Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

van der Pals, H & Kheder, N (2005) Riskfaktorer för utveckling av utbrÀndhet. En studie om utveckling av arbetsrelaterad utbrÀndhet. Examensarbete; omvÄrdnad, 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005. Syftet med genomförd studie var att sjuksköterskor skall kunna arbeta pÄ ett sÀtt som frÀmjar deras hÀlsa och dÀrmed motverkar utbrÀndhet.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Barns ohÀlsa bestÄr idag av bland annat stress, övervikt, mobbning och droger. Det Àr de somatiska och psykiska problem som ökat belastning för skolhÀlsovÄrdens resurser, samtidigt som det pÄgÄr nerdragningar i Sverige inom elevhÀlsans omrÄde. Syftet med denna studie var att beskriva ungdomarnas erfarenheter av hÀlsoinformation som de fÄtt frÄn skolan, samt ge en beskrivning om vad ungdomarna anser Àr viktigt i hÀlsoinformationen. En kvantitativ enkÀtundersökning utfördes pÄ 2 gymnasieskolor i norra Sverige. En enkÀt konstruerades för denna studie.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Bakgrund: Även om kaströrelsen i detalj skiljer sig mellan olika idrotter sĂ„ Ă€r den biomekaniska funktionen i grunden densamma. Inom alla kastrelaterade idrotter Ă„terkommer den sĂ„ kallade accelerationsfasen, hĂ€r har det visat sig att inĂ„trotationen i axelleden har en hög korrelation med bollhastighet i kaströrelsen. Axelledens inĂ„trotatorer har alltsĂ„ en viktig funktion för ett effektivt kast. En funktionell uppvĂ€rmning av dessa strukturer optimerar prestationsförmĂ„gan och minskar skaderisken. Kan trĂ€ningsredskapet Activation Grip (AG) effektivisera uppvĂ€rmningen av den övre extremiteten hos kastidrottare?Syfte: Att undersöka och jĂ€mföra hur muskelaktiviteten i m.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur grÀnsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn pÄ 1930-talet upprÀttades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om sÀrskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremÄl för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan frÄn den belastning som de efterblivna ansÄgs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades pÄ pedagogiska aspekter utan ocksÄ var en profylaktisk ÄtgÀrd. Efterblivenhet var nÄgot som stod i nÀra anslutning till asocialitet och kriminalitet, dÀrför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning ocksÄ att omvÄrda och uppfostra dessa individer pÄ ett sÀtt som inte förÀldrarna ansÄgs vara kapabla till. Den sÀrskilda undervisningen var bÄde ett sÀtt att kontrollera barnen men ocksÄ en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhÀllsfara.

Bankkrisen under det tidiga 1990-talet resulterade i en instabilitet i den Svenska ekonomin som gjorde det nödvÀndigt för regeringen att trÀda in med kraftiga ÄtgÀrder.Bakgrunden till denna kris kan bland annat spÄras till den avreglering som genomfördes 1985 dÄ taket pÄ bankernas kreditexpansion togs bort. Detta arbete undersöker hur regleringen har utvecklats efter krisen samt hur effektiv denna utveckling Àr i förhindrandet av framtida kriser.Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr en undersökning som genomfördes strax efter krisens slut av Jonathan R. Macey som i fem principer beskriver hur en framtida reglering bör se ut. Dessutom utgör det nya regelverk som hÄller pÄ att implementeras vid namn Basel II en del av teorin. Dessa teorier stÀlls mot resultatet av intervjuer som genomförts med en av de Svenska storbankerna samt Finansinspektionen.

Enligt rapporter frĂ„n Arbetsmiljöverket Ă€r arbetsrelaterade besvĂ€r som inte beror pĂ„ arbetsplatsolycka vanliga inom trĂ€dgĂ„rdsnĂ€ringen. Orsakerna till besvĂ€ren Ă€r huvudsakligen en följd av pĂ„frestande arbetsstĂ€llningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare bör tĂ€nka pĂ„ vad gĂ€ller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.Resultatet visade att nĂ€r det gĂ€ller lyftteknik och arbetsstĂ€llningar bör man i möjligaste mĂ„n undvika att utföra dessa med en framĂ„tböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshĂ„llning visade sig vara sĂ€mre i jĂ€mförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hĂ€nsyn taget till pĂ„frestningsgraden av lĂ€ndryggen.Även vid grĂ€vning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsĂ€tts för krafter som kan vara skadliga.

This paper constitutes graduate work at the Depart-ment of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences. In this paper the urban structure of the million program suburb Husby in Stockholm is examined and what effect this structure has on social life in the area. The main objective of the study has been to, with the help of morphological analyses, examine how to create meeting places and make the Husby Park more accessiblefor the inhabitants in Husby. There has been a selection of analyses to ensure that Husby?s spatial relationship with surrounding suburbs as well as local spaces in the Husby Park is described.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.

Bakgrund: Personer över 80 Är har ökat med nÀstan 22 % under Ären 1992 ? 2005. Under samma tid har vÄrdplatserna inom hela akutsjukvÄrden nÀstan halverats. Detta har lett till ökat vÄrdbehov och större belastning pÄ framför allt akutmottagningar, medicinkliniker, primÀrvÄrden och kommunen. Tidigare studier har visat att inadekvata akutmedicinska inlÀggningar sker ofta runtom i Europa.Syfte: Syftet med studien var att studera inskrivning och utskrivning av patienter vid akutmedicinska avdelningar pÄ ett sjukhus i Sverige.Metod: Studien genomfördes under 2007 pÄ en akutmedicinsk klinik i Sydöstra Sverige.