÀlvande och förÀndrar nÀrstÄendes livssituation.

Alzheimers sjukdom Àr en form av demenssjukdom och innebÀr en onormal nedbrytning av hjÀrnvÀvnad och nervceller. Detta visar sig genom nedsatt minnesfunktion och andra kognitiva försÀmringar. Den sjuke Àr i stort behov av total omsorg vilket innebÀr att anhöriga ofta fÄr ta ett stort ansvar i den gemensamma vardagen. I och med att vÄrden förlÀggs mer och mer i hemmet sÄ ökar risken för att en stor belastning lÀggs pÄ de anhöriga. VÄrt syfte Àr att beskriva hur personer som lever med och vÄrdar en Alzheimer sjuk anhörig upplever sin situation.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.